Tankar att tänka...

Jag följde mitt inre, får se vart det landar. Sen tog jag en promenad, det bästa botet mot det mesta. Tid att tänka. Stannade till en stund i minneslunden på kyrkogården, hälsade på farfar och farmor. Jag gör det allt oftare, för jag har börjat inse vad de har betytt för mig. Och jag sörjer att allt var som det var den sista tiden med farmor. Har dock fått en idé som jag vill genomföra, nej jag SKA genomföra, frågan är bara när.

Jag behöver verkligen tänka nu. Inte rusa på i några riktningar alls, det gör bara skada på mig själv och kanske andra. Borde joina Joans och Musses religion, och högtiden: "En dag på hösten och en dag på våren ska man boka tid med sig själv. Mellan solens uppgång och nergång ska man avstå från allt man kan, för att uppskatta det man har. Målet är att under den tiden sitta ensam och stilla och inte äta eller dricka". Det kanske skulle göra mig väl. Eller kanske trosatsen... "Samtalet tror vi på som som det första och bästa verktyget. Vi har inga präster. Samtalet är vår profet. Vi sätter upp det på pidistal. Prata universalverktyget för dilemmor och funderingar i relationer, moraliska och religiösa frågor. Prata också med dig själv. Glöm inte att lyssna!".

Får se vad som sker. I dag ska jag inte tänka alls. Funderar på att städa källaren istället. Rensa ut saker rent fysiskt.