torsdag 29 november 2007

Mysteriet i natten...

02.15 i natt vaknade jag hastigt upp ur min sköna sömn av ett våldsamt fräsande och skrikande ljud utanför mitt fönster. Jag blev klarvaken på sekunden satte mig upp och tänkte vad fan är det där, drömde jag? men då hör jag ett ännu värre ljud från samma ställe, som ett slags ångestvrål. Det går inte att beskriva. Jag for upp ur sängen och öppnade fönstret för att se ut. Regn och natt, det var kolsvart. Jag såg inte ett skit, eller jo jag såg nått som rörde sig där nere. "Shit, tänk om någon gett sig på 'StorGunnar'* tänkte jag och sprang ner för trappan, till köket för att se om jag såg bättre där men nej, hämtade en ficklampa för att försöka lysa ut via fönstret och se om det fanns någon som var skadad där, men ficklampan var dålig. Tänkte nästan gå ut, men man är ju inte så påklädd mitt i natten direkt och allt hade blivit alldeles tyst. Jag var väldigt uppskärrad och vaken när jag sedan återvände till sängen. Tankarna susade genom skallen över vad det var jag hört och tänk om jag nu bara gick och lade mig och där ute i mörkret kämpade "StorGunnar" eller någon annan för sitt liv.

Men jag somande om efter ett tag och i morse var när jag gick ut var det det inte mycket som vittnade om att något hänt förutom möjligtvis en liten grop i gruset. Hmmm... jag undrar fortfarande, kattslagsmål, grävlingar, vildsvin (ja det var någon som föreslog det... men en på jobbet föreslog även monster... haha)? Hoppas i allafall att det inte upprepas i natt, jag vill gärna sova i lugn och ro.

* "StorGunnar" är smeknamnet jag gett en katt som brukar hälsa på oss även om han nu är ruskigt skygg (men ändå väligt charmig). Bland annat så brukar han regniga dagar sova på vår altan, i en liten fin låda som pappa fixat ordning. "StorGunnar" är ingen hemlös katt eller så men vill han sova på vår altan är han välkommen, iallafall för mig och pappa. Mysigt att ha lite djur omkring sig när man nu inte har egna (helst ska de dock inte slåss om nätterna). Varför jag kallar honom "StorGunnar" är en helt annan historia...

onsdag 28 november 2007

The show must go on...

Att det ska vara så svår att säga hej då! Idag slutade en på mitt jobb. Vi är inte så många så det märks när någon försvinner. Kommer sakna honom där han sittandes mitt emot mig med sina konstiga idéer, frågor och funderingar, det har varit väldigt roligt.

Hmm... ja det är tråkigt med avsked. Idag när jag skulle gå från jobbet ställde jag in hjärnan på att allt var som vanligt för jag har ju en tendens att börja grina så fort en känsla tar över kroppen. Och det var en liten klump där i rösten när jag ändå sa hej då. Men vi lär väl ses eller höras ändå någon gång, han ska ju inte flytta till världens ände och sen finns ju alltid facebook (haha).

i morgon blir det nya tag, när ersättaren tar vid på riktigt (ja han har ju varit hos oss i nästan två veckor redan). En ny era har inletts på företaget ... haha...och jag hoppas och tror att det blir bra. Den andra stora förändringen som jag är galet nervös över har jag försökt förtränga så länge. Man får ta saker när de kommer och det är ju inte alltid att det blir sämre.

måndag 26 november 2007

Känn ingen sorg för mig Göteborg...

Måste följa upp det tidigare inlägget från dagen för nu har jag bokat galabiljett också! Det ska bli så roligt. VM here I come! Hoppas bara att mina "dåliga" biljetter inte är alltför dåliga. Jag tyckte ändå att kortsidan (där jag valde att boka båda biljetterna) är bättre än långt uppe i taket. Kanske ett felval (med tanke på hur långt bort hockeyspelarna brukar vara när de är på andra sidan isen) men jag tycker ändå det har en tjusning med att komma relativt nära än att se personerna som små pickar hela tiden, dessutom är jag ju höjdrädd. Ja, jag får vi se hur det blir, är ju ändå några månader kvar. Månader av väntan!

Idag har jag ägnat största delen åt att plugga inför tentan nästa vecka. Vissa stunder har jag varit nära att ge upp, saker som jag borde kunna och egentligen kan längst där inne är som bortblåsta och jag blir helt nervös över hur det ska gå. Men nu har jag lyckas fatta endel tackolov. Men vissa luckor finns kvar att täppa till. Det där med javascript exempelvis, jag hatar det! Hoppas inte det blir något svårt med det på tentan. Vet nog föresten vad det största problemet är, att allt ska göras på tid, det är stressen som gör hjärnan tom.

Biljettångest...

Aaaa!!! Blir smått galen på ticnet.se. Förr i tiden kunde man boka och sedan betala när man hämtade ut biljetten, dvs man förlorade inga pengar så länge man inte hämtade ut den. Men nu ska man betala när man bokar! Jag har besutsångest. Det är ju flera månader kvar till VM! Bokade i allfall biljett till herrarnas final, men jag vill egentligen gå på galan också, kostar bara 340kr! MEN jag vet inte om jag kommer kunna gå, måste höra med familjen om skjuts osv... dvs jag kan inte lägga ner en massa pengar på tåg och hotell också (galan är på söndag, herrarnas final på lördagen). Så nu står jag här villrådig och biljtterna tar säkert slut inom de närmsta timmarna... i alla fall om man inte vill sitta i taklamporna! Men jag har ju aldrig varit i Skandinavium så jag vet inte om de dåliga platserna är så dåliga. Haha minns när jag var i Berwaldhallen, trodde den var mycket större än den var, alla platser där var typ bra platser. De bästa platserna till VM enligt ticnet är dessutom redan slutsålda, så man får ta det man får. Hmm... jag får väl invänta en liten diskussion med päronen i kväll (kanske kan göra ett utbyte, jag firar jul med dom precis som de vill och i gengälld åker vi husbilen till gbg de där dagarna i påsk), finns det biljetter kvar till galan får jag väl boka dem då om jag kan, annars är det väl bara att nöja sig med den biljett jag redan har i min hand! Wiiii... jag ska på konståkings VM! Jag ska se Stephane Lambiel live!

söndag 25 november 2007

Till topps...

Har så gott som bestämt mig för att göra en affisch för mitt påhittade klädmärke, när det gäller examensuppgiften i den ena distanskursen. Jag kom på en helt ok idé igår... som vanligt när jag skulle sova. Finns ju ganska bra gratisbilder att använda på sxc.hu, men jag önskar att jag hade några riktigt klockrena, väldigt högupplösta och gärna eget fotograferade foton... men man kan inte få allt.

Har surfat runt lite och inspirerats och imponerats. Det är svårt att inte känna sig helt värdelös när man ser vissa saker (Men jag kan ju påminna mig själv om att detta är en "skoluppgift" och inte på riktigt). Absoluta favoriter:

Transition - grymt snygg tidskrift. Kolla layouten och fotona!
Cross + Jon - "reklamfilm" med plåtningen av Jon Olson för märket Cross. Snyggt ifrån idé och foto till kläder, åkning och Jon.
Freeride Photo - en massa coola bilder som jag gärna vill ha på min affisch men det finns nått som kallas uppehovsrättslagen.

lördag 24 november 2007

Hjälp...

Jag håller på att bli smått galen. Har som uppgift i ena distanskursen att göra en affisch i A2 format som marknadsför ett företag/organisation/förening några , måste innehålla någon text samt 3 foton! Jag ser problemen överallt: för det första har jag inget verkligt fall att jobba med måste hitta på (det får man) men attans vad svårt det är, särskilt att hitta bildmaterial till det och dessutom måste de ju vara högupplösta och bra. Hmm... dessutom tre foton, hatar sånna begränsningar). Helst skulle jag vilja göra en affisch där jag kan använda logon för mitt tidigare påhittade klädmärke... för (främst) extremeskidåkning! Men halihalå sånna bilder har jag inte på lager. Måste sätta mig ner och verkligen komma på nått bra. Har du något tips på företag/organisation/förening, vart jag hittar gratis snygga högupplösta bilder, eller ja vad som helst som kan underlätta mina problem, hör av dig!

fredag 23 november 2007

Jag ska inte tycka ett ord till idag...

Har suttit hela dagen med etikfrågorna och seminariedebatten i min ena distanskurs. Har skrivit fem olika debattinlägg om frågorna utifrån min synvinkel och dessutom kommenterat andras... hmm det blev väl sisådär fyra A4 om man skulle fylla sådana sidor. Men det är roligt att debattera, vädra åsikter och framförallt tänka på och ta ställning i vissa saker. Det som vi ska debattera är fem olika teman, där vi fått lite material så som artiklar, videoklipp etc att titta på, det handlar om, bildretuschering, diskriminering i media, ångest och reklambilder, privata bilder på nätet samt provocerande bilder. Intressant är det men nu är jag lite trött i huvudet och i fingrarna. Dags att ta kväll, insupa lite bildretuschring, diskriminering, ångest, privata bilder på nätet och provokationer genom att slösurfa och titta på TV.

Snublade föresten in på kent.nu och såg denna fantastiska bild plåtad av rockfoto (självklart). Fotograferna på Rockfoto är mina idoler (nästan alla i alla fall)!

torsdag 22 november 2007

Allt är fejk, men det är roligt...

I min ena distanskurs håller vi just nu på att diskutera bildetik, det är väldigt intressant och lär bli ännu roligare när seminariediskussionerna sätter igång på riktigt. Vi har några olika frågor/artiklar/flimklipp etc att diskutera kring. En länk som jag fann inom materialet var denna, (flicka.org) som visar exempel på retucheringar av modeller i media, var kul att se lite specifikt vad man kan göra med framförallt Photoshop. Jag borde bli bättre på bildretuchering, ska nog lägga lite tid på att lära mig det framöver. Sen är det ju synd att så många inte fattar hur mycket det ändras hit och dit på folk, särskilt i reklam och på tidningsomslag. Men jag spar den där diskussionen till kursen.

onsdag 21 november 2007

Analysera mera (eller inte)...

Läste precis ett mail från en av mina lärare i ena distanskursen och det var kommentarer på bildanalysen jag lämnade in för någon vecka sen. "Waw – detta är du duktig på!" skrev hon och jag skrattar lite för mig själv för jag tokanalyserar ju verkligen sönder allting så varför inte lyckas göra det med en bild?

Idag fick jag dock rådet "sluta tänk och känn, bara gör" angående hur allt är just nu, jag ska testa det. Och när det gäller CSN och försäkringskassan ska jag ta mig en liten dust... ringer F-kassan i morgon och frågar vad de pysslat med. För studiebidraget är ju ändå pengar som jag borde ha, täcker ju i alla fall litteraturkostanden och lite annat. Nu ska jag vara duktig (lyssna på föreläsningar) i en timma, och strukturera upp saker och ting så att jag står ut med dem. Får se om jag lyckas.

Men var lite tydligare för fan...

Pratade nyss med en handläggare på CSN och jag blir så fucking trött! Och på försäkringskassan också som inte håller ordning på saker och ting, vilket gjort att jag blir lidande och får ringa runt och trixa en massa. Tror fasen inte jag orkar bry mig längre, jag struntar i de där tusenlapparna jag kunde få i studiebidrag. Det retligaste är dock att CSN snott 150 spänn (servicavgift och ränta) av mig för att de själva är dumma i huvudet. Hmm.. ok jag har väl en liten del i det hela också men ändå inte. Hoppas jag slipper plugga mer i hela mitt liv, för nu har jag verkligen tappat lusten. Vill dessutom inte ha mer med CSN att göra. Som jag skrev igår, det vore skönt att bara få rensa ur den här hjärnan och sova ett par dagar.

tisdag 20 november 2007

Tro, ork och lust är lätt att tappa...

Idag känner jag mig bara dålig, ful, tråkig och allmänt värdelös. Är trött på det mesta och skulle bara vilja radera allt jag har i huvudet och sedan sova några dagar. Tack och lov har jag fått grina av mig lite till... hör och häpna... Dr Quinn! Den gamla underbara serien sänds på TV4 Guld och idag visades ett av de sorgligaste avsnitten som existerar... när Ingrid får rabies och dör. Tårar i floder. Ökade sedan på med ett Dawsons Creek avsnittet där Andie berättar för Peacy att hon har legat med en annan. Ja, när allt känns skit blir man lätt berörd.

Det är som sagt mycket i skallen. Dessa förbannade distanskurser som jag borde ägna mer tid åt, snart är det tentor och examensuppgifterna och jag har bara orkat bry mig till hälften. Så är det jobbet såklart, det är ju roligt men blir ju lidande av att jag är som jag är i huvudet och mår som jag mår. Har fått en ny arbetskamrat också som håller på att "skolas in", han verkar tipptopp men jag kommer sakna han som han ersätter i alla fall. Så är det kärleken den kärleken... eller va fan det är en massa känslor som vägrar att försvinna antagligen för att jag innerst inne inte vill det.Sen kan du lägga på en massa annat skit...
Exempelvis julen. Det är lite tid kvar tills dess men jag tänker ändå på den. Jag vill inte fira jul och särskilt inte åka iväg till syrran och hennes sambo för att fira jul med familjen. Julen firas till minne av Jesus födelse men jag tror inte på Jesus och om han har funnits så bryr jag mig inte speciellt mycket om hans födelse., jag har ju till och med gått ur kyrkan. Julen är inte specillt rolig. Det bara äts hela tiden. Och så ser man andra äta en massa äckel. Får ångest över alla stackars "extra" grisar som dödats för att människor ska ha sin förbannade julskinka, korvar och äckel. Sen är det julklapparna. Jag vill inte ha några julklappar och jag vill inte ge några julklappar! Det handlar ju bara om att köpa och köpa, i alla fall i min familj. Jag kan själv köpa det jag vill ha och när jag vill ha det, behöver inte vänta ända till julafton, dessutom är det mesta billigare efter jul. Jag är inget barn lägre (oftast iallafall). "Ja men kring jul kan man önska sig sånt man inte köper själv", brukar det sägas... men hallå köper man det inte själv betyder det ju att man inte vill ha det/ behöver det egentligen. Vi behöver dessutom minska vår konsumtion inte öka den! Julklappar handlar väl i grund och botten om att visa sin uppskattning till människor man tycker om men måste det vara i form av saker, som man köp och dessutom från en jävla önskelista. Nej, allt har tappat sin poäng och jag vill helst slippa allting. Jag vill vara hemma i jul och jag kan vara ensam det gör mig inget alls. Men hur jag ska få min familj att 1. fatta det och 2. acceptera det, vet jag inte. "Du kan väl ställa upp på familjen" säger mamma.. hmm som om jag inte varit med och firat jul varena år hittills. Ska jag behöva vänta ända tills jag hittar någon kärlek att vara med, innan jag får vara någon annanstans på julen? Suck... jag blir så trött på alltig. Och nu har SVT valt Ann Lundberg som julvärd... jag säger som Gustav Svensson (i Svensson Svensson) "Vad är det för jävla stolpskott var är Arne Weise!". För det enda som är en viktigt för mig den 24 dec är att se ett program på TV - Karl Bertil Jonsons julafton.

Jag undrar om inte detta var det mest negativa inlägg jag någonsin gjort här, men så måste det få vara ibland. Och pyttelite gladare blev jag nyss när jag tittade in på CKs blogg och hittade detta lilla videoklipp. Gamalt och lite gulligt.
Godnatt!
(Rubrik: Från "Håll ut"/ L.Winnerbäck)

lördag 17 november 2007

Längtan varar ända fram till påska...

Äntligen! Läste här att singelbiljetterna till konståknings VM i Gbg släpps den 26 november. 100-495 kr, det var inte så farligt, jag slår till direkt! Om jag så ska behöva köra bil i den stora staden mitt i påsktrafiken så ska jag dit! Men jag hoppas jag kan komma på en bättre lösning med tåg, muta någon att följa med eller något sånt för att köar bil i Göteborg lockar mig inte. Känner i och för sig inte en kotte som tycker att konståkning är aldeles underbart så vi får se hur det blir. Men som jag skrivit tidigare här i "tillvaron", detta är nog enda chansen jag har i livet att se Stephane Lambiel live på isen, så den chansen måste jag ta.

onsdag 14 november 2007

Ingen får finnas jämt, vi föds och vi dör...

Idag är det 100 år sedan världens bästa Astrid föddes. Jag kan inte tänka mig hur mitt liv och den här världen skulle se ut om Astrid inte funnits och skrivit sina böcker, manus, låtar och debattinlägg. Hon är min stora hjälte, hon hade en syn på barn och djur som är beundransvärd. Hon hade det som tyvärr många andra saknar.

När jag var yngre var hon bara författaren bakom en massa underbara böcker och filmer men med åren har jag sett så mycket mer hos henne som författare och människa. Det finns så många bra saker som hon sagt och gjort. Den senaste boken jag läste rörande Astrid Lindgrens verk var "Från Snickeboa till Villa Villekulla", verkligen värd att köpa och läsa. Jag funderar faktiskt på att göra en semester efter den, besöka olika inspelningplatser, det vore riktigt roligt.
Astrid Lindgren var och är bäst! så är det bara! Länge leve Astrid Lindgrens verk och minne. Jag glömmer henne i alla fall inte och hur gammalt jag än blir kommer jag nog ta fram mina böcker och läsa lite eller varför inte filmerna eller skivorna. Bland det lugnaste och tryggaste jag vet är att höra när hon själv läser sina historier:

Tänkte avsluta dagentill ära med en dikt som jag skrev som en liten hyllning till Astrid Lindgren och alla de andra som skapat saker för barn, (ja egentligen hela barndomen i sig själv)....som jag skrev i oktober 2002.
"Bolibompa Bolibombompa…
det är sprak och fest och färg i vårt Fraggelberg!
Och Imse Vimse spindel klättrar upp för trå'n
För här kommer Pippi Långstrump tjolahopp tjolahej tjolahoppsansa.
och Karlsson, Karlsson, världens bästa Karlsson

En katt och en gubbe, en björn och en gris,
två ridande prinsar sedan jag och Louise.

En Alfons, en Ludde och sju småväxta män,
en Snigel, en Hugo, och så Nallen min vän.

Vi ska fi-filura, hylla tomten, leta spunk,
kasta kuddar på varandra, vara glada, sjunga punk!

Vi ska hoppa hopprep, bygga koja, leka land och rike,
springa över gatan, dyrka regnet, och bada i ett dike!

Det är jag, Louise och ett litet troll
alla de andra och Grodan Boll.

Vi vandrar tillsammans hand i hand
Vi går utan mål genom barndomens land

Det finns inga soldater mer det finns inga gevär
Och krakel spektakel kusin vitamin, hängde och slängde i en gardin.
Det här är karusellen som ska gå till kvällen.
Så Lilla Lilla krumelur jag vill aldrig bliva stur.

Killevippen!"

tisdag 13 november 2007

Äta, jobba sova...

Då var det inskickat och klart då! Veckans lilla uppgift i min ena distanskurs. Det var länge sedan jag "ordbajsade" så kopiöst som jag gjorde där. Men uppgiften var att göra en bildanalys och att analysera sönder saker är jag i stort sett expert på, jag tolkar hit och dit, ser metaforer, metonymier och symboler lite varstans, där de inte ens finns, särskillt i vardagen. Jag borde dock sluta tolka så mycket.

Skönt att den där uppgiften är klar i alla fall, bara att hoppas att jag slipper göra om eller komplettera den. Har inte ork, har inte, lust har inte tid. På jobbet är det mycket, en 16 sidig tidning eller nja annonsblad som ska vara klart på torsdag och det är lite pill med det...och så är det ju alltid kunder kunder om man säger så. Mitt liv känns just nu mest som en rad ur Gyllene Tiders Gå och fiska "äta jobba sova dö"... men just dö tänkte jag försöka låta bli för tillfället. Mitt schema ser mest ut: sova, jobba, plugga, äta/se tv, sova. Men jag unnar mig faktiskt att se på Dawsons Creek (
inspelat avsnitt från eftermiddagen). Igår dog Abby, det var inte lika hemskt som jag mindes det, jag har för mig att jag störtbölade till det avsnittet, hmm saker förändras.

Måste först bara tillägga att jag i all stress lyckades zappa fram Fotbollsgalan igår precis när The Ark spelade "little dysfunk you". The Ark har befunnit sig i någon slags låda i min hjärna de senaste månaderna men nu ploppade de upp igen, fasen vad bra den låten är och Ola var ju fantastiskt igår! Ändå var det Peter Jöback låt "han är med mig nu" som har varit i min hjärna hela dagen (ja, jag råkade visst se det också).

söndag 11 november 2007

Nu släcker dom på scenen, nu återstår ett öronsus...


Var i Himmelstalundshallen, Norrköping, igår och såg Lars Winnerbäck. Som vanligt var det väldigt bra. Nu hade han inte Hovet med sig utan en annan bandkonstellation och allt fick en touch av irländsk folkmusik, likt senaste skivan Daugava. Det var kul att höra de äldre låtarna byta form en aning, efter att hört dem hundratals gånger på skiva och ett antal gånger live, denna konsert var min elfte LW konsert i ordningen.

Det jag gillade extra mycket igår var versionen av Elden, Lasse ensam på scenen utan gitarr, sjungade tillsammans med publiken (alltid i och för sig) ackompanjerad av Johan Persson på piano. Och knotter på armarna fick jag av Ingen Soldat som blev helt fantastisk, kanske till viss del med hjälp av de svartvita filmerna som projekterades i bakgrunden.

Det var som helhet en väldigt snygg/vacker konsert rent visuellt, med foton, filmer och ljussättning. Jag njöt av det med var också lite ledsen att jag inte fick ta med systemkameran, det kunde verkligen blivit helt sjukt bra bilder. Som vanligt var LW fåordig men innan "kom änglar" så hade han ett fint litet tal om hur han tänkt strunta i den låten men att den sedan kom till honom i form av en räv och sa att det gick då inte för sig. Det roligaste av allt var nästan att när vi sen åkte hem, mamma och jag, så kom det just en räv springande över vägen "En räv!! det är en räv" skrek mamma och vi garvade.

Ja, det är fantastiskt hur underbart livet kan bli av en konsertkväll. Lite förälskade blev jag också, i en i förbandet Abalone dots. Elin Mörk hette hon men var vacker som ljusa dagen. Och när hon spelade på sin fiol höll jag på att gå åt, så skicklig och snygg!

Förutom systemkameraförbudet är det bara en sak jag har att klaga på från igår; vissa personer i publiken. De som står och pratar med varandra och i mobiler mitt under låtarna! Hallå! varför har ni ståplats och betalar 350 kr för att höra på Lasse om ni ändå bara pratar?! Och så undrar jag varför viss personer prompt ska stå så långt fram när de bara står rakt upp och ner och inte rör varken en min, sina händer eller sin kropp under en hel konsert. Ställer långt bak om ni inte är intresserade!

fredag 9 november 2007

Sova sova säng säng säng...

Är äckligt trött nu men jag ska försöka hålla mig vaken och se "Isprinsessan" kl 21. Sen ska jag bara sova som en björn på vintern, inget lyssnade på Karlavagnen i kväll (brukar lyssna på fredagarna när det är Marcus Birro som sänder). Fattar inte hur jag ska klara av den här helgen. Jag måste plugga, en bildanalys ska in nästa vecka och den måste jag göra innan måndag för i veckan blir det bara jobba jobba. Men lite ledig är jag i morgon, för på kvällen ska jag till Norrköping och se /lyssna på Winnerbäck. Lär ju vara lagom trött på söndagmorgon. Zzzzzzzzzzzzzzz...

CK har fått ut nya tröjorna nu. Jag ska beställa mig en om jag nu lyckas bestämma mig för vilken modell och färg jag vill ha, det är inte lätt när det finns flera att välja på.

Idag kom det ett brev från Åsa Fhsk till mig. Litet meddelande och ansökningsblankett till fortsättningskurs i vår. Jag blev så förbaskat sugen. Har ju bestämt mig för att ägna våren åt min bok (ja, förutom att jobba om jag nu har nått jobb då, vilket jag verkligen hoppas). Vill verkligen skriva på den. Har ju tänkt att göra det helt på egen hand men när det där brev kom blev jag ändå lite sugen alltså, det är så bra med feedback och allt det där från andra. MEN jag ska kanske ta det lugnt med att ta på mig för mycket. Vet ju hur det är med mina distanskurser jag läser nu, allt jag vill går liksom inte. Och det är väl just detta som leder till att jag mår som nu... dvs. är äckligt trött! Jag kan inte ha en sysselsättning som ligger på 125%
Fick höra av en viss person idag att Petter använt Säkerts låt "Någon gång måste du bli själv" i sin nya låt "Logiskt". Måste självklart lyssna på den och höra hur det låter. Men det intressantaste i allt var nästan att det var "en viss person" som sa det, att han nämnde just den låten, med tanke på vad jag brukar tänka om honom ibland...

torsdag 8 november 2007

May all of your dreams come true...

WOW eller snarare jippie! Min dröm kommer bli sann. Hörde/såg idag, bland annat här, att Kolmårdens Djurpark ska göra satsningar och bygga om kring anläggningarna för de marina däggdjuren. Det låter spännande och jag hoppas att det görs med värdighet, att allt inte blir ett "jippoland" utan att djuren och informationen om dem alltid kommer i första hand. Men det stora för mig med allt det här är att det enligt planerna kommer satsa på Brådjupet och att man som besökare kan komma ha möjligheten att snorkla där. Ok, det är väl lite "jippoland" varning på det, men som sagt jag hoppas det görs med värdighet... och att det är en lite lyxigare typ av besök, i stil med "närkontakt delfin", dvs att det inte släpps dit hur mycket folk som helst, sälarna och sjöbjörarna är ju viktigast. Men ok, min långvariga dröm kan bli verklighet! Jag kan få simma bland sälar... och det gör mig helt urflippad såhär på torsdagskvällen, jag bara längtar längtar längtar!

Har dessutom suttit och spanat på späckhuggarsafin i Lofoten idag igen, jag vill bara dit NU! Späckhuggarna har kommit för säsongen. Men det blir ingen resa dit för mig i år, men nästa... det har vi bestämt nu, mamma och jag, och då ska vi verkligen åka dit och se dem, kosta vad det kosta vill. Jag tänker till och med utmana min flygrädsla, det är värt det. Så nu får jag bara fundera på om jag även ska våga mig ner och snorkla där, bland de vilda späckhuggarna i det iskalla vattnet... någonstans ska jag i alla fall ner i vattnet...vare sig det bli bland sälar och sjöbjörnar, späckhuggare eller delfiner. Jag ska ner...where I belong.

tisdag 6 november 2007

Tiden går och hösten fryser till...

Ibland sker saker högst oväntat. Som i dag när jag i klev in på ICA Nära för att handla och egentligen bara hade att att få komma hem, äta, och se på TV i tankarna. Men så plötsligt står han bara där framför mig och packar i sina varor i påsen... HAN som jag så många gånger tänkt på och hoppats att få möta igen. HAN som jag vill säga så mycket till. Han hälsade, sken upp med nästan samma leende som då. (Jag måste sluta tro att jag känner igen alla men ingen känner igen mig). Var en sekund från att bara hälsa tillbaka och gå förbi, vidare in i affären men något sa inne i mig "Nu sumpar du inte den här chansen, nu gör du inget du kommer ångra, nu går du fram till honom och säger det du så länge velat säga". Så jag gjorde det, gick fram och sa det, hur mycket våra samtal för snart åtta år sedan (!) betydde för mig. Det blev inget djupare inlägg (vi stod försjutton på ICA) men jag fick säga tack, och det betyder så mycket för mig... en del för honom också tror jag, för han blev glad åt det jag sa. Jag är så stolt över mig själv! Min personliga kampanj "berätta för människor du tycker om, uppskattar etc, vad du känner" går verkligen vidare. Har några viktiga personer kvar och så har jag en grav att besöka.
"Hon åker in till stan ibland och irrar runt där som ett fån
fast han säkert redan flyttat där ifrån
Tiden går och hösten fryser till och blir till vinter över ån"

/L.Winnerbäck , "Vinter över ån"
Hade egentligen tänkt skriva om så mycket annat idag: Foppa, gränsen mellan fiktion och verklighet, Boston tea party (ok, har du inte sett veckans avsnitt så måste du det!) osv. men just nu känner jag att det får bli någon annan gång. För nu vill jag bara vara stolt och glad ett tag i lugn och ro.

söndag 4 november 2007

En helg med javascript...

Det fungerade relativt bra att gräva ner sig i pluggandet (skriva/förstå javascript) för att inte tänka på den plågosamma faktan över helgen. Dessutom är javascript uppgiften så gott som klar nu, på rätt sätt vet jag dock inte - javascript är knepigt och tråkigt. Det enda positiva just nu med tiden efter jul är väl just att mina kurser är avslutade, jag längtar verkligen efter fritid! att jag inte MÅSTE göra något, utan bara om jag vill själv... ny webbsida bör jag exempelvis jobba på... men jag måste inte.

Trots att tankarna och gråten hållit sig borta i helgen har jag en känsla av att kommande vecka inte blir den bästa. Men jag ska väl inte gå in med den tanken för då blir det verkligen så. Och jag vet ju att det kommer en fin avslutning på veckan... Lars Winnerbäck konsert i Norrköping på lördag! Längtar!

Drömmer väldigt mycket nu. I natt hade jag ett marsvin som jag skulle ta hand om och i veckan har jag träffat en massa kända människor ex. ställde jag en massa frågor till The Hives och steg fram till Bruce Springsteen (som satt på ett café) och frågade om jag kunde få en autograf till min mamma. Haha... och förutom marsvinet i natt så träffade jag på Nassim Al Fakir (jag borde sluta titta på Bolibompa!). Jaja, det kan vara ganska roligt också, som att var med i en film, ofta bättre en verkligheten.

lördag 3 november 2007

Jag vore ingenting om du inte fanns...

Ganska ofta önskar jag att jag kunde åka tillbaka i tiden och göra om saker, eller att ens göra dem. Har precis lyssnat igenom Kristina från Duvemåla boxen och inser hur mycket jag skulle vilja se musikalen live med Helen Sjöholm, Anders Ekborg, Peter Jöback (eller Ola Salo skulle också gå bra) och resten av ensemblen igen... eller igen? när jag såg den då 1998 var varken Anders eller Helen med, men det var änså en upplevelse som heter duga. Kristina från Duvemåla är verkligen min favoritmusikal, mycket för att den tillskillnad från många andra musikaler har en bra och stark berättelse i grunden. Björn och Benny har verkligen tagit vara på Vilhelm Mobergs berättarkonst.

Det var länge sedan jag gjorde en total genomlyssning av musiken men det är inte många ord som jag glömt. Med cdn i bakgrunden kan jag i stort sett varenda låt, det är tur att jag är ensam hemma när jag sätter igång med mitt sjungade. Men nu har jag ont i halsen... om det nu är av sång eller en förkylning i antågande får tiden utvisa. Liksom att tiden får utvisa om "Kristina" kommer sättas upp igen... jag hoppas innerligt.

torsdag 1 november 2007

Closing down of guestbook service...

Min fina (nej!) gästbok är stängd. Jag har väl själv länge tänkt att ta bort den där gratisgrejen som jag skaffade när jag typ gjorde min första hemsida för hundra år sedan. Men det har känts lite tråkigt att ta bort den också så jag har tänkt att det får bli nästa gång jag gör om hela sidan (vilket förhoppningsvis blir någon gång efter jul). Men som sagt gästboken är stängd nu, för guestbook.de lagt ner sin verksamhet. Fick en liten fil med alla inlägg i, hi hi vad många gamla minnen som ploppade upp... och människor jag en gång kände och människor jag inte har en aning om vilka de är. Dessutom är den mest fylld med positiva ord och det kan jag behöva läsa just nu.... (läser)... jag är fan överkänslig idag får tårar i ögonen av att läsa gamla gästbokinlägg från vissa personer ex. min svenskalärare på gymnasiet (kan faktiskt sakna henne ibland). Sen är det ju inte alla som har ord från en OS-guld medaljör i sin gästbok... ja tiden går verkligen, mycket förändras.

Om du lämnade mig nu...

Ibland råkar man höra saker man inte borde höra, saker man inte vill höra. Det hände mig idag på lunchen och dagen som varit så bra fram tills dess bara krossades, jag bara föll inombords. Fick kämpa mig igenom hela eftermiddagen, anstränga mig för att hålla tårarna borta. Kämpa är verkligen ordet. Jag kunde knappt titta på honom, skärmade av mig och det märktes. Han frågade hur det var och jag skyllde på trötthet. Jag kunde ju inte säga det jag hört, kunde inte riskera att börja grina. Jag vet att jag är extremt fånig men jag hatar när det är så här. Jag bet mig i läppen och kämpade på tills jag åkte hem. Winnerbäck i hörlurarna på tåget. Grinade floder i bilen innan jag startade (att grina och köra bil samtidigt känns inte trafiksäkert).

Nu vet jag inte vad jag ska göra eller det är inget jag kan göra, hur mycket jag än vill, och det är väl det som är det sorgliga. Fan, det känns som om nästa år är ett jävligt år, trots att det inte ens har börjat. Och så ska jag gå med det här inom mig nu. Det är tur att jag är ledig i morgon och att det är helg snart. Min hjärna behöver tänka och ögonen behöver få gråta lite till. Hjärtat behöver vänja sig. Men kanske är det bästa att bara gräva ner sig en bit, kanske gräva ner sig i pluggandet i javascripten. Det känns helt orimligt nu, men det kan även hända att det på nått väldigt märkligt vis kan komma något bra ur det här, men som sagt det är ganska orimligt.