Tro, ork och lust är lätt att tappa...

Idag känner jag mig bara dålig, ful, tråkig och allmänt värdelös. Är trött på det mesta och skulle bara vilja radera allt jag har i huvudet och sedan sova några dagar. Tack och lov har jag fått grina av mig lite till... hör och häpna... Dr Quinn! Den gamla underbara serien sänds på TV4 Guld och idag visades ett av de sorgligaste avsnitten som existerar... när Ingrid får rabies och dör. Tårar i floder. Ökade sedan på med ett Dawsons Creek avsnittet där Andie berättar för Peacy att hon har legat med en annan. Ja, när allt känns skit blir man lätt berörd.

Det är som sagt mycket i skallen. Dessa förbannade distanskurser som jag borde ägna mer tid åt, snart är det tentor och examensuppgifterna och jag har bara orkat bry mig till hälften. Så är det jobbet såklart, det är ju roligt men blir ju lidande av att jag är som jag är i huvudet och mår som jag mår. Har fått en ny arbetskamrat också som håller på att "skolas in", han verkar tipptopp men jag kommer sakna han som han ersätter i alla fall. Så är det kärleken den kärleken... eller va fan det är en massa känslor som vägrar att försvinna antagligen för att jag innerst inne inte vill det.Sen kan du lägga på en massa annat skit...

Exempelvis julen. Det är lite tid kvar tills dess men jag tänker ändå på den. Jag vill inte fira jul och särskilt inte åka iväg till syrran och hennes sambo för att fira jul med familjen. Julen firas till minne av Jesus födelse men jag tror inte på Jesus och om han har funnits så bryr jag mig inte speciellt mycket om hans födelse., jag har ju till och med gått ur kyrkan. Julen är inte specillt rolig. Det bara äts hela tiden. Och så ser man andra äta en massa äckel. Får ångest över alla stackars "extra" grisar som dödats för att människor ska ha sin förbannade julskinka, korvar och äckel. Sen är det julklapparna. Jag vill inte ha några julklappar och jag vill inte ge några julklappar! Det handlar ju bara om att köpa och köpa, i alla fall i min familj. Jag kan själv köpa det jag vill ha och när jag vill ha det, behöver inte vänta ända till julafton, dessutom är det mesta billigare efter jul. Jag är inget barn lägre (oftast iallafall). "Ja men kring jul kan man önska sig sånt man inte köper själv", brukar det sägas... men hallå köper man det inte själv betyder det ju att man inte vill ha det/ behöver det egentligen. Vi behöver dessutom minska vår konsumtion inte öka den! Julklappar handlar väl i grund och botten om att visa sin uppskattning till människor man tycker om men måste det vara i form av saker, som man köp och dessutom från en jävla önskelista. Nej, allt har tappat sin poäng och jag vill helst slippa allting. Jag vill vara hemma i jul och jag kan vara ensam det gör mig inget alls. Men hur jag ska få min familj att 1. fatta det och 2. acceptera det, vet jag inte. "Du kan väl ställa upp på familjen" säger mamma.. hmm som om jag inte varit med och firat jul varena år hittills. Ska jag behöva vänta ända tills jag hittar någon kärlek att vara med, innan jag får vara någon annanstans på julen? Suck... jag blir så trött på alltig. Och nu har SVT valt Ann Lundberg som julvärd... jag säger som Gustav Svensson (i Svensson Svensson) "Vad är det för jävla stolpskott var är Arne Weise!". För det enda som är en viktigt för mig den 24 dec är att se ett program på TV - Karl Bertil Jonsons julafton.

Jag undrar om inte detta var det mest negativa inlägg jag någonsin gjort här, men så måste det få vara ibland. Och pyttelite gladare blev jag nyss när jag tittade in på CKs blogg och hittade detta lilla videoklipp. Gamalt och lite gulligt. Godnatt!

(Rubrik: Från "Håll ut"/ L.Winnerbäck)

Längtan varar ända fram till påska...

Äntligen! Läste här att singelbiljetterna till konståknings VM i Gbg släpps den 26 november. 100-495 kr, det var inte så farligt, jag slår till direkt! Om jag så ska behöva köra bil i den stora staden mitt i påsktrafiken så ska jag dit! Men jag hoppas jag kan komma på en bättre lösning med tåg, muta någon att följa med eller något sånt för att köar bil i Göteborg lockar mig inte. Känner i och för sig inte en kotte som tycker att konståkning är aldeles underbart så vi får se hur det blir. Men som jag skrivit tidigare här i "tillvaron", detta är nog enda chansen jag har i livet att se Stephane Lambiel live på isen, så den chansen måste jag ta.

Ingen får finnas jämt, vi föds och vi dör...

Idag är det 100 år sedan världens bästa Astrid föddes. Jag kan inte tänka mig hur mitt liv och den här världen skulle se ut om Astrid inte funnits och skrivit sina böcker, manus, låtar och debattinlägg. Hon är min stora hjälte, hon hade en syn på barn och djur som är beundransvärd. Hon hade det som tyvärr många andra saknar.

När jag var yngre var hon bara författaren bakom en massa underbara böcker och filmer men med åren har jag sett så mycket mer hos henne som författare och människa. Det finns så många bra saker som hon sagt och gjort. Den senaste boken jag läste rörande Astrid Lindgrens verk var "Från Snickeboa till Villa Villekulla", verkligen värd att köpa och läsa. Jag funderar faktiskt på att göra en semester efter den, besöka olika inspelningplatser, det vore riktigt roligt.

Astrid Lindgren var och är bäst! så är det bara! Länge leve Astrid Lindgrens verk och minne. Jag glömmer henne i alla fall inte och hur gammalt jag än blir kommer jag nog ta fram mina böcker och läsa lite eller varför inte filmerna eller skivorna. Bland det lugnaste och tryggaste jag vet är att höra när hon själv läser sina historier:

Tänkte avsluta dagentill ära med en dikt som jag skrev som en liten hyllning till Astrid Lindgren och alla de andra som skapat saker för barn, (ja egentligen hela barndomen i sig själv)....som jag skrev i oktober 2002.

"Bolibompa Bolibombompa…
det är sprak och fest och färg i vårt Fraggelberg!
Och Imse Vimse spindel klättrar upp för trå'n
För här kommer Pippi Långstrump tjolahopp tjolahej tjolahoppsansa.
och Karlsson, Karlsson, världens bästa Karlsson

En katt och en gubbe, en björn och en gris,
två ridande prinsar sedan jag och Louise.

En Alfons, en Ludde och sju småväxta män,
en Snigel, en Hugo, och så Nallen min vän.

Vi ska fi-filura, hylla tomten, leta spunk,
kasta kuddar på varandra, vara glada, sjunga punk!

Vi ska hoppa hopprep, bygga koja, leka land och rike,
springa över gatan, dyrka regnet, och bada i ett dike!

Det är jag, Louise och ett litet troll
alla de andra och Grodan Boll.

Vi vandrar tillsammans hand i hand
Vi går utan mål genom barndomens land

Det finns inga soldater mer det finns inga gevär
Och krakel spektakel kusin vitamin, hängde och slängde i en gardin.
Det här är karusellen som ska gå till kvällen.
Så Lilla Lilla krumelur jag vill aldrig bliva stur.

Killevippen!"

Äta, jobba sova...

Då var det inskickat och klart då! Veckans lilla uppgift i min ena distanskurs. Det var länge sedan jag "ordbajsade" så kopiöst som jag gjorde där. Men uppgiften var att göra en bildanalys och att analysera sönder saker är jag i stort sett expert på, jag tolkar hit och dit, ser metaforer, metonymier och symboler lite varstans, där de inte ens finns, särskillt i vardagen. Jag borde dock sluta tolka så mycket.

Skönt att den där uppgiften är klar i alla fall, bara att hoppas att jag slipper göra om eller komplettera den. Har inte ork, har inte, lust har inte tid. På jobbet är det mycket, en 16 sidig tidning eller nja annonsblad som ska vara klart på torsdag och det är lite pill med det...och så är det ju alltid kunder kunder om man säger så. Mitt liv känns just nu mest som en rad ur Gyllene Tiders Gå och fiska "äta jobba sova dö"... men just dö tänkte jag försöka låta bli för tillfället. Mitt schema ser mest ut: sova, jobba, plugga, äta/se tv, sova. Men jag unnar mig faktiskt att se på Dawsons Creek (inspelat avsnitt från eftermiddagen). Igår dog Abby, det var inte lika hemskt som jag mindes det, jag har för mig att jag störtbölade till det avsnittet, hmm saker förändras.

Måste först bara tillägga att jag i all stress lyckades zappa fram Fotbollsgalan igår precis när The Ark spelade "little dysfunk you". The Ark har befunnit sig i någon slags låda i min hjärna de senaste månaderna men nu ploppade de upp igen, fasen vad bra den låten är och Ola var ju fantastiskt igår! Ändå var det Peter Jöback låt "han är med mig nu" som har varit i min hjärna hela dagen (ja, jag råkade visst se det också).

Nu släcker dom på scenen, nu återstår ett öronsus...

Var i Himmelstalundshallen, Norrköping, igår och såg Lars Winnerbäck. Som vanligt var det väldigt bra. Nu hade han inte Hovet med sig utan en annan bandkonstellation och allt fick en touch av irländsk folkmusik, likt senaste skivan Daugava. Det var kul att höra de äldre låtarna byta form en aning, efter att hört dem hundratals gånger på skiva och ett antal gånger live, denna konsert var min elfte LW konsert i ordningen.

Det jag gillade extra mycket igår var versionen av Elden, Lasse ensam på scenen utan gitarr, sjungade tillsammans med publiken (alltid i och för sig) ackompanjerad av Johan Persson på piano. Och knotter på armarna fick jag av Ingen Soldat som blev helt fantastisk, kanske till viss del med hjälp av de svartvita filmerna som projekterades i bakgrunden.

Det var som helhet en väldigt snygg/vacker konsert rent visuellt, med foton, filmer och ljussättning. Jag njöt av det med var också lite ledsen att jag inte fick ta med systemkameran, det kunde verkligen blivit helt sjukt bra bilder. Som vanligt var LW fåordig men innan "kom änglar" så hade han ett fint litet tal om hur han tänkt strunta i den låten men att den sedan kom till honom i form av en räv och sa att det gick då inte för sig. Det roligaste av allt var nästan att när vi sen åkte hem, mamma och jag, så kom det just en räv springande över vägen "En räv!! det är en räv" skrek mamma och vi garvade.

Ja, det är fantastiskt hur underbart livet kan bli av en konsertkväll. Lite förälskade blev jag också, i en i förbandet Abalone dots. Elin Mörk hette hon men var vacker som ljusa dagen. Och när hon spelade på sin fiol höll jag på att gå åt, så skicklig och snygg!

Förutom systemkameraförbudet är det bara en sak jag har att klaga på från igår; vissa personer i publiken. De som står och pratar med varandra och i mobiler mitt under låtarna! Hallå! varför har ni ståplats och betalar 350 kr för att höra på Lasse om ni ändå bara pratar?! Och så undrar jag varför viss personer prompt ska stå så långt fram när de bara står rakt upp och ner och inte rör varken en min, sina händer eller sin kropp under en hel konsert. Ställer långt bak om ni inte är intresserade!

Sova sova säng säng säng...

Är äckligt trött nu men jag ska försöka hålla mig vaken och se "Isprinsessan" kl 21. Sen ska jag bara sova som en björn på vintern, inget lyssnade på Karlavagnen i kväll (brukar lyssna på fredagarna när det är Marcus Birro som sänder). Fattar inte hur jag ska klara av den här helgen. Jag måste plugga, en bildanalys ska in nästa vecka och den måste jag göra innan måndag för i veckan blir det bara jobba jobba. Men lite ledig är jag i morgon, för på kvällen ska jag till Norrköping och se /lyssna på Winnerbäck. Lär ju vara lagom trött på söndagmorgon. Zzzzzzzzzzzzzzz...

CK har fått ut nya tröjorna nu. Jag ska beställa mig en om jag nu lyckas bestämma mig för vilken modell och färg jag vill ha, det är inte lätt när det finns flera att välja på.

Idag kom det ett brev från Åsa Fhsk till mig. Litet meddelande och ansökningsblankett till fortsättningskurs i vår. Jag blev så förbaskat sugen. Har ju bestämt mig för att ägna våren åt min bok (ja, förutom att jobba om jag nu har nått jobb då, vilket jag verkligen hoppas). Vill verkligen skriva på den. Har ju tänkt att göra det helt på egen hand men när det där brev kom blev jag ändå lite sugen alltså, det är så bra med feedback och allt det där från andra. MEN jag ska kanske ta det lugnt med att ta på mig för mycket. Vet ju hur det är med mina distanskurser jag läser nu, allt jag vill går liksom inte. Och det är väl just detta som leder till att jag mår som nu... dvs. är äckligt trött! Jag kan inte ha en sysselsättning som ligger på 125%

Fick höra av en viss person idag att Petter använt Säkerts låt "Någon gång måste du bli själv" i sin nya låt "Logiskt". Måste självklart lyssna på den och höra hur det låter. Men det intressantaste i allt var nästan att det var "en viss person" som sa det, att han nämnde just den låten, med tanke på vad jag brukar tänka om honom ibland...

May all of your dreams come true...

WOW eller snarare jippie! Min dröm kommer bli sann. Hörde/såg idag, bland annat här, att Kolmårdens Djurpark ska göra satsningar och bygga om kring anläggningarna för de marina däggdjuren. Det låter spännande och jag hoppas att det görs med värdighet, att allt inte blir ett "jippoland" utan att djuren och informationen om dem alltid kommer i första hand. Men det stora för mig med allt det här är att det enligt planerna kommer satsa på Brådjupet och att man som besökare kan komma ha möjligheten att snorkla där. Ok, det är väl lite "jippoland" varning på det, men som sagt jag hoppas det görs med värdighet... och att det är en lite lyxigare typ av besök, i stil med "närkontakt delfin", dvs att det inte släpps dit hur mycket folk som helst, sälarna och sjöbjörarna är ju viktigast. Men ok, min långvariga dröm kan bli verklighet! Jag kan få simma bland sälar... och det gör mig helt urflippad såhär på torsdagskvällen, jag bara längtar längtar längtar!

Har dessutom suttit och spanat på späckhuggarsafin i Lofoten idag igen, jag vill bara dit NU! Späckhuggarna har kommit för säsongen. Men det blir ingen resa dit för mig i år, men nästa... det har vi bestämt nu, mamma och jag, och då ska vi verkligen åka dit och se dem, kosta vad det kosta vill. Jag tänker till och med utmana min flygrädsla, det är värt det. Så nu får jag bara fundera på om jag även ska våga mig ner och snorkla där, bland de vilda späckhuggarna i det iskalla vattnet... någonstans ska jag i alla fall ner i vattnet...vare sig det bli bland sälar och sjöbjörnar, späckhuggare eller delfiner. Jag ska ner...where I belong.

Tiden går och hösten fryser till...

Ibland sker saker högst oväntat. Som i dag när jag i klev in på ICA Nära för att handla och egentligen bara hade att att få komma hem, äta, och se på TV i tankarna. Men så plötsligt står han bara där framför mig och packar i sina varor i påsen... HAN som jag så många gånger tänkt på och hoppats att få möta igen. HAN som jag vill säga så mycket till. Han hälsade, sken upp med nästan samma leende som då. (Jag måste sluta tro att jag känner igen alla men ingen känner igen mig). Var en sekund från att bara hälsa tillbaka och gå förbi, vidare in i affären men något sa inne i mig "Nu sumpar du inte den här chansen, nu gör du inget du kommer ångra, nu går du fram till honom och säger det du så länge velat säga". Så jag gjorde det, gick fram och sa det, hur mycket våra samtal för snart åtta år sedan (!) betydde för mig. Det blev inget djupare inlägg (vi stod försjutton på ICA) men jag fick säga tack, och det betyder så mycket för mig... en del för honom också tror jag, för han blev glad åt det jag sa. Jag är så stolt över mig själv! Min personliga kampanj "berätta för människor du tycker om, uppskattar etc, vad du känner" går verkligen vidare. Har några viktiga personer kvar och så har jag en grav att besöka.

"Hon åker in till stan ibland och irrar runt där som ett fån
fast han säkert redan flyttat där ifrån
Tiden går och hösten fryser till och blir till vinter över ån"
/L.Winnerbäck , "Vinter över ån"

Hade egentligen tänkt skriva om så mycket annat idag: Foppa, gränsen mellan fiktion och verklighet, Boston tea party (ok, har du inte sett veckans avsnitt så måste du det!) osv. men just nu känner jag att det får bli någon annan gång. För nu vill jag bara vara stolt och glad ett tag i lugn och ro.

En helg med javascript...

Det fungerade relativt bra att gräva ner sig i pluggandet (skriva/förstå javascript) för att inte tänka på den plågosamma faktan över helgen. Dessutom är javascript uppgiften så gott som klar nu, på rätt sätt vet jag dock inte - javascript är knepigt och tråkigt. Det enda positiva just nu med tiden efter jul är väl just att mina kurser är avslutade, jag längtar verkligen efter fritid! att jag inte MÅSTE göra något, utan bara om jag vill själv... ny webbsida bör jag exempelvis jobba på... men jag måste inte.

Trots att tankarna och gråten hållit sig borta i helgen har jag en känsla av att kommande vecka inte blir den bästa. Men jag ska väl inte gå in med den tanken för då blir det verkligen så. Och jag vet ju att det kommer en fin avslutning på veckan... Lars Winnerbäck konsert i Norrköping på lördag! Längtar!

Drömmer väldigt mycket nu. I natt hade jag ett marsvin som jag skulle ta hand om och i veckan har jag träffat en massa kända människor ex. ställde jag en massa frågor till The Hives och steg fram till Bruce Springsteen (som satt på ett café) och frågade om jag kunde få en autograf till min mamma. Haha... och förutom marsvinet i natt så träffade jag på Nassim Al Fakir (jag borde sluta titta på Bolibompa!). Jaja, det kan vara ganska roligt också, som att var med i en film, ofta bättre en verkligheten.

Jag vore ingenting om du inte fanns...

Ganska ofta önskar jag att jag kunde åka tillbaka i tiden och göra om saker, eller att ens göra dem. Har precis lyssnat igenom Kristina från Duvemåla boxen och inser hur mycket jag skulle vilja se musikalen live med Helen Sjöholm, Anders Ekborg, Peter Jöback (eller Ola Salo skulle också gå bra) och resten av ensemblen igen... eller igen? när jag såg den då 1998 var varken Anders eller Helen med, men det var änså en upplevelse som heter duga. Kristina från Duvemåla är verkligen min favoritmusikal, mycket för att den tillskillnad från många andra musikaler har en bra och stark berättelse i grunden. Björn och Benny har verkligen tagit vara på Vilhelm Mobergs berättarkonst.

Det var länge sedan jag gjorde en total genomlyssning av musiken men det är inte många ord som jag glömt. Med cdn i bakgrunden kan jag i stort sett varenda låt, det är tur att jag är ensam hemma när jag sätter igång med mitt sjungade. Men nu har jag ont i halsen... om det nu är av sång eller en förkylning i antågande får tiden utvisa. Liksom att tiden får utvisa om "Kristina" kommer sättas upp igen... jag hoppas innerligt.

Closing down of guestbook service...

Min fina (nej!) gästbok är stängd. Jag har väl själv länge tänkt att ta bort den där gratisgrejen som jag skaffade när jag typ gjorde min första hemsida för hundra år sedan. Men det har känts lite tråkigt att ta bort den också så jag har tänkt att det får bli nästa gång jag gör om hela sidan (vilket förhoppningsvis blir någon gång efter jul). Men som sagt gästboken är stängd nu, för guestbook.de lagt ner sin verksamhet. Fick en liten fil med alla inlägg i, hi hi vad många gamla minnen som ploppade upp... och människor jag en gång kände och människor jag inte har en aning om vilka de är. Dessutom är den mest fylld med positiva ord och det kan jag behöva läsa just nu.... (läser)... jag är fan överkänslig idag får tårar i ögonen av att läsa gamla gästbokinlägg från vissa personer ex. min svenskalärare på gymnasiet (kan faktiskt sakna henne ibland). Sen är det ju inte alla som har ord från en OS-guld medaljör i sin gästbok... ja tiden går verkligen, mycket förändras.

Om du lämnade mig nu...

Ibland råkar man höra saker man inte borde höra, saker man inte vill höra. Det hände mig idag på lunchen och dagen som varit så bra fram tills dess bara krossades, jag bara föll inombords. Fick kämpa mig igenom hela eftermiddagen, anstränga mig för att hålla tårarna borta. Kämpa är verkligen ordet. Jag kunde knappt titta på honom, skärmade av mig och det märktes. Han frågade hur det var och jag skyllde på trötthet. Jag kunde ju inte säga det jag hört, kunde inte riskera att börja grina. Jag vet att jag är extremt fånig men jag hatar när det är så här. Jag bet mig i läppen och kämpade på tills jag åkte hem. Winnerbäck i hörlurarna på tåget. Grinade floder i bilen innan jag startade (att grina och köra bil samtidigt känns inte trafiksäkert).

Nu vet jag inte vad jag ska göra eller det är inget jag kan göra, hur mycket jag än vill, och det är väl det som är det sorgliga. Fan, det känns som om nästa år är ett jävligt år, trots att det inte ens har börjat. Och så ska jag gå med det här inom mig nu. Det är tur att jag är ledig i morgon och att det är helg snart. Min hjärna behöver tänka och ögonen behöver få gråta lite till. Hjärtat behöver vänja sig. Men kanske är det bästa att bara gräva ner sig en bit, kanske gräva ner sig i pluggandet i javascripten. Det känns helt orimligt nu, men det kan även hända att det på nått väldigt märkligt vis kan komma något bra ur det här, men som sagt det är ganska orimligt.

The L-word is Lost...

Jag kom på vad det var jag blev lite irriterad över idag när jag satt på tåget och det är lite pinsamt (egentligen borde jag inte skriva det här men jag är en ärlig människa). Jag bläddrade nämligen i tv-tidningen och såg att L-word inte stod med i tablån i morgon (går ju alltid 21.55 på torsdagar iTV400). Ni förstår ju hur innehållslöst och trist mitt liv är när jag reagerar på en sådan sak haha... men nu har jag i alla fall kollat upp det på tv4.se och enligt dem sänds nästa avsnitt den 8 nov, så jag står nog ut att vänta. Fattar bara inte varför de gör uppehåll en vecka. Åh... det blir så jobbigt när de flyttar omkring på serier och program sådär, nya tider, nya dagar, uppehåll och blablabla. Jag borde sluta att se på tv, hur nu det skulle gå till.

Finaste...

Digididaam vad jag ska beställa mig en tröja när han har fått ordning på det, CK alltså, kolla in. Han gjorde föresten ett litet utskick tilll sina vänner på MySpace om Perfekt! och jag kan inte låta bli att citera "(...)och den levande solstrålen CK (fattig, men rikligt snygg musiker)." en fantastiskt klockren beskrivning. Jag skulle nog behöva mig en stark injektion av CK spelning nu för att få tillbaka lite liv, glädje och kärlek så här när november närmar sig och inte allt går riktigt som jag vill.

Egentligen skulle jag skriva om något annat här idag, tänkte på det på tåget men nu minns jag inte vad det var för en liten reflektion av vardagslivet som jag gjorde. Så jag får väl ge upp och gå och äta något istället.

Har väntat på ett regn...

När jag gick till jobbet i morse kände jag stor tacksamhet mot gårdagens regn. Äntligen är vägarna "tvättade". Jag har bara äcklats mer och mer de senaste veckorna åt hur mycket snusk det är på vägarna, loskor, hundbajs, spyor, gammal mat och blä. Det är verkligen vidrigt. Och man vill ju inte gärna titta bort från vägen för då kanske man trampar mitt i härligheten. Nej, tack för regnet! (även om inte ens regnet verkar bita på den stora spyan vid teatern).

Idag har jag fascinerats över min egen hjärna. Hade ett monotont arbete på förmiddagen, att göra interaktiva pdf:er av några blanketter. Krävs i och för sig ganska mycket fokus och det hade jag - med ena hjärnhalvan (och det fungerade alldeles utmärk). Andra hjärnhalvan ägnade sig åt helt andra saker. Jag tänkte lite på min bok, på Andra Avenyn (när man inte har ett eget liv får man tänka på andras) och diverse trevliga saker och personer. Helkonstigt insåg jag efter ett tag att det kändes. Jag kanske börjar utvecklas till delfin, de sover ju med ena hjärnhalvan i taget.

Berättade föresten min stora teori (men i korta drag) för en på jobbet idag, han köpte den inte alls. Jag får nog finslipa lite på detaljerna, i och för sig kommer han aldrig köpa det ändå, han är sån. Men någon annan kanske kan bli min anhängare, jag ska kanske outa den här på bloggen någon dag... hmm vet i och för sig inte om det är någon som läser min blogg? Hallå? Någon där? Äh, kanske inte vill veta heller, vem eller vilka som läser, jag kanske blir för censurerande.

Sökandet efter fokus...

Ute är det verkligen höst. Grått och det regnar. Sitter och överväger om jag ska bege mig ut på en promenad ändå. Just nu skulle jag behöva det, rensa skallen lite och hitta fokusering innan jag börjar kriga med mina javascript igen. Måste verkligen göra klart den där kursuppgiften snart men just nu saknar jag som sagt fokus. Usch det blåser också, mot det hjälper inte mina gula fina gummistövlar. Jag blir heller inte mer fokuserad att plugga av att sitta här och skriva blog, samt ägna mig åt annan nöjesurfning. Skärpning nu!

En eftertraktad biljett...

Det är två resor jag verkligen vill göra, späckhuggarsafarin är en det andra är att åka på konståkings VM i Göteborg i mars. Tänk att få se herrarnas fria program...och framförallt Stephane Lambiel live! (Ja även andra är sevärda inte minst underbara svensken Kristoffer Berntsson). Tror inte det kommer så många chanser i mitt liv att få göra just detta men det verkar enklare än vad det är. Jag har verkligen inte råd att skaffa en All event biljett, vilket är det enda som säljs nu, de kostar nämligen 2895-5300 kr!!! Ha, skulle jag betala det vill jag fasen sitta i "kiss and cry" -hörnan. Nej, men det faller i sin orimlighet att jag är där en hel vecka och betalar det priset. Så vad göra? Jo, det är bara att hoppas, för det står pyttesmått på sidan att "i mån av tillgång kommer singelbiljetter att släppas i slutet av 2007". Det vill jag inte missa kan jag lova. Det jobbiga är att herrarnas fria program är på påskafton, hur dyra och fulla är inte tågen då? Ja ja det där löser sig, jag hr ju körkort om inte annat. En sak i taget. Biljett först. SNÄLLA!

Det har föresten blivit ny layout på Stephanes hemsida, mycket bättre än den förra om det nu är någon mer än jag som är intresserad. Några nya "off ice" bilder har också lagts in, tagna av Frankie Morello, väldigt trevliga.

Lyckad kombination...

Bild:Luleå hockeys supportershop

Jag har hittat en sån lyckad kombination! Luleå hockey + WCT, det blir nog till att skicka iväg en beställning snart. Men jag ska se om jag inte hittar något mer som jag borde köpa. Ibland måste man unna sig lite. Och wii... första borta vinstenför säsongen igår. Nu är vi på gång. Alltid slutspel, alltid slutspel! På tal om Luleå (ja det är bara jag som ser sambandet) blev jag idag tipsad om ett nytt svenskt band så jag gick in på deras myspace och kollade, det visade sig att min gamla olyckliga förälskelsers dåvarande pojkvän spelade i det bandet! Ha världen är bra liten.

Jag tackde föreste nej till lägeneheten och då var den redan uthyrd så haha... bara att leta vidare för mig. Den som väntar på något gott... Nu ska jag se "Fåret Shaun".

Ha eller inte ha är frågan...

Så ska jag lyckas bestämma mig då, om lägenheten jag var och tittade på. Vill jag ha eller inte? Inte säkert att jag blir första att få den ändå om jag ringer i morgon bitti men en sak är säker, jag måste ha bestämt mig i morgon. Den var inte vidare snygg men ganska stor trots 26kvm och den ligger inte helt fel och inte för dyr. Men som sagt inte så snygg (=äckligt gula tapeter) dessutom ingen frys. Egentligen har jag ju inte så bråttom att flytta heller, men utbudet av lägenheter är inte så stort och när man väl hittar en så dröjer det ju typ 3 månader innan man kan flytta in. Hmm... jag får beslutsångest!

Men det finns större problem i världen... palmolja är ett, gå in på sidan och skriv på namninsamlingen! Greenpeace har många bra saker på g här är en annan som jag tycker om, vilket ni kanske förstår. Vill bara dyka ner där i havet.

Jesus vad trött jag blir och är...

Fick ett brev från mitt pastorat idag, "vi vill att du fyller i den här blanketten istället eftersom en annan person måste intyga din ansökan om utträde" typ! Jag blev så jävla arg. För det första letade jag mig galen på svenska kyrkans webb efter någon information eller blankett om utträde, men ingenstans (tog sen en jag hittade via google) Men den är alltså fel. Det andra som gör mig arg är att en annan människa måste intyga att jag vill lämna kyrkan! Varför?! Det är väl JAG som vill göra det och det är väl egentligen min privatsak men framförallt så har jag aldrig ens skrivit under att jag vill vara med. Åh jag är så trött på dem. Fick förövrigt med ett litet brev från prästen, där hon gärna vill träffas för ett samtal om varför jag vill lämna kyrkan... men jag ska nog bespara henne min kritik, och bespara mig själv tid.

Det är fullmåne nu, undrar om det är därför jag sover så dåligt. Jag behöver minst sju timmar varje natt men nu har det blivit högst fem i flera nätter. Jag kan inte somna, tänker på allt och planerar resor, kommer på smarta möbelfunktioner, tänder lampan och bläddrar i IKEA katalogen osv. Det är inte nyttigt i längden. När jag väl somnar så drömmer jag en massa knas. Hade tänkt ha textraden "Sömnen kommer som en vän" från nya kentplattan som rubrik idag, men det var innan brevet från kyrkan. Nya kent plattan börjar växa nu, fick den igår, måste lyssna in mig mer, kentplattor behöver ofta lite tid, så jag uttalar mig inte om den än.

I morgon ska jag titta på en lägenhet! Det blir spännande. Man måste ju vara snabb för ettor går åt som smör i solsken.

Har tvålat in mig i såpa...

Nästa vecka dyker Sven Boräng upp (som karaktären Pontus) i Andra Avenyn, det blir trevligt. Har redan tjuvkikat lite på SVTs hemsida... och det är bra jobbat, det behövs mer homohångel i tv, så att vissa folk kanske vänjer sig någon gång, slutar vara så honomfoba.

Jag börjar dock undrar vart jag själv är på väg, tittar på klipp av kommande avsnitt! Jag är verkligen fast i den serien, trots att den inte är dunderbra. Men jag har ju erkänt förr vilken dramaserie/såpa nörd jag är så jag har väl bara fallit tillbaka där igen, några år i tiden. Dessutom skönt med riktig såpa istället för dokusåpa. Nej, nu ska jag få min dagliga DC (DawsonsCreek) dos. I don't wanna wait! Säsong två är igång och Jack och Andy har flyttat till Capeside.

Hata JavaScript...

Måste bara skriva av mig lite, får utlopp över min frustration. Jag hatar javascript och javascript hatar mig. Jag går en distanskurs i kodspråk och sitter nu och försöker göra uppgiften till nästa gång. Det ser inte svårt ut och är det säkert inte heller men jag klarar det inte. Blir smått galen! Har titta på föreläsningarna, i böcker och på nätet, får ingen bra helheltsbild och när jag väl tror att jag fattat och testar det SÅ FUNGERAR DET INTE! Allt detta slukar tid från mig också, kan inte göra mycket annat än att sitta här och traggla. Kan ju knappast be om hjälp heller eftersom jag varken vet vad jag gjort eller inte gjort. Så nu är det krig mellan javascript och mig!

Ta mig dit...

Nu sitter jag här och längtar igen, får gåshud på armarna och tårar i ögonen. Varför åker jag inte bara iväg? Titta här så får ni se (inkl några sköna norrmän). Jag vill verkligen på späckhuggarsafari NU! Vill tillbaka till nordnorge. Jag måste nog sätta mig ner och räkna och fundera lite på det igen, det kan ju inte vara omöjligt. Vi hade ju dessutom bestämt oss, borde hålla oss till det. Idag hittade jag förövrigt ett nytt ställe att utgå ifrån. Det verkar som om Hurtigruten är bästa sättet att ta sig dit, så jag vet inte riktigt... såg ju den där dokumentärserie som gick i SVT i somras, vilken sjögång det kunde vara på de där båtarna. Konstigt föresten att jag är mer skraj för att åka en Hurtigruten båt än att sitta i en lite gummibåt. Gå in på underbara planethurtigruten.com och segla fram till späckhuggarna, valsång när den är som vackrast! Och drömma kan man alltid.

Dags att lämna...

Jag satt här och blev smått galen på Svenska Kyrkans hemsida. Hittade inte någonstans där det stod klart och tydligt hur jag ska göra för att lämna dem, kyrkan alltså inte själva hemsidan haha. De vill kanske inte bli av med mig och mina pengar men jag tycker att det borde vara lätt att hitta utträdesinformation eftersom man ofrivilligt "föds" in i det. Men efter besöket på deras hemsida är jag ännu mer övertygad om att jag gör det rätta. Dessutom ska jag inte ta pengarna jag sparar själv, utan skänka dem till något bättre än det kyrkan står för, jag tror det blir WWF.

Jag fick använda google istället, hittade någon Aftonbladetartikel och ett interaktiv pdf som bara var att fylla i och sen skicka till pastoratet, så nu ska jag göra slag i saken...

Musik non stop...

Överallt är de människor som lyssnar på något där de går, sitter eller står. Alla går omkring i sina små universum med hörlurar i öronen. Jag brukar tänka på det när jag sitter på tåget, blir lite nyfiken på vad de lyssnar på. Jag hör själv till den där skaran som ständigt har musiken på, dagen blir ju alltid lite bättre med ett soundtrack, särskilt när man går eller åker tåg, lite som en film.

Idag har det varit segt. Allt har gått så långsamt, utan att jag förstår varför. Har haft lite att göra men när jag har lite att göra andra dagar känns det ändå inte som idag. Hela veckan har känts seg. Kanske har att göra med att "energigivaren" (ni har väl läst bakpå mjölkpaketet) har varit sjuk... eller så har jag bara så mycket grubblerier i huvudet som gör att jag sover dåligt vilket gör mig trött.

Har inte fått tag i någon Tillbaka till samtiden (Ltd edition). Jag måste sluta att vara så långsam när jag ska ta beslut. Det samma gäller när jag letar lägenhet, de är inte så många, så när jag finner någon som bara är ok får jag nog slå till om jag nu ska ha någon.

Mardrömmar...

I natt hade jag några fasliga mardrömmar bland annat att jag blivit av med körkortet och fick köra upp igen och jag klarade det inte. Hemska tanke. Under dagen hände det inte så mycket utöver det vanliga. Men jag var på biblioteket, skaffade ännu ett lånekort (har redan två på andra bibliotek). Så kunde jag inte låta bli att låna en Oscar Wilde bok. Började dessutom läsa direkt och I like!

On my own...

Efter min dagliga dos av Dawsons Creek kan jag konstatera att Joey (Kate Holmes) är förbannat snygg men hon kan inte sjunga speciellt bra (se klippet från serien). Jag fick dock en klump i magen av den där låten ("On my own", från Les Misérables). Den är tillviss del lite för smörig men vissa textrader... ajaja vad de brände i mig idag. Dessutom fick jag lust att se Les Misérables. Kommer aldrig glömma när esteterna på gymnasiet gjorde "At the end of the day" under Hollywood vs Broadway föreställningarna, det är så synd att de videoinspelnigarna är bort för det var väldigt bra.

Du är drömmarna jag drömmer ibland...

Jag har inte vaknat än, det känns i alla fall så. Väcktes av klockan i morse när jag var mitt inne i en dröm och det har plågat mig hela dagen, jag har varit supertrött och har inte kunnat släppa den där drömmen. Gjorde en hobbytolkning av den på vägen till jobbet. Resultatet blev... jag måste köpa nya kent skivan. Tänker inte återberätta allt men det förekom tigrar (det är tigrar på kentskivan Vapen & Ammunition) och en viss människa (som har vissa band till kent), därav tolkningen. Låter kanske lite klent och egentligen var det nog en helt annan sak i drömmen som sa mig mest men jaja. Hoppas inte att det blir likadant i morgon... kan vara ganska bra att vara vaken när man jobbar. Nej, nu ska jag beställa "Tillbaka till samtiden", det går inte att låta bli, oavsett dröm.

Jag reser aldrig utan min egen dagbok. Man måste alltid ha något intressant att läsa när man åker tåg...

Rubriken är ett Oscar Wilde citat. "Varför läser jag inte Oscar Wilde?" Det är tanken som slog mig idag när jag besökte biblioteket. De hade en liten utställning eller vad man ska kalla det med citat bilder. Och vissa saker var så bra att jag var tvungen att skriva ner det. Min stora favorit är...

"Det finns ingen synd, förutom dumheten"

så jävla klockrent! Liksom "Mode är vad jag själv bär, vad andra har på sig är omodernt". Och ord som slog mig lite extra idag var "Att älska sig själv är början på en livslång romans" och "Jag söker aldrig lycka. Vem vill vara lycklig? Jag söker njutning”. Ja, Wilde ska jag läsa någon gång, men just nu har jag inte tid att läsa något alls.

…eller igår kväll läste jag mig själv, såg en månad tillbaka i min dagbok. Tänkte att det var en bra idé men det var det inte. Det blev en sen kväll. Blev bara påmind om allt och insåg att känslorna verkligen inte har försvunnit, att jag har haft rätt de senaste dagarna. Att jag egentligen känner mig själv väldigt väl. Bättre blev det inte, några lösningar dök inte upp i min hjärna. Kanske behöver Wilde redan nu, trots allt...

”Det finns två tragedier i livet: Antingen får du
vad du önskar dig eller också får du det inte!"

Nu är det klippt...

Klippte mig idag. Det blev lite Kate inspirerad (se inlägget igår) frisyr ändå. Och jag är väldigt nöjd. Luggen hänger lite i ögonen och det är svårt att sätta upp det nu men va sjutton "vill man vara fin får man lida pin" som det heter. Som ni ser har jag lagt upp ett litet foto, där det dock ser platt ut men ja ja I like ändå.

Efterlyses - snygg frisyr...

Jag ska klippa mig i morgon och nu är det samma visa som alltid: HUR? Är skapligt trött på det här långa jag har, men är heller inte så sugen på kort, jag passar bättre i lite längre och dessutom tog det ju ett tag att spara ut det. Så nu sitter jag och tittar, som vanligt, på nätet om jag kan finna något. Men det är svårt, för bara för att det är snyggt på andra så passar det kanske inte mig, det har ju med typ av hår och ansiktsform att göra sånt där.

En som alltid har snygg frisyr är Katherine Moennig, men är man världens näst snyggaste/vackraste/sexigaste kvinna så kanske man passar i allt. Men jag funderar ändå på om det ska bli något typ såhär...

Bilden hittade jag på: Kate Moennig Fanpage på myspace

där det för övrigt finns många fina bilder.

Även om jag är lite osäker på det där med lugg, gillar inte när den hänger i ögonen, och mitt hår beter sig inte så rakt. Får se vad min frisör kan fixa ordning. Och jag blir ändå inte sådär snygg så det kanske inte är någon idé att försöka haha.

Tankar att tänka...

Jag följde mitt inre, får se vart det landar. Sen tog jag en promenad, det bästa botet mot det mesta. Tid att tänka. Stannade till en stund i minneslunden på kyrkogården, hälsade på farfar och farmor. Jag gör det allt oftare, för jag har börjat inse vad de har betytt för mig. Och jag sörjer att allt var som det var den sista tiden med farmor. Har dock fått en idé som jag vill genomföra, nej jag SKA genomföra, frågan är bara när.

Jag behöver verkligen tänka nu. Inte rusa på i några riktningar alls, det gör bara skada på mig själv och kanske andra. Borde joina Joans och Musses religion, och högtiden: "En dag på hösten och en dag på våren ska man boka tid med sig själv. Mellan solens uppgång och nergång ska man avstå från allt man kan, för att uppskatta det man har. Målet är att under den tiden sitta ensam och stilla och inte äta eller dricka". Det kanske skulle göra mig väl. Eller kanske trosatsen... "Samtalet tror vi på som som det första och bästa verktyget. Vi har inga präster. Samtalet är vår profet. Vi sätter upp det på pidistal. Prata universalverktyget för dilemmor och funderingar i relationer, moraliska och religiösa frågor. Prata också med dig själv. Glöm inte att lyssna!".

Får se vad som sker. I dag ska jag inte tänka alls. Funderar på att städa källaren istället. Rensa ut saker rent fysiskt.

När förvirringen tar vid...

Åh, just nu känner jag mig helt förvirrad. Vet inte vad jag ska göra, saker har tagit oanade vändningar. Jag har tänkt på det hela natten/morgonen, egentligen kommit fram till ett beslut, men det beslutet känns ganska opassande just nu... känner mig dum men man bör ju följa sin inre känsla, eller? Fan att allt ska vara så komplicerat jämt, eller att jag gör det så.

Tick tick tick boom...

På något vis känns det som om jag borde skriva något idag om valet av årets Fredspristagare, men jag vet inte riktigt vad jag tycker egentligen. På ett sätt är det toppen, alla som lyfter fram miljön borde hyllas, men å andra sidan så är jag inte helt övertygad om Al Gore gör det helt på rätt sätt. Dessutom tycker jag att folk är så dumma som helt plötsligt bara "oj vi måste tänka på miljön" bara för att en fd presidentkandidat i USA gör en film och åker omkring, vi är liksom väldigt många tidigare som sagt "Hallå dags att tänka på miljön!" (Greenpeace exempelvis) utan att människor fattat... men det kan man väl iofs inte lasta Al Gore för.

Men mest av allt, det här med fredspris? känns det inte helt konstigt i vår värld idag, särskilt när de som får det bara gjort saker som kanske kan förhindra eventuella krig/konflikter i framtiden.

Egentligen förstår jag inte Nobelgrejen alls om jag tänker efter, han var ju bara en gubbe som hittade på något riktigt dumt, jag tror faktiskt inte jag skulle vilja ha hans pris. Och inte är jag ett dugg "stolt" att han var från Sverige

(Kunde bara inte låta bli den rubriken haha... här är för övrigt ett shysst klipp)

Skärpning!...

Börjar fundera på om jag är vid minna sinnens fulla bruk i dag. Har gjort så mycket knäppt. Men "It takes a fool to remain sane", som en vis(s) man sjunger. Det jag däremot inte gjort men som jag borde är att jag måste börja lita mer på mig själv, inse att jag också kan saker och inte dölja det. Jag nedvärderar mig själv aldeles för mycket. Insåg det idag, eller jag har väl vetat det förrut också men jag blev påmind idag igen. Jag måste stå på mig mer.

Le sig friskare...

Det sägs ju att man mår bättre om man ler mycket, jag tror det stämmer. Det känns som om jag lett hela dagarna den senaste veckan och det känns som jag mår väldigt bra, trots att jag just nu är hur trött som helst. Borde sova.

Att jag mår bra och ler åt så mycket bidrar i sig till att jag ser ännu fler små saker som gör tillvaron lite trevligare som ex. i morse på perrongen när jag stod lite frusen och alldeles trött, hörde jag plötsligt CK musik... och det var inte från min mediaspelare det kom utan från hörlurarna på tjejen brevid mig, då åkte mina mungipor upp.

Senare på dagen såg jag text på kkuriren.se, som livande upp en smula. Sven Boräng ska vara med i några avsnitt av Andra Avenyn. "Vem fan här Sven?" undrar ni kanske. Ok... en dag på gymnasiet hade alla musikesteter från Sörmland (tror jag) något slags gemensamt jippo på vår skola, typ uppträdde för varandra och de som ville kolla. Och där var det en kille som var hundra gånger bättre än alla andra, han lyste, och det var Sven. Jag blev lite blixförälskad tror jag haha. Har i alla fall inte glömt hans namn och är inte ett dugg förvånad om han kommer bli något "stort". Och lite stor har han väl blivit eftersom jag skriver namnet på honom här på "bloggen" (min policy är ju att inte skriva personers namn om de inte är offentliga dvs. kända skådespelare, artister, politiker etc) Ja ja... ska bli skoj att se honom igen, det är ju ändå några år sen sist. Hittade föresten killens webb nyss, han borde få lite hjälp med den ;)

Ett inlägg från en som inte orkar städa...

Har lagat mat nu i två timmar, veglasange och Quornfärsås. Är helt slut men jag var bara tvungen, frysen gapade tom och jag måste ju ha lite matlådor att ta med till jobbet. Köket ser ut som ett kaos nu, eller "ekorrfrans" som jag kallar det (varför? det är en historia jag inte orkar ta nu), jag har stor förmåga att använda mig av aldeles för många kastruller, stekpannor, mått, skålar etc när jag är igång med min kokkonst.

Nu sitter jag och tar det lite lungt innan jag ska städa köket, mig själv och sen titta på TV Hjärnstorm och Andra Avenyn (tycker det hara varit lite bättre de senaste avsnitten... men det kanske har med Adam och Kim att göra.
Har gjort mina standardbesök nu på nätet. Några av mina foton finns nu föresten på CKs blogg. Och han fick mig nästan att vilja åka på Rookiefestivalen i slutet av månaden, men jag tror det blir lite omständigt, får försöka överleva utan. Är ju iofs inte bara CK som känns lockande på den lilla tillställningen och jag har ju körkort... men nej.

Jag behöver botas från två saker just nu (ja, vissa kanske anser att det finns fler saker). Nummer ett, jag läser horoskop! Tror inte på dem men jag läser dem och hoppas ofta på att de har rätt. Jag läser inte bara nått i förbifarten heller utan ofta både på Spray, Ditthoroskop, Hemmetsjournal, samt i tidningen på tåget om det finns någon. Det är sjukt, jag måste genast sluta! Använda tiden till bättre saker. Nästa sak jag behöver botas från orkar jag inte skriva om, men det ligger ungefär på samma nivå haha.

Fick föresten jobba hårt med att inte glo på han på tåget idag, killen ("A"look-a-liken, se tidigare inlägg) satte sig nämligen brevid mig. Oj, vad jag försökte titta på BostonTeaParty istället, men hur bra det var vet jag inte, kunde inte låta bli att garva åt dem... särskillt när Fredrik skulle äta av sig själv. Galna men underhållande.... ugenfär som alla på jobbet... men kanske inte på samma vis.

Städa köket var det ju... hmm inte lockande... antagligen därför inlägget blev så långt och ändå tämligen ointressant.

Lite glädje i afton...

Wiii! några smarta människor filmade lite på CKs spelning i lördags, på CKs blogg kan ni se klippen! Det är ju av sådan kvalité som det brukar med mobiler men va sjutton man blir glad och kär ändå. Är hipphopp blipp blopp inget för er vill jag tipsa om sist klippet, lovely!

Kan vara bra att bli lite glad så här på kvällen för idag på jobbet fick jag reda på att en ska sluta, inte alls roligt, riktigt tråkigt faktiskt Men alla börjar på nya kapitel i livet lite då och då. Hoppas den som kommer istället är lika bra och rolig och att det blir en kille ha ha... jag tycker ju det är bäst att arbete med killar. Kanske öppnar det någon liten chans för mig också, att få vara kvar efter mars, hoppas hoppas... men det kanske blir tvärt om också. Den som lever får se, som det heter.

På tåget hem tittade jag lite på Lucky Blue, jag ska inte tjata om hur bäst den är igen men jag håller på att bli galen snart på en statist på dansbanan i slutet, han är så galet lik en som gick på samma högstadie som jag, kan inte låta bli att fundera på om det är han eller inte. Jag är ju ändå rätt bra på att känna igen folk.

Den som väntar på något gott - får vänta väldigt länge...

Jag tog mig till Gamla Palladium i Katrineholm igår för att få njuta av skön musik, The High Fives, CK och Detektivbyrån, skulle spela. Hade köpt biljett innan och tur var väl det eftersom det var slutsålt. Men det blev en mycket märklig afton.

När vi väl kom in fick vi stå och vänta i en timma, soundcheck gick inte riktigt som det skulle. Men ok, jag accepterade lite väntan, det var ju "unga arrangörer" som höll i allt, kanske inte de mest erfarna alltså. Vid tjugoett släpptes vi in i själva konsertlokalen. Det kändes som om vi helt plötsligt var väldigt få i publiken, därute i "hallen" var det ju så trångt och en del släpptes ju inte ens in. När jag stod där och väntade kände jag mig lite gammal, de flesta var väl 15-18 år, men jag försökte smälta in haha.

The High Fives såg inte vidare glada ut när de klev på och inte blev det bättre. Efter typ fyra låtar klev de av, ljudet var helt förkastligt, sångaren hördes inte. Synd, jävligt synd. För de kändes som om det kunde blivit bra annars. Men det uppstod ju en ganska underhållande situation där… ett band som kliver av och packar ihop mitt framför ögonen på alla. Synthkillen som med väskorna i handen kilar ut och säger hej då publiken.Lite snopet alltihop men jag förstår dem ju, vem vill spela med pissigt ljud.

Så det var bara att invänta, för mig kvällens höjdpunkt, CK! Tyvärr var publiken tvungna att åter gå ut i "hallen" och trängas. En timmes väntan igen (de hade ju "tekniska problem" hela kvällen). Men sen brakade det lös! Ljudet var inte det bästa men sånt märker man nästan inte när CK är på scenen, man blir bara glädjeberusad. Lika härligt att se och höra honom varje gång. Ni som inte sett honom måste göra det någon gång. Självklart kändes det alldeles för kort, man vill ha mer mer mer. Han är grym! Sjöng dessutom lite oväntat en snutt på "I cant live, If living is without you…". Vackert, vackert!

Efter att CK spelat blev det fyrtio minuters paus pga. "tekniska problem". En kort sekund tänkte jag åka hem men valde sen att stanna kvar, det var rätt val! Satte mig på en bänk där och väntade. Efter ett tag kom CK, satte sig och sålde lite skivor, signerade och pratade lite med fansen. Det var roligt att se, han är alltid lika skön. Jag skulle tagit med mina skivor så han hade fått signera, men det får bli en annan gång. Roligt att snacka lite med honom i alla fall.

Sist ut igår var Detektivbyrån. Hade inga förväntningar alls, men fy sjutton vad sköna de var, både musiken och på scenen.Verkligen värt att stanna kvar för, det kändes dock som många andra dragit hem.

En bra avslutning, sen var det bara att sätta sig i bilen, vrida CK musik på högsta volym och köra hem i dimman.Det blev en kväll där väntan förstörde mycket men som ändå blev bra tillslut. Och jag fick ju min dos av CK, det var ju det jag var där för. Nu är det bara att hoppas att han snart spelar här i trakterna igen. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Mina foton från CKs spelning finns nu på cissilia.se De är inga höjdare, jag testade lite olika grejer på kameran, men värda att se kanske, motivet är ju fint ;)

Inga måsten bara drömmar...

Idag struntar jag totalt i alla måsten. Glider bara omkring här hemma, lyssnar på musik och väntar in kvällen, konserten med CK (The High Fives och Detektivbyrån också). Sov tills jag vaknade (inga väckarklockor här inte), har städat lite, tittat på TV / SVT Play och slösurfat. Pluggandet får vänta, vill inte ens känna mig dålig för att jag inte tagit tag i det.

"Kom ihåg att
klyschan stämmer
du har bara ett liv att göra allt det du vill
så se till att
ta varenda
chans du kan o göra allt som går och lite till"
/ Klyschan Stämmer, CK

Tittade på Hjärnkontoret, det handlade om Tumlare. Fick mig att spana vidare på nätet. Jag hittade Fjord&Baelt i Danmark, vore skoj att åka dit. Jag vill se Tumlare på riktigt, eller "Marsvin" som det heter på Danska. Jag borde förverkliga några stora drömmar snart. Tror inte det blir späckhuggarsafari i höst, det är för mycket annat, dessutom vet vi inte om de kommer till Tysfjorden längre. Får kanske bli "närkontakt-delfin" på Kolmårdens Djurpark istället, jag lovade mig ju det för ett år sedan. Hittade föresten en delfinsida tidigare idag, vet inte vem som gör den men det var lite kul, särskillt att se vart Kolmårdens delfiner tagit vägen genom årent. Fick veta att min älskling Dino flyttat till Portugal.

Jag och Flip, 1998

Snyggofejsboken...

Vi lever i en ny tid. Alla blir snyggare. Kom att tänka på det när jag spanade in mina vänner på facebook. Alla är så snygga nuförtiden, och det gäller inte bara mina vänner utan de flesta man ser. Men jag antar det är för att människor inte lägger ut den allra fulaste bilden de har på sig själva, skulle i alla fall inte jag göra (men jag vet vilken det är.. och det var den första bilden på mig som min syster visade sin kille, undrar vad han tänkte...haha).

Tidigare ikväll när jag tittade lite på Idol (ja jag erkänner, men jag ville ju se hur Peter Jihde klarade sig) slog det mig också hur lätt det är att göra en människa snyggare med lite kläder och make (i stillbild retuschering), för sjutton vad de stylat en del av dem.

Jag har inte sagt att det är något bra att ändra om folk, låt dem vara som de vill... men det är lätt att framstå som snygg om man bara anstränger sig. Sen finns de som ALLTID är snygga men det är en annan historia. Sex med Victor handlade förresten om utseende denna veckan. Ta en titt på det om du vill.

PS: Allt det här kan vara jag som helt plötsligt ser min omgivningen på ett nytt sätt, men det tror jag inte.

Från mitt huvud till perrongen...

På väg hem från jobbet, med samma tåg som jag, åker en kille som är väldigt lik (rent utseendemässigt) en av huvudkaraktärerna i min roman. Det känns lite märkligt. Jag kan inte låta bli att studera honom när vi står där på perrongen och väntar. Men jag får inte titta för mycket, då börjar han nog undra varför jag glor... eller det kanske han redan gör trots att jag försöker vara diskret, vänder bort blicken och tittar på en klocka osv. Haha.

Han får mig i alla fall att varje dag vilja återuppta skrivandet. Men just nu är det så mycket annat att tiden inte finns. Har redan sysselsättning på 125%, så fritid inkl skriva roman känns lite avlägset just nu.

Hade dock en period för någon månad sen då jag bara skrev och skrev så fort jag kom åt. Blev lite peppad genom nätet. Tack för det du som väckte skrivarglädjen i mig igen.

Och jag har dem ju med mig varje dag, A och J. De lever sitt eget liv i mig. Och någon gång blir romanen klar, det har jag lovat dem... och mig själv.

Håll i hatten SVT...

Bild från SVT: svt.se/andraavenyn

Tänkte göra mitt utlåtande om Andra Avenyn. Jag har sett alla avsnitt hittills men bra vet jag inte om jag kan kalla det. Historierna och många av karaktärerna känns återvunna från andra serier och filmer, inget nytt, ganska trist. Bra musik har de dock lyckats få med och "Friday I'm in love" med The Cure som signaturmelodi är inte helt fel.

Men jag har faktiskt mest fortsatt att titta på serien för att få se hur Anders, Jonas, Fortesa och Maya klarar sig, och det gör de... väldigt bra dessutom. Jag kanske blev något hjärntvättat i och med castingprogrammen men jag tycker nog att de är bäst i hela serien. De passar sina karaktärer.

Så vill jag ge SVT några tips inför framtiden. Skapa inte en "evighetserie" utan gör en säsong och se hur den tas emot och fortsätt sedan. Motivationen för att se på något som bara maler på är ju inte roligt. Vad det gäller Andra Avenyn skulle den ha gjorts till en ungdomserie rakt igenom (typ Klassliv, Svarta skallar och vita nätter) och lagt mindre fokus på de vuxna karaktärerna (som ändå är stereotypa såpakaraktärer och astråkiga hela bunten). Programmet skulle dessutom sändas 19.00 eller 19.30 och inte 20.00, tre dagar i veckan, som det görs nu. Att ha det kl 20.00 är inte bar att förstöra för den serien utan även för andra som nu flyttas till 20.30 och därför tappar massor av tittare som börjar se något i andra kanaler kl 20.00.. (Hmm...ja jag har fortfarande inte kommit över att så få såg Upp till kamp).

Tillslut måste jag dock tacka SVT för några 30 min program som sänds nu Hjärnstorm, Jonas och Musses religion, och Sex med Victor är alla väldigt intressanta, bra och lite nyskapande program, där man dessutom inte behöver se alla "avsnitt".

Ha, jag borde ingå i någon slags tittarpanel. Många åsikter om TV finns i den här hjärnan ska ni veta.

Jag tog dagen med ett leende...

Idag tror jag att jag haft ett konstant leende, känns så i alla fall. Leende på grund av händelser, saker och framförallt människorna omkring mig.

Tittade på gårdagens "Boston tea party" i mediaspelaren på tåget till jobbet. Missade första avsnittet, det var synd för som vanligt när Filip och Fredrik gör något så är det väldigt roligt, lite allmänbildande också (men bara lite).

Så dagens roligaste. Eller tråkigaste som blev roligaste. Jag kan bara inte låta bli att berätta det: I morse när vi kom till jobbet var firmabilen borta. Den stod där när de andra gick igår och alla nycklar hängde på sin plats. Vad skulle ni gissa hade hänt? Att den blivit stulen såklart! Chefen ringde polisen och försäkringsbolaget. Så satt vi och spekulerade hur det gått till när bilen försvann. En av oss på jobbet (som brukar låna bilen) var dock inte där, men han brukar fråga först när han lånar, och som sagt nycklarna var ju på plats. Och framåt lunch fick chefen tag i honom, frågade om han haft bilen och sa att den var stulen, men han hade inte haft den. Tjugo minuter senare ringer så killen upp igen... då hade han kommit på något... att han lånat bilen, sedan druckit och därför inte tagit med den tillbaka men däremot nycklarna, hängt upp dem och sen glömt att han hade använt bilen. Är han tankspridd eller? Jag trodde jag skulle garva ihjäl mig. Roligast var nästan ändå när chefen skulle ringa polisen igen och säga att bilen kommit fram. De måste tro att vi är helt galna. En sak är i alla fall säker, han som glömde bilen lär få höra om det i evighet.

Annat som fick mig att le var han som får mina små kärleksfjärilar att flyga. Jag tvingar ner dem på landningsbanan varje dag, men le över att han är bäst får man väl göra? En annan man lyste också upp vardagen idag.... han med den norrländska dialekten som brukar titta förbi kontoret ibland. Fasen vad vackert det är. Jag smälter. Har dock inte helt lyckats lokalisera vart i från han kommer, men jag får väl fråga någon dag.

På väg till tåget fortsatte jag le eftersom jag lyssnade på CK. Dags att börja ladda inför helgen, haha... eller just då var det kanske mest för att jag hamnar nere i botten av en avgrundsdjup, mörk sjö av att lyssna på Daugava hela tiden. Och idag var jag liksom inte där. Idag var jag på rosa moln.

"På rosa moln svävar jag omkring
o ja njuter av alla vackra ting
o jag tänker aldrig mer komma ner
tänker stanna här för evigt evigt evigt
om du vill va me
är det bara att räkna till tre
så kommer ja o hämtar dig
o vi får de
så trevligt trevligt trevligt"

/På rosa moln, CK

Ibland bor jag i Capeside...

Så flyttades jag tillbaka tio år i tiden eller hur länge sedan det nu var som Dawsons Creek började sändas på TV3. Jag minns faktsikt ögonblicket då jag såg trailern för serien första gången och tänkte "detta måste jag se". Efter det var jag fast. Varenda avsnitt, alla säsonger. (Om jag vore rik hade jag nog haft allt på DVD). Det var min generations Beverly Hills, eller OC, även om många inte fattade det.

I dag började så TV4 sända serien från början. Det var så kul att se, kanske rent nostaliskt och "gamla minnen" men jo, visst är det lite bra alltid. Så är det roligt att se vissa saker i manus nu som inte stämmer med saker som händer längre fram ex. Paceys syskon.

Och visst vill jag fortfarnde bo i Capeside. Ta båten över sjön och klättra in genom fönstret till min bästa vän.

I Don't Want To Wait...

Trött. Är helt seg i huvudet. Ska göra seminarieuppgiften i min distanskurs men jag blir osäker på allt jag tänker, kan liksom inte tänka klart. Sömn verkar inte vara botet heller.

Var hos min syster i helgen. Blev lite shopping i Marieberg(Örebro) på vägen dit och även där (i Lidköping). Nya kläder var välbehövligt med jag hittade inga passande "gubbyxor", får leta vidare. Lyckades dock hitta ett par skor utan skinn som satt perfekt (mycket sällan det händer) så jag köpte dom trots att de pryddes av två vita dödskallar Jag hatar dödskallar, tycker det är motbjudande, får mig att tänka på massgravar och annat tragiskt. Så igår kväll tog jag fram en svart vattenfast tuschpenna och målade över dem, det fungerade sådär.

Idag börjar TV4 sända Dawsons Creek, min generations OC. Jag älskade Dawsons Creek när det gick och gör det kanske fortfarande. Jag minns att jag grinade typ till varje avsnitt. 16.40 sänder TV4 det. Helt fel tid, eftersom jag bara kommer kunna se det när jag är ledig, men men... jag har ju redan sett alla avsnitt. Eller OK jag vill köpa DVD-spelare med hårddisk NU! Dawsons Creek har förövrigt det bästa sista avsnittet en serie har haft, tillsammans med Six Feet Under.