Nära bristningsgränsen...

Veckan fortsätter vara jävlig mot mig. Idag har allting jag tagit mig för sugit musten ur mig, jag är trött och känner mig långt under fotsulorna. På jobbet var det stress och jag slängde väl ur mig en och annan sur och vass kommentar. Bad dock om ursäkt och förklarade mig, insåg ju själv hur jag bad mig åt. Hoppas det blir bättre i morgon. Hoppas också att jag får tillbaka min vanliga hjärnkapacitet, för det känns som om det mesta i "hårddisken" lagts i mappar som jag inte riktigt kan få fram just nu.

Har i alla fall slappat lite nu efter jobbet och inte tänkt på något. Har nämligen tittat på filmen "Hata Göteborg". Fick en valfri bredbandsfilm, gratis av CDON. Tackar och bockar. Valde den film som jag läge tänkt att se. Den var helt ok, 3/5 kanske, mest för karaktärerna. Den hjälpte mig dock inte upp ur deppträsket, och jag ska nog inte heller se (vilket jag hade tänkt) två program jag spelat in senaste dagarna, ett om förintelsen och ett om bristen på mat i världen, för det lär ju inte förbättra min dag. Får väl ta något lättsmält istället som konståkning eller leta trevliga klipp på YouTube, alt ta fram en gråtfilm och göra allt ännu värre.

Bruce is the Boss...

Nu har jag också biljetterna i min hand rent fysiskt. De där biljetterna har för övrigt skapat samtal på jobbet, kanske inte helt konstigt beroende på hur jag betedde mig igår. Det första en av mina arbetskamrater sa när jag klev in genom dörren var "har du hört att de har ställt in Bruce konserter, det står i varenda tidning". Inget roligt skämt, tänkte jag. Tar allt han säger som skämt, det är svårt att veta skillnaden ibland. Exempelvis var det han som i går meddelande mig att "servern fungerar inte, vad har du gjort?".

Senare påstod min chef, även om han kanske mer lade fram det som en fråga, att Bruce Springsteen är något sektlik. Alltså om man varit på en konsert så är man liksom fast och vill dit igen. Och ja, han har nog rätt. Det är något som gör att man vill dit igen. Jag är ju egentligen inget stort fan. Bruce är bra men han är inte på min topp fem lista, men på konserterna vill man gå. Måste ta mig en funderar på varför man reagerar så, kanske är man hjärntvättad ändå.

Insåg förreste att IKEA nog har hjärntvättat mig. Skrev nyss lite om IKEA till en vän och kom på att min kärlek till IKEA kanske finns där för att jag som liten brukade lyssna på "Elmer Hult" dvs kasetteband med en liten råtta/mus som bodde på IKEA och det spelades musik osv. Det hjärntvättade mig, de skapade små IKEA älskare, vilka listiga PR människor.

Kom i från ämnet en aning där. Bruce var ju ämnet. Och jag hämtade alltså ut biljetterna, på ATG ombud. Visste först inte om det gick jag var så stressad igår när jag bokade biljetterna, var så rädd att de skulle försvinna. Därför var det lite nervöst att hämta ut dem, men det gick bra och det var T som jobbade så det var ju extra trevligt ;)

Nu är det bara att vänta till 5 juni. Tycker förövrigt att Hulsfred ska göra klart med en massa bra artsiter (4 x Winnerbäck är ju dock inte helt fel) för jag vill åka dit. Läste följande på rockparty.se "Digitalkameror, mobilkameror och analoga stillbildskameror (även systemkameror) får du ta med dig". Sånt blir jag glad över, äntligen en festival som inte är sur och fånig! Men över 1000kr för att bara få fotografera konserter vill jag inte betala, så gärna något att fotografera (artister/band) tack!

PS: För de som undrar, vår backup på jobbet fungerar, så vi har allt till och med första januari. Och min själ mår något bättre av det.

My lucky day...

Hur jävla illa får en måndag vara? Idag har jag konstant befunnit mig mellan hopp och förtvivlan, är helt slut både psykiskt och fysiskt.

Vaknade 02.30 av att radion gick igång. Insåg att jag ställt klockan fel så den ringde tre timmar för tidigt. Toppen! När jag väl sen skulle kliva upp var jag trött och tänkte först låta bli, men nej så gör man inte. Ska man jobba så ska man.

Tåget till jobbet var tjugo minuter försent. Bara att tugga i sig.

När jag kom till jobbet nåddes jag av nyheten att servern inte fungerade. Jag oroade mig först att det skulle påverka Internet, eftersom jag tänkt köpa Bruce Springsteen biljetter, men det var lugnt Internet var som det skulle. Så jag loggade in mig på eventim och började vänta på biljettsläppet.

Servern fortsatte att ligga nere och IT killarna vi ringt efter satt i möte till 10. Men så småningom kom de. Och när kl var 09.55 stängde de ner ALLT, inkl Internet dvs. 5 min innan biljettsläppet. Jag trodde jag skulle bli galen med satte mig ner och försökte samla mig. Visst, att inte få några biljetter är en sak, men att inte ens få försöka! 10.20 fungerade dock Internet igen och jag gick in på sidan igen ändå. Då möttes jag av nyheten att eventim (inte helt oväntat) haft problem med sidan och biljettsläppet var flyttat till 10.30. så då satt jag där igen och tiden gick och man stod i kö och man stod i kö (små gubbar som stod i kö och gick in genom en dörr - festligt till en början men mot slutet ville jag öva prickskytte på de där jävla pixelfigurerna). 10.55 verkade det dock som att biljetterna faktiskt var släppta, men i kö fick man ju fortsätta stå i en evighet. lång kö, kort kö, kort kö. Ibland kunde man klicka sig en klick framåt och så var det ny kö. Strax efter 11 tror jag klockan var när jag mot alla odds ändå satt där med två bokade biljetter och skulle skickas vidare för att betala. Så säger min bank att den webbläsare jag använder inte fungerar hos dom! Då blev jag helt galen. Loggade in på annan dator och hela proceduren började om men kö och skit. Var helt inställ på att biljetterna skulle försvinna men jag försökte ändå. Hungrig var jag också. Men strax efter 12, med lunchen vid datorn hade jag dem tillslut i hamn, 2st ståplatsbiljetter till Bruce Springsteen den 5 juni! Wow!
Den som säger att eventim är bättre än Ticnet ljuger nog en aning.

Men servern då? IT killarna kunde inte lösa det just då vid 10. Kl 14, kom en ny snubbe som även hade telefonkontakt med han som fixade servern åt oss. Jag hade hela tiden tänkt att det nog löser sig men då kom domen. "Det ser ut som det har kraschat". För att citera ur sagan om Karl Bertil Jonssons jul " inom bråkdelen av en sekund genom gick Karl Bertil (läs Cecilia) en inre kris". Först dog vi en smula, sen började vi nästan skratta men inte av glädje. Visserligen har chefen (säger han ) en backup på alla jobb, men allt vi gjort i januari är borta. Inkl. tidningen jag ska ha klar på torsdag. Men tack Cecilia för alla små fragment du sparat på datorn. Fick jobba över en timma och försöka restaurera tidningen, det ser lite ljusare ut nu. Men allt annat som är borta vill jag inte tänka på.

Konstigt nog var tåget hem i tid.

Så var jag förbi mitt "utlämningsställe" för att kolla om en paket från CDON som jag väntar på möjligen låg där, men icke. Posten har med största sannolikhet tappat bort det. Jag måste gå dit (till andra sidan stan... nästan) i morgon för att reda ut det.

Så kom jag hem. Är trött och blä och ... slår på datorn och ser att det satts in en extra konsert med Bruce på söndagen! Aaaaa! Den dagen hade passat bra mycket bättre för oss men nu är biljetterna betalda så det är väl bara att vara glad för det man har.

En tuff dag. En tuff början på veckan. Snälla, låt det bara bli bättre nu!

PS: Lyssande på Bruce nya skiva på väg hem, men av naturlig anledning hoppade jag över en låt. Man kan inte lyssna på en låt med titeln "My lucky day", en måndag som denna.

Cause I'm having a good time...

I går kväll var jag och såg Champions of rock i Louis de Geer. Det var en hyllningskonsert till Queen med Peter Johansson och hans gästartister/vännerna Mazz Murray och Kerry Ellis som alla tre, liksom bandet varit med i musikalen We will rock you i London. Det var riktigt bra, en skön stämning där publiken stod upp under nästan hela andra akten, kanske inte så konstigt med tanke på dessa röster och låtar.

Till en början var jag dock lite bitter eftersom jag för en tid sedan kontaktade Peter och frågade om man fick fotografera och det verkade inte vara något problem men precis innan konserten i går annonserades fotoförbud. Hmm trist. Dessutom fick jag inte höra Peter sjunga I want to break free, (det gjort Mazz) vilket jag sett fram emot. Men allt det där rann snart av mig och ersattes av betydligt glädjande känslor.

Kände även en stor tacksamhet till Freddie Mercury för alla fantastiska låtar han gjort. Och om det är någon konsert man missat i livet så måste det ju var en Queen konsert med Freddie vid mikrofonen. Så när de under konserten igår kom ett parti med låten These are the days of our lives och klipp ur Queens karriär och sen meddelandet om Mercurys död, hade jag svårt att hålla tårarna borta.

Vi som var där igår var de som bokade biljetterna först. För det skulle väl egentligen bara bli en föreställning men biljetterna såldes som smör i solsken. Så det sattes in fler. Allt som allt blir det fem konserter och alla totalt utsålda. Får hoppas att succén återkommer på något sätt någonstans. Ska föresten nämna att några t.o.m. åkt hit från England. Bland andra ett Mazz Murray fan som hade ett porträtt av henne på armen. Då är man fan.

Skulle kunna skriva betydligt mer men har inte tid. ni vet sport! Herrarnas masstart i skidskyttet är redan igång. En underbart sporthelg har det varit och det kan bli bättre.

"Come with me to Helsinki..."

Så har herrarna tävlat klart i EM. Fria programmet igår. Och hur ska jag sammanfatta det hela då? Kanske att jag, liksom efter SM, tycker väldigt mycket om Kristoffer Berntssons fria program. Det är så bra koreografi och därför lite synd att de blev de där små missarna. Men åtta är ok. Det fanns tråkigare saker, som att Adrian bara blev 18e. Alexanders åk tänker jag inte ha några direkta åsikter om, det var ju hans första EM och han är ung.

Hade förövrigt svårt att njuta över både svenskarnas och alla andras åk, jag var för nervös på något vis, såg allt mer som tävling än sköna prestationer. Och så är jag nog väldigt påverkad av saknaden efter Stephane Lambiel, det kändes så tomt utan honom!

Men jag hittade en ny favorit i Samuel Contesti, killen som tävlar för Italien och blev två. Har inte hunnit se hans kortprogram än (jag har spelat in alla sändningar) men blev djupt impad av fria programmet. Fick ståpäls på armarna, vilket är ett gott betyg. Tyckte det fanns små glimtar av Stephane i hans åkning och det var kanske inte så konstigt eftersom jag sedan fick reda på att Samuel tränas av Stephanes gamla tränare Peter Grütter. Trist att Contesti inte rådde på Brian Joubert. Jag har verkligen svårt för Joubert, vet inte varför, det har alltid funnits där. Egentligen är han ju bra, även hans åk kan ge ståpäls, men men hjärna vill inte tycka om honom, det bara är så.

I eftermiddag är det dags för Viktoria Helgessons korta program. Och så är det skidskytte. Sport, sport, sport. Tur att jag är ledig.

Idrott är bättre än gala...

Jag var visst inte trött på idrott igår. Tittade på handbollen Sverige-Spanien och det var riktigt underhållande. Matchen var slut lagom till idrottsgalan, som dock var riktigt seg och tråkig tycker jag. Det enda som egentligen var bra var Timo Räisänens version av "Simply the best" samtidigt som bilder från (bland annat) Stefan Holms höjdhoppskarriär visades i bakgrunden. Då grät jag. Fattar dock inte varför inte alla stora stjärnor som avlutat sina karriärer visades i det där inslaget. Men det var mycket med den där galan jag inte förstod. Muiskval och humorinslag exempelvis, kunde varit bra mycket bättre och det börjar bli lite tjatigt med Robert Gustafsson nu. Dessutom tycker jag det blev väl mycket negativt snack kring idrottsåret 2008, visserligen inte det bästa året men då får man väl lyfta det som var bra var det inte det galan var tillför. Idrottarna själva var väl inte heller så bra med sina tacktal. Visserligen är de idrottare och behöver inte kunna hålla tal, men det blir rätt trist att titta på. Jo det fanns två bra grejer till, Sportspegelns pris; att de alltid letar fram så värdiga vinnare. och så Peter Johansson, men tyvärr fick han ju inte briljera med sin röst eftersom Merlena Ernman gapade söder låten (hoppas verkligen inte hon är med på lördag när jag ska se Peter i "Champions of Rock").

Men strax är det dags att se på idrotternas idrott. Styrka, mod, snabbhet, koordination, kondition, tajming, spänts, uthållighet och musik. Jag talar om konståkning såklart. Idag drog EM igång i Helsingfors, eurosport visar parens korta program alldeles snart. Men imorgon då är det dags för svenska herrarna att ge sig in i det hela.

Välkommen åter!

Kan inte låta bli att skriva fastän jag är på jobbet. För han kommer! Han kommer i år igen! Jag talar om The Boss, jag talar om Bruce Springsteen. Stockholm Stadion 4 och 5 juni. Jag hoppas jag kan vara där då, jag hoppas, hoppas, hoppas! Men vi får väl se hur det går med biljetter, man ska ha tur. Men ändå, underbara sommar.

And the winner is...

I helgen och framförallt igår var det riktigt sportdag vid tvn. Skidskytte, alpint, handboll, (extremt) lite bandy och en stund längdsprint. På toppen av allt detta dokumentären om Stefan Holm. Så jag vet inte hur pepp jag är egentligen på att se idrottsgalan ikväll (ja, även jag kan bli lite idrottstrött). Galan brukar dessutom inte vara så bra, men det är lite roligt att se alla "stjärnor".

Priserna då? vad tycker jag? Jo:
ÅRETS KVINNLIGA IDROTTARE: Susanna Kallur men hon är inte ens nominerad så då väljer jag Charlotte Kalla.
ÅRETS MANLIGE IDROTTARE: Jonas Jacobsson men han är inte nominerad pga. att han är funktionshindrad så då väljer jag Zlatan Ibrahimovic.
ÅRETS LAG: "Amatörlandslaget, damer, golf" Inte för att jag hade en aning om vad de åstakommit om jag ska var ärlig men hur kul kan det vara att ta VM guld och kallas för "amatörlandslaget"?
ÅRETS LEDARE/TRÄNARE: Egentligen Pia Sundhage eftersom hon tog OS-Guld men det var ju med USA så helvete heller. Pär Mårts, ledaren över JVM kronorna.
ÅRETS NYKOMLING: Fabian Brunnström.
ÅRETS PRESTATION: Charlotte Kalla, när hon knatade om finskan i slalombacken!
ÅRETS IDROTTARE MED FUNKTIONSHINDER: Ett konstigt pris tycker jag på nått vis. Men Anders Olsson var imponerade i Paralympics.

Jag lovar att jag inte kommer få ett enda rätt.

...

Läste idag att banverkat ska laga tunnlarna igen så i mars blir det buss iställetför tåg till och från jobbet. Jag är så jävla less på banverket. Kan de inte lyda mitt råd och spränga bort de där jävla tunnlarna när de ändå håller på, så slipper vi problemen i fortsättningen!

...

Gillade dokumentären om Stefan igår, väckte många minnen. Jag satt som vanligt och grinade av glädje och "sorg" om vart annat. Bäst var ändå texteb på Melwins tröja "Min pappa hoppar högre än din pappa". Klockrent!

...

Så kan jag säga att jag har tur som sitter här nu. I morse höll jag nämligen på att bli påkörd. Det var vid övergångstället vid stationen. Alla går där, alla bilar bromsar utom denna. Jag var i täten av alla resenärer som skulle över och bilisten borde se en stor klunga folk komma gående och jag tyckte på håll att han saktade in och jag klev ut (zebralagen) men han måste fått nått jävla fel och gasat istället för att bromsa. Jag fick tvärnita i ett steg. Jävla idiot!

Det bästa helt enkelt...

Det var inte någon speciell tanke bakom, när jag ikväll drog på mig min "public service" t-shirt och bänkade mig framför tvn för att titta på P3Guldgalan. Men det slår mig nu att jag är jävligt stolt över att bära den när SR och SVT gör så där bra saker.

Precis som förra året var galan jävligt snyggt gjord och väldigt rolig att titta på, framförallt riktigt mycket bra musik. P3 är bäst, så är det. Blev smått lycklig av att höra Hello Saferide och Markus Krunegård tillsammans med Detektivbyårn, jag var tvungen att resa mig upp ur bekvämligheten och ta några danssteg. Än värre dans blev det dock mot slutet när Maskinen drog igång, jag hade visserligen velat höra Segertåget (eller nja... så fort jag hör den så blir jag besatt och får den inte ur huvudet, men "alla som inte dansar..." är lite knepig jaja.) men fasiken vilken fart det blev på mig, dansade som en galning. Tur att jag var barfota och hade gardinerna fördragna så jag inte störde grannarna. Värdiga pristagare blev det också. Guldmicken till Håkan och hans band var strålande, de är helt fantastiska.

Sverige är fullt av bra musik och jag längtar bara efter konserter och festivaler. Och nya skivor. Konstaterade idag att jag köper kultur (skivor, film och böcker) för ca 4000-5000 per år. Är det mycket eller lite? Jag vet inte, vet bara att det är livsnödvändigt. Musik är som syre. Och P3 är en väldigt bra syrgastub ibland.

Pingu regerar dansgolvet!

Ni måste bara gå in och spana in världens bästa dansmovs. Pingu är grym! Jag gillar särskilt steg 6 "Antarktisk Jitterbugg", det måste jag prova själv någon gång.

Dagens I-landsproblem

Aaaa! jag blir så trött på mig själv. Var helt inställd på att käka taco ikväll, var nyss i väg och handlade och nu tänkte jag sätta igång att fixa det men vad märker jag då? Ingen tacokrydda! Hur f*n kan jag inte ha tacokrydda hemma?! Hmm. Det blev kris. Antingen måste jag gå tillbaka till affären, vilket tar minst 20 min. Eller så ska jag ställa om och äta något annat, vilket känns som det enklaste alternativet men inte gott. Hmm... man ska då aldrig planera något. Äh, det får väl bli pasta och pastasås, jag är enormt hungrig.

Tack Skavlan för flytten...

Fredrik Skavlan bytte Norge mot Sverige och det tackar jag för. Såg nyss hans första "Skavlan" i SVT och han är verkligen bra på det han gör. Han får alla gäster att bli intressanta, vilka de än är. Och jag tycker det är bra att programmet i stort sett ser ut precis som när han sände "Först och sist" i Norge (som även sändes i SVT). Dessutom fantastiskt att få in lite underbar norska så där på fredagskvällen. Och jag lär inte bli besviken på prgrammet framöver, nästa vecka är Lukas Moodysson gäst och senare i "vår" kommer en viss Lars Winnerbäck har jag läst.

På promenad men Antony...

Jag tog min promenad. Kallt ute, enstaka sakta snöflingor mot marken, musiken i öronen. Det är inte rättvist att recensera en skiva efter första lyssningen, kanske inte heller andra om jag ska vara objektiv men jag måste ändå säga att jag redan nu tycker att The Crying Light bitvis är helt briljant. Vissa textrader borrade sig in i hjärtat på mig och så finns det melodislingor som öppnar andra världar ex i Everglade, jag flög iväg någon helt annanstans - det var bland det vackraste jag hört. Och så är det Antonys röst, det finns inget annat som är som den. Daylight and the sun, var dock den låt som slog till hårdast och nästan fick mig att börja böla där på trottoaren, har inte analyserat varför än, lät det bara vara.

Förövrigt måste jag säga att jag gjorde en ovanligt bra beräkning av promenadväg, utan att ens veta hur långa låtarna var. Satte igång dem precis när jag steg utanför porten och när jag sedan åter satte handen på handtaget för att gå in, var de slut.

Den är här nu...

SKIVAN. Den ligger framför mig på bordet. Låtarna är inlagda i datorn och i min mediaspelare men jag har ännu inte lyssnat en sekund på den. Tänkte göra det sen, andaktsfullt under en promenad, när skidskyttet är slut. Skivan är "The Crying Light" med Antony and the Johnsons. Släpps först i morgon men jag har den nu, jag älskar CDON. Har väntat på denna skiva sedan Dalhallakonserten, ja kanske ändå längre. Bland det vackraste som finns, ska snart sluka mig. Snart ska jag lyssna på SKIVAN!

I öst och väst...

Brukar titta lite på vg.no ibland, rörigare och fulare webbtidning får man leta efter men vill man se lite "kvällstidningsnyheter" från vårt kära grannland är det en bra idé. Det roliga tycker jag är att de väldigt ofta skriver om Sverige och svenska nyheter, mycket oftare än vad ex Aftonbladet gör om norska. Idag när jag gick in hade de skrivit om "tv-licens kören" haha. Jag gillar förövrigt "tv-licens kören" och hoppas att de dyker upp här någon dag när jag stolt betalar min räkning. Så länge får jag sjunga till mig själv... "Tack, Cecilia för att du har betalat din tv-avgift och tack....".

Var inne på VGigår också efter jag sett notiser i svensk media om att Arne Neass har avlidit. Han var stor i Norge men här i Sverige är det inte så många som känner till honom. Jag började läsa om honom först på gymnasiet när vi läste filosofi. Ekosofin, som grundades av Arne, tilltalade mig till stor del och jag kände att jag ville läsa mer, det har jag dock inte gjort men planerna är inte nerlagda, gäller bara att hitta en av böckerna. Såg ett tvreportage om Arne i julhelgen, han var gammal men skön. En av hans bästa vänner var en tyggris, Arne menade att man inte ska sluta leka bara för att man blir vuxen. Han var en klok man. Tack för att han fanns.

I går såg jag första trailern för EM i konståkning som drar igång nästa vecka. Hade länge en dröm om att åka dit (Helsingfors) men det blev inte så, det får bli tv istället. De tre svenska herrarna är huvudnummret för mig nu när Stephane har lagt av. Åhhh vad jag kommer sakna honom.

Hårda tag...

Måste bara dela med mig av ett klipp. Knäppte runt bland TV kanalerna i helgen och landade en stund på kanal5 och "America's funniest home videos" och det var där jag såg det där och det har liksom fastnat i mitt huvud. Det är roligt och tragiskt på samma gång, först tänker man stackars elefant men sen undrar man ju om hämnden inte blir lite väl hård.

"För att förbättra punktligheten har SJ..."

... som idé att ställa in tåg? Jag gick upp 05.15 i morse för att åka med ett tidigare tåg till jobbet eftersom jag ville slippa jobba i extrem stress för att få bilagan helat klar till tryckeriets deadline. Men icke att jag tjänade ett skit på det. När jag kom till stationen ropades det ut att tåget var försenat och vi hänvisades till ett senare tåg... dvs. det jag brukar åka på morgonen. Jippi SJ jag är så glad, not. På jobbet blev det stress men det blev klart. Jag hade dock ändå velat vara där lite tidigare.

Nu vänatr Guldbaggegalan och disken. Sen ska jag sova.

En vinterkväll som denna...

Precis hemkommen från en promenad. Nästan en timma var jag borta, kändes inte så, hade kunnat gått ännu längre för det var så behagligt. Hade laddat mediaspelaren med dagens CDON skörd dvs. Moto Boys helt ljuvliga EP "For Martha" och Slagsmålsklubbens "Boss for Leader". Själva övergången mellan dem blev lite av en kontrast men båda är väldigt bra att promenera till en kväll som denna.

Var ute en liten sväng i går kväll också, det var kallare då. Det luktade vinter, var stjärnkart och jag såg ett barn leka i snön. Jag blev alldeles nostalgisk, tänkte på när jag var yngre. Jag var ofta ganska frusen av mig som barn och var nog hellre inne än ute men ibland gick det ju inte att motstå vissa saker. Vi hade en pulkabacke där jag växte upp som kallades "Kullabacken" inte speciellt lång men lagom brant för att det skulle vara roligt. Vi var ofta där om kvällarna när det var snö. Åkte, sprang upp, åkte, sprang upp... hittade på nya sätt att åka och nya farkoster. Det var roligt. Minns särskilt de där stjärnklara kvällarna när jag och min bästa kompis låg där på toppen av backen på varsitt däck (det vi oftast åkte på) och tittade upp på stjärnhimlen, letade efter Karlavagnen osv. En gång fick vi för oss att vi såg ett UFO, jag är inte lika säker på det idag. Det var även i denna pulkabacke som jag slog ut min framtand och lyckades få mitt fina ärr på läppen. Vet inte vad vi lekte men plötsligt slog en pulka till mig på läppen och när jag kände efter låg halva tanden i skidhandsken och det blödde som bara den. Jag fick nog en liten chock, skrek till min kompis att "ta hem mina grejer" (hon fattade inget trodde väl typ jag var superlat) sen sprang jag hem med handen för munnen. Det blev blodspår efter mig. Minns inte så mycket mer av det, förutom att tandläkaren som bodde några hus bort kom över för att kolla tanden (som så småningom sattes tillbaka igen), samt att jag hade slagit hål rakt igenom läppen. Om jag hade varit äldre kanske jag kunde passat på att sätta dit en piercing. Det finns mycket att berätta om de där kvällarna i "Kullabacken" och kvällar som den här längtar jag tillbaka dit.

Och jag drömmer inte bara mig tillbaka till barndommen utan drömmer också om skridskoåkning. Gick precis förbi en isplan inte alls långt ifrån där jag bor. Strålkastarna var på, isen låg slät och inte en människa syntes till. Jag ville bara gå in och äga isen! Jag vet att jag inte är lika bra som jag vill vara och därför alltid blir besviken men en dag måste jag göra det. Det ska bli plusgrader nu så isen kommer smälta, men om kylan kommer tillbaka ska jag fasen ta skridskorna och smyga ut sent en kväll när ingen ser och ta några små skär. Kanske med Moto Boys version av Ave Maria i öronen och i alla fall låtsas att jag är en konståkningsstjärna.

Att planlöst promenera runt en vinterkväll som denna ger en hel del för själen: minnen, drömmar och enorm kreativitet. Jag älskar vintern.

Konsertlista...

Nu har jag äntligen fått ordning på min "lilla" lista över konserter jag sett genom åren. Säkert glömt någon. Hoppas jag få fylla på fler väldigt snart.

Sport som berör...

Tittade på sportens årskrönika igår, det blev många känslor. De första tårarna kom när de visade bilder från konståknings VM i Göteborg, först för att det väckte alla minnen tillbaka sen för att SVT faktiskt visade konståkning i sin årskrönika, det var stort! Efter det fortsatte jag fälla tårar titt som tätt pga. glädje och "sorg".

Vaknade vid 01.15 som planerat och bänkade mig framför JVM finalen, det var inte svårt att hålla sig vaken. Det svenska laget var inte dåligt men de var heller inte bra, det var det där extra som fattades nästa överallt, särskilt i powerplay. Men jag kan inte sluta att fundera på hur saker kunde sett annorlunda ut om det hade fått spelats "rättvis", sportslig hockey där domaren inte vek sig för allt som hade med Kanada att göra. Kanske hade det inte gjort någon skillnad, kanske hade det. Något är i alla fall säkert: silver är ändå bra trots allt och JVM hockey är fantastiskt roligt att se.

Vad jag undrar nu är hur det kommer gå för Kanada att arrangera OS nästa år, ska publiken bete sig så här då med? Ska Kanada få regera i allt bara för att de är på hemmaplan? Och slutligen måste jag säga att det för mig bara finns en enda riktigt sann kombination is+skridskor+kanada och det är Jeffery Buttle, 2008 års VM guldmedaljör i konståkning! (Men jag hopps ändå inte det är han som vinner OS).

En vinterdag i januari...

Vaknar. Är redo att gå upp och åka till jobbet. Men klockan är halv tre på natten.
Vaknar. Känner att det är bra mycket varmare under täcket än utanför.
Kliver lite motvilligt upp. Klockan är kvart i sex.
Funderar på om det är dags att skrapa rutorna, nej inte på bilen, i lägenheten. Har frost på glaset... på insidan.
Knallar iväg till tåget. Det är -20 grader, jag får istappar i näsan och det knarrar under fötterna, ändå mysigt på något vis.
Vi är inte många som stigit upp idag. Vi var två i min vagn på tåget. Jag sover inte, lyssnar på musik och ser hur det gnistrar blått från ledningarna.
På vägen mellan tåg och jobb greppar jag en gratistidning. En liten bild av Antony på framsidan.
Blir arg på mig själv och lite ledsen, för det där med biljetterna. Men slår upp nöjesdelen, ser på den stora bilden och läser artikeln i farten. Värme inombords, längtan efter en skiva.
På jobbet är det lite kyligt, alltså temperaturen inte människorna för allt är som vanligt.
Jobbar med en tidning hela dagen, kunden lite sent ute som vanligt.
Tar tåget hem. Fryser om fingrarna och blir lite avundsjuk på ett par som står och håller om varandra, själv får jag arbeta upp värmen genom att gå hem.
Ikväll ska jag somna tidigt. Och vakna vid halv ett för att se hockey.
Det känns som om året har börjat på riktigt.

"Brrr.. sa Kasper när han såg en naken häst"...

En dag som denna har jag två alternativ i min lägenhet; att inte dra upp gardinerna och därmed inte njuta av det fina vinterljuset eller dra upp gardinerna och släppa förbi ännu mer kyla.

Faktum är att stora fönster som jag har i min lägenhet är väldigt dåligt när det är -15 grader... ja, även på sommaren när solen ligger på. Har gjort vad jag kan för att stoppa värsta kylan att tränga in, stängt ventiler, hängt upp/lagt filtar på de värsta ställen men nja det går väl sådär.

Borde gå ut med soporna också men brrrr... det är inte så lockande. Egentligen tycker jag det är väldigt fint med snö och kyla men jag gillar inte att frysa. Ska man ut ska man klä sig därefter och att dra på alla varma kläder för att slänga sopor eller sitta med det på inomhus känns fel. Men i morgon måste jag gå ut hur det än är för i morgon börjar jag jobba.

Såg ni matchen i går kväll? Jag hade samma känsla som jag brukade han när "BenganBoys" spelade handboll, att det nog ordnar sig mot slutet trots allt. Ett tag i andra halvlek började jag dock tveka. Det var så typiskt också att det var Kanadensiska domare (säger inte mer om det). Men det blev ju seger! Och det var riktigt roligt att se Tedenby dribbla bort slovakerna. Jag hade svårt att sova efter det där. Tackar ödmjukast för att finalen går natten mot tisdag (som är röd dag = ledig), då jag verkligen vill se den.

Mina björnar...

Mamma ringde precis och sjöng "Björnen sover" för mig. Vilket hån! Men det tyckte hon var roligt eftersom mitt älskade Luleå fick stryk av Skellefteå med 7-1. Tycker dock hon ska vara tyst eftersom hon håller på MoDo och även om de vann idag så ligger de en bit ner i tabellen. Jag älskar mina björnar ändå och hoppas att Modig snart är bra från sin hjärnskakning. I kväll får vi dock hoppas på glädjande hockey när "små kronorna" spelar semi. Det är så roligt att se dem. Tycker de ska slå till med en repris på matchen mot Ryssland.

Baz, jag beundrar dig starkt!

Han kan då göra film den käre Baz Luhrmann! Var nyss och såg hans Australia och den var alls inte dum den. För det första är ju allt så förbannat vackert, som alltid hans filmer. Man kan liksom pausa i stort sett överallt och njuta av det man ser, var i och för sig mindre detaljer i denna film än i Romeo + Juliet och Moulin Rouge men istället fick man hisnande vyer över det australiska landskapet. Vissa stunder fick jag blunda pga. min höjdrädsla. Historien var bättre än jag trodde och lång kändes den inte. Tycker nog inte trailern gör filmen rättvis. Är och har aldrig varit så jätteförtjust i Nicole Kidman, men hon är väl ok. Det är lite roligt att Baz i många fall använder samma skådespelare i fler av sina filmer. Nog om filmen men jag tycker ni ska passa på att ge er iväg på bio och se den. Lite smakprov på det ena och andra kan ni hitta på filmens webbsida.

God fortsättning på nya året förresten. Gårdagskvällen blev ju fantastiskt rolig. Sverige - Ryssland 5-0, vad ska man säga? Det är bara att njuta och le. Dock valde jag ost, kex och vindruvor framför dillchps, det var ju ändå nyår.

Är tillbaka i lägenheten nu, ska packa upp mina saker och fortsätta lyssna på Jesus Christ Superstar skivan jag fick i julklapp.