söndag 21 februari 2010

Veckan som gått...

Vilka sköna OS dagar det har varit! Kalla, Ferry, Pärsson, Haag, Hellner, Olsson har gett mig många härliga stunder. Och det är inte bara medaljörerna som skiner upp kvällar och nätter, många andra bidragit med underbara stunder. Adrian Schultheiss exempelvis, som gjorde sitt livs åk i fria programmet i konståkningen. Lovely! Och Stephane Lambiel, alltid en fröjd att se honom, trist att det inte blev medalj. För övrigt blev jag glad att Lysacek tog guldet framför Plushenko, ryssen är inte lika vass som förr och så irriterar jag mig på att han tror att allt bara avgörs på hoppen. Det heter inte ishoppning!

Kanada får dock IG - i arrangörskap. Vad är det för amatörer? Listan på misstag i arrangemanget och säkerheten har blivit lång och tyvärr bidragit till både sportsliga orättvisor, allvarliga skador och t.o.m. ett dödsfall. Det får bara inte vara så!

Anja är veckan kämpe! Vilken människa, att både fysiskt och psykiskt klara av att ställa sig på start i komben, tagen efter den våldsamma kraschen i störtloppet. Usch, jag har väldigt svårt att titta på fartgrenarna nu efter alla olyckor.

En vecka av OS återstår, känner att det kan bli några medaljer till, kanske redan i afton.
SVT gör för övrigt ett alldeles underbar jobb! I stort sett alla som jobbar för SVT borta i Vancouver är strålande. Och uppvärmingsprogrammet kl 18.00 varje dag på webben är underhållande. Känns som en sportvariant av Wimans eller något. Extra bra är det när Ejeborg kör sina imitationer.

Ska bli spännande att se om jag kommer till jobbet i morgon, det är ju lite tåg och snökaos om man säger så. Så sjukt mycket snö! Jag hade tänkt åka hem från mina föräldrar igår men stannade tills idag, det gick ju inte att gå ut och än mindre köra bil. Jag gillar snö, men nu är det väl tillräckligt? SJ är iallfall lika roliga som vanligt, säger att man ska kolla om tågen går på deras webbsida innan man tar sig till stationen - vore ju bra om sidan då fungerade. Men det kanske är snö på bredbandet och is i servern? Eller helt enkelt överfullt där inne, precis som på alla tåg de senaste månaderna.

måndag 15 februari 2010

OS i skymundan...

Så har OS startat, men jag tycker knappt att det känns. Jag funderar på om det kan ha att göra med att jag inte såg invigningen (har dock spelat in för senare), det är första gången sen 1992 tror jag. Men i helgen var jag bortrest och det var inte läge att sitta uppe mitt i natten. Och kanske tur det för idag är jag så förskräckligt trött.

Var hos syrrans familj över helgen. Lilla E fyllde två år i fredags, tänk vad fort tiden går. Hon fick en hel del roliga saker. Hon gillade antagligen sin springcykel bäst, den gillade jag sämst. Provade nämligen cykeln inomhus och körde rakt in med knät i en dörrpost. Det svartnade för ögonen, så ont gjorde det, är fortfarande öm.

Gjorde shoppingfynd också. Köpte tre par byxor och två tröjor för 406kr i min favoritbutik! Och en stickad tröja på MQ för 99kr. Idag fick jag dessutom ett annat fint tillskott i garderoben eftersom in "Den svenska Björnstammen" t-shirt kom på posten.

Ikväll blir det att de på Charlotte Kalla och övriga. Kanske kan de få igång OS-febern i mig.

onsdag 10 februari 2010

WOW...

Ja, bloggen lever. Eller jag ger den konstgjord andning. Det var länge sedan jag skrev och det finns det väl flera anledningar till men mest för att jag inte känt för det och sen har dagarna bara gått. Men nu har jag beslutat att jag ska göra ett nytt försök. Tror visserligen inte att det kommer bli någon större förändring av inläggen, de kommer handla om det vanliga: musik, sport,jobbiga saker i tillvaron, trevliga saker i tillvaron och en hel del tjat om konståkning.

Börjar med det sistnämnda. Stephane Lambiel gjorde comeback och tog hem silvret i EM. Det var så vackert. Snart är det OS. Och det är ju så mycket mer att se fram emot än bara konståkning.

Mycket har hänt sen jag skrev sist, på jobbet, med mig, med min omgivning osv. Nytt år hade blivit dessutom, men egentligen har det väl inte hänt så mycket och jag tänker inte skriva i kapp, utan börja från där jag står. Och det kanske SJ och Banverket ska vara glada över med tanke på hur de gjort min tillvaro surare i över en månad nu.

Puss, vi hörs.