Dagens goda gärning...

Idag fick jag hjälpa en gammal dam över gatan. Hon stod och höll sig i en stolpe och vågade inte gå själv för att det blåste så mycket. Kändes bra att göra en insats men jag blir rädd för att bli gammal.

Tre låtar som snurrar i min skalle...

• Jag är en liten pojk med Pugh Rogerfeldts. Den har liksom fastnat sedan jag såg filmen Sprickorna i muren för någon kväll sedan. Jag kan inte sluta gnola på den.
• Jag skrattar idag med Ison & Fille. Upptäckte den via PSL igår och den satte sig.
• Damaris med Patrick Wolf! Sist och bäst! Tror jag måste införskaffa nya skivan.

Nu blir det "skönhetsblogg"...

Måste erkänna att jag är lite såld på Dermanords produkter. Har snart inget annat ha ha. Men de är helt underbara att använda och så får jag hoppas att det är som de säger angående innehållet med omtanke om djur och miljö. Bra för andra och bra för mig, toppen! Har två absoluta favoritprodukter Saltscrub och Cleansing Milk Gentle, i alla fall när det kommer till doften och känslan. Saltscrubben var den som lockade in mig i det hela, den användes nämligen på mig när jag var på spa i Smögen, köpte en burkoch fick med en Dermanord katalog, sen var jag fast!

Längtar bakåt och framåt på samma gång...

Sitter här och blir nostalgisk. Fixar med konsertfotona till nya versionen av cissilia.se. Målet är att "samtliga" konserter ska upp och därför blir det till att rota lite i gamla mappar och bland foton som togs innan jag köpte en digital systemkamera. Det ni!

Har precis fixat The Arks Hultsfredskonsert från 2001. Åh vad unga och söta de var! Hi hi. Och precis som då gillar jag scenkläderna något enormt ("In lust we trust", står det på ryggen på Olas svarta). Det blir ännu mer stämning i arbetet av att jag samtidigt sitter och lyssnar på deras musik. Så mycket de gett mig genom åren. Och vad jag ser fram mot deras nya alster och kommande konserter. Jag har The Ark konsert abstinens!

Kunde inte låta bli att ge er en en av bilderna på den unge Ola Salo.

The 90's

Ni som inte såg det på SVT igår eller har sett det förut ta en titt på The 90's - ett försvarstal (länk till SVT PLAY där jag antar att det dyker upp) med Henrik Schyffert, det var fantastiskt roligt och givande. Jag fick skrattkramp i magen några gånger och även om jag inte riktigt hör till samma generation så kände jag igen det klockrent. Många favoritdelar men det där med "festinbjudningar i word" gjorde ett jag var nära att skratta ut apelsinjuice över hela sängen.

A fool...

Det kanske inte alltid är så spännande att vara "normal" men ibland undrar jag varför jag inte kan vara det. Just nu vet jag inte om jag ska skratta eller gråta åt mig själv. Äh, jag tror jag behöver ta en promenad och skingra tankarna. Men först ska jag äta lasagne och lyssna på en i sammanhanget passande låt (Fantisera med City) "Du måste sluta fantisera det kommer aldrig bli något mera..." Jo, jag vet.

Varför göra något stort av så lite...

Först var det fyra rader, sen blev det tre, nu är det två och jag är fortfarande osäker på om det alltid är bra att följa sina känslor. Men jag får väl som vanligt lita på Ola Salo "It takes a fool to remain sane" och CK "För varje gång du vågar något så kommer du själv att växa något. Många frågor du har får svar o världen kommer te sig mer underbar". Så nu blev det av.

Sitter förresten och fixar med en ny verion av min webbsida, snyggare och bättre får jag hoppas, men det kommer ta lite tid innan den är ute, även om jag ser den här dagen framför vid datorn.

Tack för ledigheten som nalkas...

Trodde det skulle bli en relativt lugn dag på jobbet, ack så fel jag hade. Alla insåg väl plötsligt att det är helgdag och klämdag resten av veckan och behövde ha sina saker innan dess. Fick söka mental styrka långt inom mig själv men det gick ju bra tillslut, eller ja allt avslutades och jag fick komma hem i tid.

Idag var det vår gymnasiepraktikants sista dag, lite trist hon var trevlig och bra. Och så bakar hon god kladdkaka. Jag tog med sista biten hem och käkade nyss upp den.

Fyra dagar med sovmorgon väntar och det känns inte helt fel.

Tiden går men minnet består...

Såg precis en trailer för att SVT ska reprisera "Sjukan". Jag tänker direkt på Lasse Lindroth. I sommar är det tio år sedan han dog. Det var så in i helevte för många år för tidigt, han var sjugosex år, lika gammal som jag är nu. Dags att läsa alla hans böcker igen (för vilken gång i ordningen vet jag inte), för det det är dem han berört mig mest med. Men jag ska nog titta lite på "Sjukan" också, skådespeleri och komik, det han var mest känd för.

Två visa män...

Idag dök en kollega upp på jobbet och bjöd på dagens visdomsord. För någon vecka sen när han var inne hade han precis sumpat ett jobb och svor åt det. Men idag berättade han att han släppt det ganska fort och tänkte positivt och tagit lärdom av det istället och nu hade det visst kommit in ett både bättre och större jobb, fantastiskt. Grubbla alltså inte på sådant som gått förlorat, se positivt och framåt så dyker det upp något ännu bättre! Eller som han sa "bry dig inte om stänga dörrar för plötsligt hittar du ett öppet fönster". Ha ha han är bäst, glädjespridare nummer ett!

Jag ska ta lärdom av hans lilla tal. Gillar klokheter. Behöver klokheter och inspiration.

En annan klok person är CK. Det var länge sedan jag lyssnade på Marschen kommer att fortgå men idag på tåget hem gjorde jag det och insåg att han har så rätt, så rätt!

"Det som kommer att tända vår låga
är den dagen vi börjar att våga
Våga stå upp mot chefen som är taskig
Våga påpeka när kaffet är blaskigt
Våga gå fram till ett underbart span
Våga sjunga jättehögt mitt i stan
Våga låta dina barn testa vingarna
Våga äta mera mat med fingrarna
Våga säga när du väl är kär
Våga tycka om dig själv som du är
För varje gång du vågar något
så kommer du själv att växa något
Många frågor du har får svar
o världen kommer te sig mer underbar"

Det har ju alltid bara lätt till bra saker förut så varför inte nu också?

Gammalt och nytt dravel...

Igår satt jag och tittade igenom gamla dagboksinlägg på min nu relativt oaktiva lunarsida. De äldsta var skrivna för ungefär nio år sedan. Måste säga att det stod en och annan bra sak men mest var det dravel, precis som här. Jag var verkligen full av tankar, känslor och åsikter där under gymnasiet. Måste dock erkänna att jag bitvis längtade tillbaka. Skrev någonstans om klassen osv och citat "sen när vi inte längre känner varandra", sen har blivit nu.

I alla fall. Hittade ett inlägg där jag frågade mig själv varför jag alltid är bäst i badrummet. "Det är där jag är snyggast och det är där det låter bäst när jag sjunger". Ha ha det stämmer nog fortfarande men med åren har jag även upptäckt att jag är väldigt modig, kreativ och smart precis innan jag somnar/vaknar. Detta borde alltså betyda att om jag vill vara den perfekta versionen av mig själv så ska jag halvsova i ett badrum i resten av livet? Eller så kanske jag ska försöka överföra det där till verkligheten utanför.

Jag har en massa konstiga idéer. Ni vet ju att jag anser att jag var knubbsäl i mitt tidigare liv och funderar på om jag inte kommer att bli en manlig homosexuell dansare från Norge i mitt nästa liv. Men igår slog det mig att varför vänta till nästa liv? Visserligen manlig, homosexuell och dansare blir svårt, men norsk? Borde flytta dit. Det ska jag skriva in i framtidsplanerna.

Vad var det jag sa...

Jag sa det redan tidigt i mars. Inget slår den grabben! Han showade arslet av alla smörballader, viftande på höfterna sliskgubbar, halvnakna brudar och den vrålande sirenen från Sverige. Tack Europa för att ni äntligen har fattat vad som är bra! Och tack Norge för att ni finns! Nu ska ska väl snart vinnarlåten spelas igen och grannarna får ursäkta men nu ska jag fanimej dansa loss här i min lägenhet igen.

En sån norrMAN...

I kväll är det semi två i ESC, det ska ses av EN anledning, Alexander Rybak som representerar Norge. Det har varit min favorit i ESC sen jag hörde den första gången. Och efter det här klippet är det inte bara hans låt/framträdande jag gillar. Snacka om charmig kille och de ögonen samt den underbara norskan får mig att le upp till öronen, ge mig en sådan "man". Norge vet verkligen vad de gör när de skickar honom till ESC om de vill vinna alltså. Det finns ju dock risk att det blir Sverige som vinner eftersom jag avskyr "vårt" bidrag och det gjorde jag sist "vi" vann också.

Är det Frejs fel?

Nu har en av Maskinens låtar fastnat i mitt huvud igen, den här gången är det Pengar. Kan inte riktigt förstå vad det är som gör att den spelar upp sig i hjärnan på mig hela tiden men funderar på om det har med Frejs sköna skånska att göra, dom där r:n. Gillar dem även i rader som ex. "min hjärna är som tvätten i en torktummlare..." i låten Panik med Far och Son (som för övrigt har en kreativ video som jag gillar bättre än låten). Tror faktiskt min kärlek till Frejs dialekt har sin början i detta lilla alster som finns på CKs skiva (som jag lyssnat på ett antal gånger). Ha ha vilket utlägg det blev nu då bara för att jag fått en låt på hjärnan, glömde till och med vad jag skulle skriva om egentligen. Men ja ja låten får väl snurra i min skalle och i hörlurarna tills jag får nog, går ju bra att jobba till. Just nu gör jag för övrigt superskoj saker på jobbet. Älskar när jag får ett kaos material som jag ska strukturera upp och göra snyggt (dessutom inte alltför stor tidspress). Och så är syftet med den här slutprodukten bra och då känns det ännu bättre. Vad jag egentligen skulle skriva om här och nu får jag som sagt återkomma med eftersom det är putts veck i min skalle.

Birro förgyller sommaren...

Såg en trailer på SVT i går kväll (om jag inte drömde det) som fick mig att studsa av glädje. I sommar ska de nämligen sända "Birro x3" i form av Hammarkullen, Det nya landet och Upp till kamp! Det vill säga några av de bästa serierna som gjorts i Sverige. Fantastiskt! Särskilt Hammarkullen för det var så länge sen.

Ska dessutom bli spännande att se om folk (tittare, journalister osv.) kan hålla isär Peter och Marcus Birro, typ när de talar om det. Fattar inte att människor har så svårt att förstå vem som är vem och vem som gjort vad, men så verkar det vara. Marcus har skrivit om det några gånger på sin blogg. Men i sommar är det alltså Peter Birro x3 och jag älskar sommarrepriser!

Det är över nu...

Nu förklarar jag hockeysäsongen avslutad (även om jag till viss del observerar hur det går i NHL slutspelet). Bronset kändes skönt, tack Tre Kronor. Ni får som helhet godkänt. Och vissa spelare mer än andra. Tack Weinhadl att du blir kvar i Ryssland för det gör aldeles för ont att se en sådan guldklimp spela i LHC.

Tycker att viasat har tagit sig i hanteringen av VM sändningarna (det betyder ju inte att jag tycker att de är bra för det), ett tag när det gick på TV3 var det ju pinsamt och plågsamt att se. Brukar heller inte gilla när Lasse Kinch kommenterar men idag var han ganska underhållande med uttaladen som ex."Omark - snurgubben", "lille Weinhandl", "Han borde få 2+2, två för cross-checking och två för dummheten" eller favoriten: Lasse "Bra gjort av ... " Andreas "Bra och bra han skjöt ju över plexit" Lasse "Jag tittade ner i det ögonblicket" :) Men mest garvade jag nog ändå när Ola Wenström tog på sig rollen som totalidiot när han gjorde segerintervjun med Bengt-Åke, som i sin tur surnade till så att Ola höll på att skita på sig och oj vad han kämpade för att ta sig ur den sitauationen på ett smidigt sätt. Bengt-Åke - Ola 1-0!

Storstädning i det lilla....

Har städat hela dagen, i väldigt lugn takt måste tilläggas. Det är nästan svårare att storstäda mina 24,5 kvm än en hel villa, man vet liksom inte vart man ska göra av allt. När jag städade mitt rum när jag bodde hemma flyttade jag nästan alltid ut allt i ett annat rum, det är omöjligt här. Men jag delar in lägenheten i kök, sovrum, vardagsrum och hall ändå, trots att det inte existerar och genomförde städningen i den ordningen. In i varje vrå och allt från kylskåp till dra fram säng osv. Jobbigt och nu har jag ändå badrummet kvar som visserligen mest är plocka ordning och sedan spola allt med duschslangen haha.

Har som sagt inte tokstädat utan brutit för att se lite tv, kolla in på datorn, lyssnat på radio och musik. Bland annat har jag lyssnat på The Mo. Och jag har insett att jag alltid får en väldigt speciell känsla när jag lyssnar på dem. Det händer inte med någon annan musik, att samma känsla alltid kommer upp men när jag hör dem så är det som om jag flyttas in i något. Det är väldigt märkligt och jag vet inte varför. Kanske har det något att göra med den där bastuvarma konserten i Borlänge för en massa år sedan, en av deras sista, som liksom skapar ett spöke i mig. Eller så är det Niklas röst som jag för evigt älskar! Spana in The Mo - The Right world eller en av världens bästa låtar The Mo - Nostalgia Locomotiv.

Nu är det snart speedway kväll hos mig. Men först lite handboll. God afton!

I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut...

Det är ganska roligt när man minns sina drömmar när man vaknar. I natt/morse drömde jag något som för en gång skull inte var helt konstigt (ni vet så där när man hoppar i tid och plats och det dyker upp en stor blandning av folk sov). Tänker inte dra upp hela storyn men det var en liten festival i anslutning till mitt barndomshems trädgård, fest på altanen, trevliga människor, två kaskadspyor, en kort medvetslöshet, två försvunna människor och total besvikelse. Ganska underhållande bortsett från den där medvetslösheten. Har en ganska bra analys varför jag drömde just det här och om alla de människor som var med, det är inte ofta man har det. Frågan är bara om man ska se drömmen som en varning eller maning.

Vaknade för övrigt 07.10, ganska pigg. Men gå upp så tidigt på en lördag? Aldrig. Så jag tvingade mig att somna om, vaknade vid 10 och är nu supertrött. Men jag ska ändå ge mig på storstädning av lägenheten idag, har insett att det är nödvändigt.

Värst vad de sprider ut sig...

Det börjar bli allt klarare kring sommarens festivaler, vilka som spelar vilka dagar osv. Dessvärre verkar det som om de jag vill se alltid sprider ut sig på olika dagar och därmed gör att enbart åka en dag på diverse ställen inte blir helt toppen.

I morse fick jag se att Patrick Wolf är bokad till Way out west, vilket lät bra tills jag nyss var inne på hans myspace och läste att han ska spela den 15e, och inte den 14e då jag ska dit och se Antony and the Johnsons. Hade ju varit ett fint fint tillskott med mr Wolf, får hoppas på Timo Räisänen istället, kanske finns fler, jag har inte tittat så noga. Även om huvudsaken för mig är Antony...

När det gäller Putte i Parken"har de dock spretat ut de jag helst vill se totalt över dagarna ex. ons: Hello Saferide, tors: Thåström, lör: Detektivbyrån. Ja, det är väl bara fredagen som har samlat några fler av de jag väldigt gärna skulle vilja se: Slagsmålsklubben, Melody Club, Simon Norrsveden, Anna Ternheim.

Peace & Love har dock lyckas med konststycket att lägga in mina höjdare på samma dag (visserligen en massa bra andra dagar också) så jag har just nu en härlig lust att dra dit på lördagen för att avnjuta: Anna Ternheim, Hello Saferide, Håkan Hellström, Laakso, Lars Winnerbäck, Miss Li, Moneybrother och Slagsmålsklubben. Problemet då blir väl att de säkert spelar samtidigt allihopa, men några kan man väl pricka in och jag har visserligen sett de flesta förrut men det är just därför.

Äh, jag vet än så länge inte hur jag ska styra upp det hela. Hultsfredsfestivalen skulle också gärna få lägga ut lite fler artister under klara speldagar. Vill ju kunna planerar lite.

Nu ser jag dig...

Idag hämtade jag brillorna och nu försöker jag bli kompis med dem. De jag ska ha på för de mesta (bild1) börjar kännas rätt ok, ser helt plötsligt saker mycket bättre! De jag har på just nu (bild2), som jag ska ha vid datorn, får jag väl försöka tämja under jobbdagen i morgon.

Födelsedagsmål...

Tack för den födelsedagspresenten Omark, Harju (och resten av Tre Kronor)!