Nya konsertfoton…

Har äntligen fått “arslet ur vagnen” och lagt upp bilderna från Slagsmålsklubbens konsert på UngNT.

Ta en titt! 

PS: Jag HATAR engelska citattecken (“”) i svensk text men jag har inte lyckas hitta hur man ändrar det i detta program. Ska göra nytt försök någon dag.

Att kliva vidare…

Funderar på att sticka in alla knivar på en gång (alltså inte bokstavligt), ta en långpromenad i regnet (vart det regn de lovade nu är?), och sedan se Brokeback Mountain och grina sönder ansiktet för att sedan återuppstå på andra sidan, så som jag brukar ta itu med det. Eller “bryta ihop och komma igen” som Per Elofsson en gång sa. Det konstiga är dock att jag kan känna mig så ledsen och så glad på samma gång, kanske är medicinen haha.

Imorgon har jag dock tänkt åka till Kolmården. Känner att jag behöver träffa lite djur, ska sitta i “barnens lantgård” och klappa minigrisar till någon börjar undra om jag är galen. Sen ska jag sitta i delfinlagunen och insupa lugnet i någon timme… få hoppas att det inte är så många barn på plats. Hade ju hoppas på att det skulle spöregna, det bästa sättet att slippa trängas på Kolmården, men nu ser det tyvärr ut som att det blir sol, nedrans.

Nu ska jag se Sverige mot Danmark i hockey – VM, känner verkligen stämningen idag när jag har 26 grader varmt inne och 21 ute i skuggan! Flytta VM förböveln!

Att skaka av sig…

Måste bara skriva av mig och med tanke på att jag skakar så jävligt samt har ett sår på handen kan jag omöjligt göra det för hand just nu. Vet i och för sig inte vad jag ska skriva eftersom det som rör sig i min hjärna och i hela kroppen (och är stark orsak till skakningarna) just nu inte är något som någon annan behöver veta. Men jag kan ju alltid skriva om något helt annat, typ det vanliga musik och konståkning.

Igår kom nämligen paketet från Schweiz med kläderna jag beställde i från shoppen på Stephane Lambiels webbsida. Sjukt snygg mössa och tröja och de passade perfekt! Tyvärr är det ett bra tag innan det blir väder för mössa. Kanske lägger upp en bild någon dag på hur jag ser ut i det.

Så kanske någon undrar vad jag tycker om The Arks nya skiva? Med tanke på The Arks betydelse i mitt liv. Och vad kan jag då säga om “In full regalia”? Har inte lyssnat på den tokmycket eftersom jag är inne i en period med helt annan typ av musik, men jag tycker om det jag hör. Inte börjat älska det riktigt än men jag antar att det kan komma. Särskilt efter att ha sett/hört det live. Det som slår mig först är att jag till skillnad mot tidigare skivor tycker bäst om de lugna låtarna. “Stay with me” och “Have you ever heard a song” är smått underbara. Men något i närheten av “It takes a fool to remain sane” och “Let your body decide”  finns där inte… men å andra sidan är det skönt när band/artister förändrar sig. Och vi har ju redan de där låtarna…

JAG har redan de där låtarna. Och de finns med mig när jag gör vissa saker. Exempelvis sådant som får mig att skaka.

I love Slagsmålsklubben...

Det ska inte bli något långt inlägg för kl. är snart 2, på natten alltså! Men jag känner att jag måste göra något för att varva ner innan jag går och lägger mig. Att skriva av sig är bra.

Har precis kommit hem från Norrköping (fan jag tror jag börjar bli lite kär i den stan!). Var på ungNTs lilla konsertevenemang på Skandiateatern. Kunde inte låta bli, Slagsmålsklubben skulle ju spela. Vad jag älskar dom, så jävla sköna! Björn är ju nummer ett (av en jävla massa anledningar), Frej spottar ur sig "visdomsord" på sin underbara dialekt, Kim ser så där lagom söt och förvirrad ut som han alltid är(?), och "Beebop", Joni och Hannes är bara stencoola. Haha. Ikväll kom bland annat visheten att "skapa ett band och spela på instrument som ingen annan spelar på, så slipper ni gå i skolan" "...då kan ni bo ihop med kompisar, göra musik, spela tv-spel, spela pingis...". Ja, de får då mig alltid på gott humör vart jag än hör eller ser dem. Och pigg blev jag också..

Har varit fruktansvärt trött idag och haft huvudvärk sedan jag vaknade. Satt på jobbet fram till konserten och ägnade faktiskt någon timme åt att sova (eller mer vila). Gick iväg vid 20 och var jätteseg när de första banden spelade. Jag trodde nästan jag skulle somna. Men sen kom SMK och jag blev pigg... och lite Maskinen musik i bilstereon på vägen hem så gick det strålande att köra bilen. Måste ha en SMK t-shirt tror jag, tyvärr hade jag inte med mig tillräckligt med pengar och jag tror nog att jag kan komma över en mycket billigare på annat sätt, man har ju sina kontakter.

Tänkte skriva lite om att vara 27 och gå på konserter bland - 20 åringar, men ser att klockan tickar på så det blir en annan dag. Sovdags. Puss!

Aldrig ensam...

Längtan efter sommaren och alla konserter har verkligen satt in. Har suttit och spanat in alla band/artister som är klara för "PIP" i år och det känns riktigt bra. Förutom några riktiga favoriter jag lyssnat en hel del på så finns det några som gör mig riktigt nyfiken. Tror det finns stor risk att det beställs en hel del skivor när jag kommer hem därifrån (precis som förra året). Idag har jag förresten beställt (bland annat) Jonathan Johanssons skiva "En hand i himlen". Kan liksom inte släppa hans musik sen jag hörde han på Pop Culture (bilder därifrån). "Aldrig ensam"(videon är snygg!) har fastnat i mig. Har många sådana låtar nu; som jag liksom måste höra hela tiden! Två andra är "Kom igen Tjompa" med City (även "G i Matte A" går varm) samt Hästpojkens "Gitarrer & bas, trummor & hat". Antagligen blir det ju några konserter eller festivaler till, måste ju åtminstone få in en Winnerbäck spelning! Men vad jag känner att jag verkligen vill se live nu är Den Svenska Björnstammen! Hoppas verkligen att någon gör mig tillfreds, KOM IGEN PUTTE! BOKA!

Det finns mycket skit med facebook men en verklig positiv sak är ju när man hittar gamla vänner. Som min "bästis" från högstadiet och en gammal brevvän från ... ja herregud så länge sedan. Det finns så många som man liksom tappat på vägen trots att man inte alltid velat, det bara blivit så, man blir äldre, flyttar, reser, blir olika, utbildar sig, skaffar familj osv. Men ändå finns de ju där någonstans, alla man mött är ju en liten bit av ens liv och har på något litet vis påverkat en att bli den man är.

När hjärnan är kidnappad...

Idag har jag varit fruktansvärt lat. Förutom att jag var hos frisören mellan 9-10 har jag tamifan inte gjort ett skit. Eller det är just skit jag gjort, suttit bakom datorn och kollat upp saker hit och dit men inget viktigt egentligen.

Känns som om min hjärna är kidnappad av utomjordingar, eller nej men jag har massa saker jag borde (och till viss del också vill) göra men jag kommer liksom inte igång med det. Dessutom känner jag mig riktigt dålig på beslut just nu. Exempelvis spelar energigivande "Maskinen" här i stan i kväll. Men inte har jag köpt någon biljett och inte verkar det just nu som om jag tänker gå. Kanske för att mamma sa "de kommer ringa runt till alla ålderdomshem och undra om någon fattas, om du går till Safiren en fredag", eh stämmer förmodligen... 27år och en gamling är jag, haha. Jag tror dock jag hängt på konsertställen med betydligt lägre medelålder, men jag har visserligen aldrig varit på Safiren. Om ingen/inget får mig att ändra mig den närmsta timmen så får jag väl nöja mig med att se Slagsmålsklubben på onsdag (om jag får tag i biljett) och vänta med Maskinen till "Putte i Parken"? Kan ju dansa loss här hemma istället, om jag får bort mig från den här förbannade datorn.

Jag tror jag vet vad min lathet/rastlöshet kommer sig av... jag går faktiskt mest runt och längtar till måndagen... men för det ska jag väl försöka att inte dega bort hela helgen. Något vettigt ska jag väl kunna hitta på, i alla fall spola förhoppningen om att telefonen ska ringa.

Äh, nu är det skärpning. Ska lyssna på CITY, Den Svenska Björnstammen och lite annat samt dansa/städa ordning denna lilla lägenhet. Ja det ska jag!

Att ha det väldigt bra men att vilja ha det bättre…

En hel del saker gick fel på jobbet idag men jag bara tog allt med ett leende… jag har svårt att göra något annat just nu eftersom jag går runt i någon slags trivsam lyckobubbla. Men oj vad jag skulle önska mig ett visst sällskap där i. Orden var på läpparna idag, men jag kom bara halvvägs. Kanske var det bra, kanske var det dåligt. Kanske är jag rädd att lyckobubblan spricker. Men man måste ju våga för att vinna? Varför är vissa saker så svåra. Ord så svåra. Och vad hände med mitt “Let your body decide” mantra?

Men allt löser sig ju oftast, som exempelvis de där felen på jobbet. Och gör det inte det så har jag ju det ändå väldigt bra.

Har dessutom fått reda på att det blir en ny Antony and the Johnsons skiva i höst. Längtar redan <3

Hurra for meg…

Fyllde år igår, så nu är jag 27, men jag kan inte direkt påstå att jag märker någon skillnad. Nu har man ju till och med blivit så gammal att man passerat alla åldersgränser. Eller det finns väl en kvar kvar, pensionsåldern. Känner ju mig lite gammal ibland men mitt fan tycker iallafall inte att jag är tant än… när min syster sa till lilla E att jag fyllde år och blev tant hade hon sagt “Nej Issi inte tant, mamma tant!” haha, det lever jag länge på.

Firandes av familjen i helgen som var, men det var några som kom ihåg mig igår också. På jobbet fick jag t.o.m ett paket så nu sitter jag och smäller i mig choklad om dagarna! Mumsigt. Förutom endel telefonsamtal igår kväll firade jag mig själv med ett käka “färsk” ananas och titta på “Mannen som elsket Yngve”, kändes perfekt. Blev dock en ganska sen kväll så idag var jag trött och tänkte faktiskt ta och sova nu.

Tyvärr var det ingen som sjöng min favorit bland grattissånger för mig, men det finns ju nått som heter youtube, jag fick helt enkelt lyssna på den där.

Hade ju hoppats på sång från en viss person men han är envis med det där. Men jag ska nog lyckas få lite sång ur honom någon gång. Måste ju se om han ska läggas på listan av de som man kan vara avundsjuk på d.v.s. de som är både smarta, attraktiva och kan sjunga.