På väg hem från jobbet, med samma tåg som jag, åker en kille som är väldigt lik (rent utseendemässigt) en av huvudkaraktärerna i min roman. Det känns lite märkligt. Jag kan inte låta bli att studera honom när vi står där på perrongen och väntar. Men jag får inte titta för mycket, då börjar han nog undra varför jag glor... eller det kanske han redan gör trots att jag försöker vara diskret, vänder bort blicken och tittar på en klocka osv. Haha.
Han får mig i alla fall att varje dag vilja återuppta skrivandet. Men just nu är det så mycket annat att tiden inte finns. Har redan sysselsättning på 125%, så fritid inkl skriva roman känns lite avlägset just nu.
Hade dock en period för någon månad sen då jag bara skrev och skrev så fort jag kom åt. Blev lite peppad genom nätet. Tack för det du som väckte skrivarglädjen i mig igen.
Och jag har dem ju med mig varje dag, A och J. De lever sitt eget liv i mig. Och någon gång blir romanen klar, det har jag lovat dem... och mig själv.
Han får mig i alla fall att varje dag vilja återuppta skrivandet. Men just nu är det så mycket annat att tiden inte finns. Har redan sysselsättning på 125%, så fritid inkl skriva roman känns lite avlägset just nu.
Hade dock en period för någon månad sen då jag bara skrev och skrev så fort jag kom åt. Blev lite peppad genom nätet. Tack för det du som väckte skrivarglädjen i mig igen.
Och jag har dem ju med mig varje dag, A och J. De lever sitt eget liv i mig. Och någon gång blir romanen klar, det har jag lovat dem... och mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar