Putte i Parken 2010…

Första jobbdagen efter semestern. Jag har varit bitvis frånvarnade, eller kropp och hjärna kontaktade inte riktigt varandra. Bad mina arbetskollegor att ta allt väldigt långsamt idag så jag skulle hänga med "det får vi ju alltid göra" sa de och skrattade. Men tack o lov var dagen lugn. Bara på tåget hem som jag återigen blev skitförbannad på SJ men det är en annan historia. Nu beror min seghet inte främst på att jag börjat jobba efter en månads semester utan på något helt annat...

Onsdag - Söndag natt tillbringade jag nämligen min tid i Karlskoga och deras underbara musikfestival "Putte i Parken" (PIP). Det är tredje året den anordnats och det var tredje året jag var där (men aldrig förr hela festivalen) man vill nämligen alltid komma tillbaka. Jag kan inte riktigt beskriva exakt vad det är som gör att jag gillar Putte så mycket, men det gör jag, väldigt mycket!

… så mycket att jag trivdes väldigt bra trots att jag bodde ensam i en liten skåpbil, trots att mitt teleobjektiv till kameran pajade redan på onsdagen, att jag tvättade mig/badade i en sjö, och att det regnade mest hela tiden. Eller nja. På onsdagen var det sol fram till 22 eller något, då kom regnet sakta och sen blev det bara mer och mer. Hela torsdagen hällregnade det (jag gjorde en dagsutflykt till Munkfors och Laxholmen* och var ibland tvungen att stanna bilen för att det inte gick att köra pga. regnet) men fredagen blev ännu värre för då tillkom blåsten. Lördagen var dock fin, bara något fånigt duggregn sent på kvällen/natten. Vanligtvis skulle väl detta låta ett hemskt väder att gå på festival i men jag tror inte bara det var jag som ändå trivdes förvånansvärt bra. Vi liksom sket i vädret och gjorde det bästa av det; publiken, funktionärerna, arrangörerna, artisterna (även om många av dem tyckte synd oss). Vissa bemötte regnet med att ta på sig, andra med att ta av sig. Jag tog på mig, regnkläder och gummistövlar men det var knappt att det hjälpte, jag hade vatten enda in i mitt armbandsur!

Vid Dalenscenen (som måste vara Sveriges finaste festivalscen?) hade det bildats en liten sjö med ett stundtals djup på en decimeter. Där badade under lördagen några badankor, uppblåsbara badleksaker, Andreas Grega och ett gäng ur ”Grega familjen”.

Mitt objektiv pajade alltså. Vet inte hur men nu har det ballat ur. Det går att använda och jag fortsatte ta bilder men de flesta blev inte så bra. Ska gallra ut de bästa och lägga upp på cissilia.se så fort jag orkar.

Det huvudsakliga då, konserterna? Ja, vad ska man säga. Jag fick verkligen vad jag ville och de jag hoppades skulle leverera gjorde det.

JAG TITTADE PÅ:

Onsdag
Carolina Wallin Pérez - fint! Och skönt att få höra lite kentlåtar trots att jag nu missar att se dem i sommar.

Kalle Baah – såg och såg, hörde lite i väntan på annat.

Tomas Andersson Wij – “Det är tur att vi har kravallstaket” sa Tomas och log. Jag var den enda som stod där, visserligen satt det en hel del på gräsmattan runtom men publiken svek. Tomas svek dock inte jag fick höra mina favoriter ur hans låtarkiv.

Oskar Linnros – var så som jag väntat mig fast bättre. Ska införskaffa skiva nu och lyssna in mig. Killen var ju bra live!

The Ark – Oj, vad jag väntat! Det var länge sedan jag såg dem live nu. Det var en fin fin show de bjöd på och lockade fram knottret på mina armar. The Ark är alltid The Ark i mitt hjärta, en del av mitt livs historia. Men det är lite trist att de bara spelar hitsen och liksom glömt bort oss gamla fans från innan ESC-tiden.

Skinny Puppy – Såg början, performance kan man väl mest kalla det. Och när det inte direkrt hände något mer än att den där döda stjärngossen? gick runt med sin “rullator” så gick jag ;)

Kapten Röd – såg i väntan på annat men det hann hjärntvätta mig. Jag fällde en tår till hans låt om alla döda vänner och vaknade upp på torsdagen med textraden ”En miljon nollor” på läpparna.

The Mary Onettes – ”Helt ok, varken bra eller dåligt” har jag sammanfattat det i min dagbok. Men helt ärligt har jag redan glömt det nu så hur var det egentligen?

Torsdag

Docenterna – Spöregn! Stor scen lite folk. Joppe var skön och Idde var ju bra men nja Docenterna är inte min kopp te direkt.

Monty – Var väldigt nyfiken på denna tjomme efter att ha lyssnat på myspace. Och det blev lite som förra året, när jag upptäckte Parken. Jag får helt enkelt köpa en skiva och lyssna in mig.

This Is Head – stod mest och lyssnade för att det var ok och att det var så få som var där. Dessutom var ena killen i bandet så lik skådespelaren David Dencik.

Timo Räisänen – Underbara, fantastiska, kärleksfulla, begåvade, charmiga, ösiga Timo. Timo har en plats i mitt hjärta för att han är så härliga på alla möjliga vis. Han bjuder alltid på bra konserter även om de här på PIP faktiskt var den bästa jag sett med honom och de andra. Och så fick jag höra Creep! Det är liksom kärlek som strålar ut från scenen och tillbaka i musiken och bredvid den. Att han dessutom ALLTID tar sig tid att träffa alla som vill, efter konserten ger honom extra stort plus. Han och vapendragaren Hans tar sig tid för alla. Jag hade som vanligt med mig senaste skivan för signering och Hans fick signera min Universal Poplab skiva (och han berättade skrämmande nyheter om Christers hår! ). Timo fick signera foton också, som jag tagit, han verkade väldigt förtjust i ett av dem. Tjoho så nice det ska bli att fara till Nyköping den 21/8 och titta på dem igen.

Teddybears – såg inte början (pga. trevliga samtal med Hans och Timo) men oj vad förvånad jag blev. Teddybears var riktigt bra och roliga att se och i och för sig stod ofta låttexterna på ”backdropen” men jag kunde texterna ändå, det visste jag inte om mig själv. Hade visserligen velat se helt andra björnar… Den Svenska Björnstammen, men man får ta vad man får.

Fredag

[Ingenting] – Bandnamnet som säger vad jag tyckte om konserten.

Amanda Jenssen – stod och tittade lite på henne efter en bit mat. Fin scen, fina kläder. Men jag är väl inte helt förtjust i henne.

Billie the vision & the dancers – för tidig speltid för för dans, men det svängde och jag blev lite kär i flickan som bl.a. spelade trumpet.

Hoffmaestro & Chraa – Det här såg jag fram emot. Dels för att jag missade dem sist på PIP, dels för att jag visste att PIP-publiken älskar Hoffmaestro och att de bjuder på röj. Regn och speltid innan mörkret sket alla fullständigt i. Fullt jävla ös och jag kunde inte heller stå stilla. Måste varit vakternas mardröm när bandet gav publiken order om att springa fram och tillbaka i sidled.

Hästpojken – Jag trodde förr att jag inte gillade Hästpojken, men sen kom jag på att jag gjorde det, köpte senaste skivan och blev förälskad. Så att se dem live var väldigt underbart! De hamnar på min topp fem lista över bästa PIP konserterna 2010 och nu ska jag beställa första skivan.

Invasionen – hann se sista låten typ, och så intresserad var jag väl inte, ville mest bara få en skymt av Dennis och det fick jag från det lilla taket jag hittade att stå under.

Maskinen – Som jag väntat och längtat! Tog det ganska lugnt under dagen för att orka med den konserten, tur det. Det var så jävla bäst! Regnet öste ner och det var vackert att se hur folk hoppade sönder gräsmattan eftersom ”alla som inte dansar är våldtäktsmän”! Maskinen fick nog festivalens längsta “en gång till” och jag tycker det är synd att de inte är en evighetsmaskin!

Public Image Ltd. – Jag var trött men stannade de två först låtarna bara för att få se Johnny Rotten, haha.

The Bloody Beetroots Death Crew 77 – Lät bra och de spelade i Dalen, så jag hade gärna velat vara med och höra mer men Maskinen väntade så jag fick prioritera.

Lördag

Mixtapes & Cellmates – första lördagsspelningen. Inget som fastnade, men det var skönt att stå där och lyssna i solen ett tag.

Kristoffer Ragnstam – ska man veta vilka de är? Det verkade så på dem. Jag visste inte och jag bryr mig inte speciellt heller. Tyckte det gick bra att lyssna på men inte mer än så även om jag såg hela konserterna.

Andreas Grega – Fantastisk konsert. Andreas spred kärlek och kloka ord omkring sig och fick mig att älska PIP ännu mer. Han var nästan mer utanför scenen (hos publiken) än på den, och han hoppade i vattenpölen och gjorde varenda kotte skitglad! Jag hade gärna hoppat där jag med (men jag hade ju inte fler ombyten med mig) och jag hade gärna lyssnat mer på hans musik innan. Men nu blir det skivköp och sen ser jag fram emot nästa konserttillfälle.

Melissa Horn – skivan har gått varm, särskillt när jag åkt tåg till/från jobbet. Hon var fin och publiken likaså, sjöng med i allt. Jag tror hon var lika glad och nöjd som vi som lyssnade. Jag hade velat höra ”Kungsholmens hamn” men den kanske är för sorglig för en festival?

Petter – ”Det går bra nu!” Eller gör det det för Petter? Tycker han såg lite gammal ut haha (såg honom bara på håll dock). Men det svängde väl på. Han spelade också i dalen och det gav ju lite extra känsla.

Kite – Nicklas Stenemos underbara röst! Gillar Kite, gillar att de ska släppa ny ep i september. Gillar dock inte att konserten var så kort. Vill ha mer mer mer!

Lillasyster – De fick hoppa in istället för N.E.R.D som ställde in. För mig kvittade det. Såg bara slutet på konserten och det var ju en upplevelse. Martin spelade kläderna av sig själv och satt där sen som en gammal struttig gubbe i bara kalsongerna och bad om förlåtelse för att vi var tvungna att se ”en blek, fet, 40åring”, jag vet inte om jag förlåter honom.

Danko Jones – Lyssnade lite och gillade mellansnacket bättre än musiken. Sanningen är dock att de spelade innan The Hives så jag stod mest och tänkte på hur fantastisk den konserten skulle bli.

The Hives – Hultsfred 2001 såg jag dem sist. Jag blev förälskad i musiken,i bandet och i Howlin Pelle och det sitter då i. Väntan på en ny konsert har varit FÖR LÅNG (men det har alltid varit något som grusat andra tillfällen jag haft) så när de blev klara för PIP blev jag genomlycklig! Och det var så förbannat kul att se dem igen, låtskafferiet har blivit mycket större liksom bandet i sig men Pelle är fortfarande mannen jag vill ha! (haha). Röj, röj, sköj, sköj! Som man kanske skulle sagt där i Värmland. En alldeles förträfflig avslutning på festivalen. Hade dock gärna velat höra "You Dress Up For Armageddon”, men man kan ju inte få allt.

Putte jag älskar dig! Putte jag vill ha dig tillbaka nästa år! Bilder från spelningarna kommer upp så småningom, jag måste hitta tid och ork. Tackar alla trevliga folk och ger applåder till volontärer som fick göra skitjobb i regnet för att vi andra skulle kunna ha roligt och se bra konserter! En dålig sak dock, att scenen ”lilla cirkus” inte var ett litet cirkustält längre, det var så mysigt förra året och hade varit trevligt mot regnet.

Putte är kärlek! Putte är att lerig och blöt hoppa till bra musik i en en decimeter djup vattenpöl i ett hällregn och ändå vara så jävla lycklig!

* Laxholmen är Lars Lerins utställningar. Lars Lerin är min favoritkonstnär och han gör akvareller som får mig att både börja gråta och bli förbannad eftersom de är så jävla bra!

Efterlysning...

Är det någon människa som vet vad om hänt med "Detektivbyrån"? Finns de kvar som band? Har de gjort en paus? Har de flytt landet?! Vad hände med live DVDn? Förra året skrevs det om om de skrivit "livstidskontrakt" med Emmabodafestivalen, men där är de inte ens nämnda i år. Jag tycker det hela är väldigt mystiskt, de kan väl åtminstone meddela vad de har tänkt sig!? Till och med om de inte själva vet. Jag vill veta! Snälla.

Lost…

Tänk om jag inte hade haft så tråkigt den där dagen för en massa år sedan, då hade jag aldrig satt mig i soffan och börjat titta på TV4+ maratonsändning av första säsongen av LOST. Då hade det besparat mig ca 120 timmar av mitt liv!

När LOST hade premiär bestämde jag mig för att jag inte skulle se serien. Men så blev det ändå så och nu har jag sett alla avsnitt. Jag har följt det på TV4 så sista avsnittet såg jag nu i natt. Och jag är delvis besviken, men mest på mig själv tror jag. Det var många avsnitt sedan som jag själv kände mig ”lost” i handlingen men hoppades på att allt skulle få sin förklaring mot slutet. Delvis kom det förklaringar men långt ifrån på allt. Men kanske var det bara jag som är trög? Men jag ska väl vara glad över ett det var lyckligt och fint i slutet.

Men det är fall skönt att serien är över nu.

Ja, vi elsker dette landet (till viss del)...

Nå er jeg hjemme fra Norge!

Har varit på en liten semesterresa till vad som måste vara en av världens finaste platser, Lofoten, jag är förälskad!

Vi startade dock i Lindvallen, Sälen. Bodde i en svit på SkiLodge (lyx i Sälen är bra mycket billigare på sommaren än på vintern) hela familjen och firade pappa som fyllde 60 år. Jag hade ett fyrabäddsrum för mig själv. Själva vistelsen var väl mer barnkalas en 60-års kalas men inte mig emot. Vi var i Trollskogen, lilla E och jag hoppade på hoppkuddar, vi käkade glasstårta, vanlig tårta, bowlade och badade på Experium. Otroligt härligt att simma ut i utomhuspoolen, och väldigt skoj med den där gula vattenrutschbanan.

På torsdagen delade vi på oss och jag, mamma och pappa satte oss i bobilen (som man säger i Norge) och åkte norr ut. Sov i Ytterhogdal och där var det myggor vill jag lova, tror aldrig jag dödat så många myggor under en natt som då. Innan vi lämnade Sverige besökte vi också "Beppe Museet” utanför Strömsund. Det var mysigt, särskilt att läsa och se allt om Dunderklumpen och Godnattstunden. Sigrid satt där på sin potta och sa "färdig”. Vi åkte även förbi Tärnaby. Varken Byggmark, Stenmark, Strand eller Pärson syntes till men pappa köpte ett signerat kort på Anja. Hade varit roligare om vi träffat på henne, eftersom han sagt att om vi skulle se henne skulle hon få signera hela motorhuven. Pappa gillar Anja. Dock är husbilen såld nu och jag undrar om en signerad motorhuv hade höjt eller sänkt priset.

Så for vi in i Norge och vägarna blev kurvigare och bergigare. Upp och ner, tunnlar och broar. Åkte till Skutvik och väntade in färjan till Lofoten. Redan där kände jag på mig att det var något fantastiskt som väntade.

Den 2,5 timmar långa färjeturen var underbar. Strålande sol och vi satt ute på däck hela tiden. Även i Svolvær var det vackert väder. Vi gick en lång promenad genom stan/byn den kvällen. Det blir aldrig mörkt så här års på Lofoten. I närheten av där vi sov låg ett digitaltryckeri, jag fick nästan lust att gå in och söka jobb, jag ville bli kvar där i Svolvær.

På måndagen åkte vi till Henningsvær, mitt egentligen mål med resan. I Henningsvær ligger Ocean Sounds, ett litet "företag” som bygger på forskning och turism. Det vill säga turismen (föreläsningar och safariturer) finansierar forskningen av huvudsakligen späckhuggare och grindvalars läten och kommunikation. Hon som forskar heter Heike Vester och på måndagen var jag med och lyssnade på hennes föreläsning om späckhuggarna och hennes forskning. Det var otroligt intressant och jag blev ännu mer förälskad i Lofoten, valar och nästan i Heike också. Varför kämpade jag inte och blev marinbiolog?

Tisdagen var den dag då vi skulle med Ocean Sounds ut på havet. Men med tanke på att det blåste av bara helvete under natten var vi oroliga att det inte skulle bli av, de går inte ut i för hårt väder. Kl 10.00 skulle Heike ge besked. Vädret hade lugnat sig i Hennengsvær men man vet aldrig hur det är längre ut, så jag vågade inte ha några förhoppningar. Men så kom beskedet, vi skulle kunna åka! Så kl 12 var vi på plats och fick en liten föreläsning av svenska Lotta, om djurlivet i Lofoten, främst i vattnet då. Vilka valar, sälar etc som vi kunde stöta på. Sedan var det bara att ta på sig räddningsdräkterna och hoppa i gummibåten. Vi var i stort sett full båt; fem svenskar, två italienare, en tysk och så besättningen på tre. Jag satt på ena kanten och när vi körde full fart kunde jag inte låta bli att känna mig som en Sea Shepard eller Greenpeace aktivist, hihi. Först åkte vi en bit efter kusten (pga vädret). Såg havsörn (på långt håll) och en massa andra fåglar. Så tittade vi med vattenkikare på botten vilket var lite skoj. Jag vill lära mig att dyka och fara dit igen, det är så fint vatten och en hel del att titta på. Sen for vi ut på havet och spanade val. Såg lite fler fåglar bl.a. Lunnefågel (de är söta). Efter lite väntan dök de upp, två tumlare! Snabba jäklar så man fick vara snabb själv för att se dem (och ännu bättre om man ville fånga dem på bild) men vilken känsla det är att se de där små fenorna ovanför vattenytan! De försvann och vi åkte vidare. Stannade helt för att sänka ner hydrofonen och lyssna på ljud, spännande. I allt motorljud (ett jäkla oväsen med alla båtar i området) hördes små klickljud. Medan de andra drack te fortsatte jag spana och så tyckte jag att jag såg något, nej, JO! "Whale!” Återigen tumlare! Sammanlagt såg vi omkring åtta tumlare (några av dem kalvar) under resan, inga större valar tyvärr men jag var lycklig ändå. När nordanvinden började kännas blev det dags att fara in mot Henningsvear igen. Och 3,5 timme till sjöss var över. Så värt pengarna! Så värt hela resan!

På kvällen lämnade vi Henningsvær och fortsatte neråt på Lofoten. Vart man än åkte var det otroligt vackert, vilka vyer! Jag kunde aldrig se mig mätt. Jag kan skriva om det, ni kan se bilder jag tagit, men det måste ändå upplevas för att ni ska förstå!

Sista natten sov vi utan för Ramberg. Campingen var rätt kass men läget så vackert! Jag var upp till halv ett på natten för att se ljuset och fotografera. Gick ensam på stranden och sjöng lite i havsbruset. Helt magsikt! Om jag någon gång gifter mig skulle jag helt klart vilja göra det där. Nästa morgon tog jag på mig badkläderna. Hade lovat mig själv och pappa att jag skulle bada (ångrade mig så efter Andens -06 att jag inte gjorde det då). Kallt? Ja. Skönt? Ja. Vet inte temperaturen, kan ha varit allt mellan 5-15 grader. Men jag doppade mig, två gånger. Allt finns på film. Och en tysk gubbe tycket jag var väldigt modig.

Så åkte vi till Moskens och inväntade färjan till Bodø. Och som sista bil klämde de in oss på 14 färjan. Och klämde var ordet. Bilarna stod som packade sillar. Mannen i bilen framför oss fick lasta i och ur familjen, inklusive sig själv, genom sin fönsterruta. Återigen hade vi en härlig färjetur på soldäck. Sol och saltstänk.

Tanken var att stanna till i Bodø men när vi väl kom dit kände vi inte för det. Personligen kände jag bara nej för stad, stress och trafik. Ville tillbaka till Lofoten. Så vi körde på med Sverige som mål. Tog färden via Gaddis, helt sjukt bergskörning med bilen på vägen in i Sverige, jag höll på att dö av höjdrädsla men sen blev det tack o lov bättre. Sov utanför Arjeplog och sen åkte vi mest bara hemåt och stannade för att sova där vi behövde.

Jag ska tillbaka till Lofoten, det är en sak som är sann. Det var så perfekt där! Luften, ljuset, temperaturen, vädret, landskapet, djurlivet och lugnet. Det enda negativa jag upplevde var all torkad fisk som hängde lite varstans och kittlade mina kräkreflexer och så de där harpunbåtarna samt restaurangerna och affärerna som sålde valkött, dra åt helvete!

Man kan säga att det jag nu gjort var att ta en smakbit på Lofoten, för där finns så mycket mer jag skulle vilja göra. Surfa (en vi var på en alldeles förträfflig strand med en massa surfare), snorkla/dyka, vandra, åka på ännu mer safarier med Ocean Sounds osv. Vore lite mysigt att åka dit på vintern också, uppleva mörkret och norrskenet. Lofoten, jag älskar dig. Lofoten, jag kommer åter om jag så ska åka själv!

Som sagt älskar jag Lofoten och Vesterålen och om Norges regering väljer att tillåta oljeborrningar i området kommer jag gråta floder. Så självklart stödjer jag folkeaksjonen för ett oljefritt Lofoten/Vesterålen/Senja!

Varsågod... ett raskt litet bildspel (utan någon som helst ordning). Så småningom kommer fina bilder läggas ut på min webbsida.

Har inte tid att bada…

Det är sjukt varm! Har duschat fem gånger sedan i går morse! Borde åkt och badat men jag har haft annat för mig, som att packa, städa, haft trevligt besök och varit på stan och shoppat viktiga saker (som lepsyl och sällskapsspel haha).

Har inte hittat några recensioner eller annat från Björnstammens spelning på P&L igår, synd jag vill läsa/se/höra! Upptäckte en ny “klisterbjörn” iallafall. Och så detta på PSL. Alltid något.

Semesterns första dag...

SEMESTER! Det känns fantastiskt skönt även om det börjar lite stressigt i alla fall för hjärnan. Var och tittade på en bostadsrättslägenhet igår. Renoveringsbehov, men det är ju också lite lockande att få göra den till sitt. Men nu har jag sovit på saken och är rätt fundersam på om jag inte ska ha något som är större än 30kvm, trots att priset blir annat då. Har inte helt bestämt mig, jag väntar och ser vad som sker.

Har lite att göra, så nu ska jag inte slösa mer tid här men jag kan inte låta bli att lägga upp en bild på t-shirten jag precis gjort (ja, trycket alltså). Blev faktiskt rätt bra måste jag säga, för att vara första gången dessutom. Akta er Norge, här kommer jag!

Att shoppa sig glad…

Sitter och tankar in en massa saker i min nya mini-PC som jag köpte igår. Vi har inte lärt känna varandra än men jag tror nog att vi kan bli mycket bra vänner, än så länge är den snäll och lite söt. Jag köpte den förövrigt på Teknikmagsinet (Spiralen) i Norrköping. Det är alltid så bra personal där.

Jag kan dessutom inte låta bli att älska Teknikmagasinet. Egentligen säljer de bara saker som ingen behöver, vilket är rätt onödigt. Men de är även experter på att ha saker som man inte visste att man ville ha som ex. glassboll eller en magisk fjärrkontroll. Teknikmagasinets katalog är förövrigt en underbar underhållning!

Jag sprider verkligen pengar omkring mig nu. Idag införskaffade jag en biljett till Winnerbäcks sommarturné. Har inte köpt PIP biljett än men det kommer, de har släppt ett i stort sett helt lyckat spelschema idag! Nu längtar jag efter konserter! Och jag låtsas inte om att Håkan Hellström är klar för Wow, det gör för ont haha. Lite ont gör det ju också att Hultsfredsfestivalen är ett minne blott. Det är på ett sett lite sorgligt. Min första festival dessutom, men det var ju ett tag sedan nu.

Imorgon hoppas jag på ett paket från CDON, vill verkligen ha mina skivor NU! Tycker jag väntat för länge den här gången.

Nu ska jag fortsätta langa in filer i datorn.

Let’s talk about dress baby…

Klänningar. Jag vet inte om det är speciellt många som förknippar mig med just klänningar, och det är nog inte så många som sett mig bära en. Det sker visserligen men inte speciellt ofta. Känns ofta, liksom smink och “tjejskor” inte helt bekvämt. MEN det betyder inte att jag inte gillar klänningar.

Jag tror det är något som sitter kvar sedan jag var liten. Jag tittade på konståkning, dans och allt annat där det kunde förekomma vackra klänningar. Lekte med Barbie och Sindy dockor som hade den ena fina klänningen efter den andra. Blev redan då betagen av en del klänningar och det sitter kvar än idag. Jag ser gärna på när det är dags för konståkning, dans, galor, fina middagar eller som förra helgen - prinsessbröllop.

Förra helgen var ju ett eldorado! Två dagar full av vackra kreationer. Det var svårt att välja vilken jag tyckte allra mest om men “vinnaren” blev tillslut den grekiska prinsessan Tatians klänning från lördagen! Lovely!

När det vankades skolavslutning i första klass fick jag en drömklänning! Tyckte det då iallafall och jag minns hur glad jag var. Idag kan jag tycka att den är ganska ful men jag kan ändå förstå känslan. (Hittar konstigt nog ingen bild på mig i den där klänningen). När vi var i Spanien samma år hade jag svår beslutsångest om jag skulle välja ett stor gosedjur eller en flamencoklänning. Det blev dock gosedjuret.

Jag har en del klänningar i garderoben. Den glammigaste är väl den jag hade på studentbalen (bild1). Vi lät en tjej sy upp den till mig, jag valde modell och tyg (men lite ekonomisk tänk). Tycker om den men har bara haft den en gång till sedan dess. Det var på ett bröllop, där jag ändå bytte om till byxor och hockeytröja till själva festen (hade uppdraget att vara fotograf och det var lite besvärligt i långklänning).

På själva studenten hade jag min mosters klänning från 60-talet (bild2). Ni vet 60-tals klänningar är korta så jag hade den som tunika. Gillar den rätt skarpt också. Härlig skarp rosa färg. Har även mammas gamla svart och vit randiga klänning från 70-talet som jag faktiskt haft några gånger.

Min största kärlek bland klänningarna i garderoben är nog ändå den jag hittade på H&M för några år sedan (bild3). Kärlek vid första ögonkastet. Men det fanns ingen i min storlek! Men när jag sedan hittade den på rea tänkte jag att ”vafan, ag köper den ändå, kanske går att sy in”. Mamma gjorde ett försök, den blev bättre men sitter fortfarande inte bra. Jag tror jag ska ta den till en sömmerska. Den första månaden hade jag den t.o.m. upphängd på väggen lite som ett konstverk att titta på.

I höst ska jag på bröllop igen. Får se om jag får ordning på någon av de klänningar jag har eller om det blir att hitta en ny. Jag har börjat surfa lite på secondhand shoppar på nätet med klänningar från 30-70-talet. Det finns så sjukt många klänningar som jag skulle vilja ha. Men de flesta är redan sålda och så är det ju det där med att ha rätt storlek, det är ett lotteri!

Och förövrigt jobbar jag på det… att känna mig mer bekväm i klänning alltså. Gäller nog kanske bara att hitta rätt? För egentligen är det ju ett väldigt praktiskt plagg. Tycker nog killar borde inse det också faktiskt.

In i kylan...

Det är sommar, det är varmt... men jag har tillbringat två kvällar i ishallen och tittat på konståkningsträning. Det är läger här i stan och finfrämmande, nämligen en viss Adrian Schultheiss. Såg honom träna idag och nu ser jag verkligen fram mot när tävlingssäsongen börjar så jag får se hans nya program (både i korta och långa, wii!). Fick också byta några ord med honom och så signerade han några av mina fotografier, tack för det Adrian!

Jag blir så sjukt impad av alla konståkare, det dom gör ser verkligen lätt ut, men vi alla som stått på ett par skridskor vet ju hur svårt det är. Och jag har ju tyvärr insett att jag saknar ALLT som en konståkare ska ha: kondition, styrka, koordinatorn, vighet, musikalitet, smidighet, tålamod och utstrålning (gärna vara vacker). Så jag får fortsätta att titta på och heja på mina favoriter istället!

Det kungliga bröllop...

Sen kväll med Luuk... på TVn. Jag följer SVTs sändning från bröllopet och har så gjort hela dagen. Som jag skrev igår tittar jag mest för att det är ett sånt jäkla stohej, en historisk händelse, en gedigen tv-sändning, massa folk och fina klänningar. Måste erkänna att det har blivit lite tjatigt att ha tvn på hela dagen men det kan man stå ut med en dag som denna. Kristina Luuk har förövrigt gjort sändningen en aning roligare. På tal om Luuk, så var det faktiskt i samband med inspelningen av "Sen kväll med Luuk" som jag för första och enda gången har sett Viktoria på riktigt. Minns dock bara att hon hade en parfym som luktade sjukt gott (hon gick väl 1-2m ifrån mig).

Tycker det blev en fin dag och fint bröllop. Kungligt! Haha. Men ändå inte så skrytigt och lite miljötänk har jag hört, plus för det! Men framförallt måste jag hålla med alla som säger att Viktoria och Daniel ser så förälskade ut och det är ju egentligen det finaste. Att se förälskade människor är ju fint oavsett om de är kungliga eller inte. Och jag blir lite avundsjuk, vill också vara förälskad, dock inte alls sugen på att vara kunglig. Älskar ju visserligen fina klänningar, men inte att bära själv.

Gillade Viktorias "tal till folket", men jag hade gärna sett Daniel säga något men jag hoppas att han kanske tar till orda under middagen. Daniel, förlåt Prins Daniel haha, är annars min favorit idag eftersom han (trots att han börjat kunglighetsvinka) fortsätter med att "morsa" på folk, det hoppas jag han fortsätter med. Sen påminner han ibland (i röst och rörelse) om en kille jag en gång var förälskad i så jag kan till en liten del förstå Viktoria.

Dags att krypa ner i sängen och invänta resten av talen och bilder på tårta och dans. Sen ska jag sova och imorgon hoppas jag vara befriad från denna kungliga hjärntvätt.


PS: Ber om ursäkt om jag skriver konstigt men nu är jag sjukt trött. *gäsp*

Bröllopsyran har startat…

Kan hända att den senaste tidens bröllopsprogram etc. har hjärntvättat mig men nu börjar jag verkligen hänga på det här kronprinsessbröllopet.

Ikväll tyckte jag det tog fart på riktigt med alla dessa tillresta gäster och gåenden på röda mattor. Jag som har en viss förtjusning över fina klänningar (kan återkomma till det i ett annat inlägg) fick en rejäl dos.

Och nu avslutas snart festföreställningen i Konserthuset. En helt ok blandning av musik (för vad man kunde vänta sig menar jag). Men Marlena Erman kunde man ju sumpat (då bytte jag kanal) och vad i hela fridens namn hade Magnus Uggla där att göra? Med honom försvann ju “magin” en stund. Men Helen Sjöholm är ju helt fantastisk och att Lisa Nilsson sjöng Sveriges bästa kärlekslåt , kents “Utan dina andetag” kändes som pricken över i.et. Även om jag undrar vad en viss Jocke Berg tyckte om det. Kul gubbe också den där konsertchefen. Haha. Och sådär kungligt perfekt med en barnkör i slutet.

Imorgon blir det den riktiga “festen”. Ska erkänna att jag tänkt titta hela dagen. Inte just för att det är kungligt bröllop utan mest för allt det andra, själva spektaklet; jätte tv-sändning, klänningar, hästar, musikframträdanden och min syrra då som står där någonstans utmed kortegevägen i sin uniform och ska skydda kungligheter med sitt li(?!).

Ok då. Jag ska väl se det lite för Victoria och Daniels också och för kärleken!

Riksdagsdebatten…

Har jobbat idag men följt kärnkraftsdebatten i riksdagen via SVT Play… och de håller fortfarande på. Ingen röstning har skett än. Tycker det borde bli dags snart. För visst är det viktigt att de debatterar och alla som vill får komma till tals men det har ju tendens att bli lite segt.

Inte helt konstigt ger jag 1-0 till de de rödgröna mot den grå.
Och Maria Wetterstrand valt helt grym! Hon så ut och pratade precis som jag känner mig. Faktiskt känns det som om hon är den enda som förstår allvaret i frågan.

Ett STORT PLUS också till socialdemokraternas Tomas Enroth när han snyggt smög in en av mina andra hjärtefrågor i dagens debatt…
”verkar det krångligt ja, verkar det obegripligt, ja, det är ungefär lika tokigt som att hävda att man räddar valarna genom att tillåta valjakt.”

Till sist måste jag säga att jag faktiskt fått ett svar på ett av de mail jag skickade till olika politiker igår. Det vara en centerpartist som svarade, tyvärr med bullshit men han svarade, det gillade jag.

Bättre sent än aldrig...

Fick ihop ett litet mail tillslut, till halva riksdagen typ. Imorgon röstar de om den kärnkraftspropositionen. Jag är inte särskilt hoppfull, men något måste man ju göra. Orkar inte känna hopplösheten. Så jag följde Greenpeace uppmaning, men skrev det jag själv vill...

"Hej.
Ibland känner man sig som vanlig medborgare väldigt maktlös inför vad som sker runt omkring en och det ni politiker bestämmer i vissa frågor (för trots att vi väljer er i våra val och försöker visa er "verkligheten" verkar det inte alltid som det går fram). Tillslut blir man sittandes där med en tår i ögat och hopplöshet i hjärtat.

En fråga som berör mig rakt in i själen är kärnkraften. Jag förstår att man inte kan avveckla den "huxflux" men att acceptera kärnkraft som energikälla och att inte arbeta för att bli av med den så fort som möjligt samt hitta bättre alternativ är för mig helt otänkbart. Och nu skäms jag både som människa och svensk medborgare över att ni tänker rösta fram den nya kärnkraftspropositionen. Att ni låter er hänga fast vid det gamla, visst är det kanske praktiskt men det är även helt idiotiskt!

Låt Sverige bli ett föregångsland i kampen för en kärnkraftsfri värld och låt mig få känna tilltro till er politiker som styr.

Jag vill att du röstar nej till kärnkraftspropositionen den 17 juni!

Hälsningar/ Cecilia"

Imorgon hoppas jag på mirakel!

Känslofyllt på olika vis...

Jag borde inte. Jag borde verkligen inte! Men jag gör det ändå, skriver här alltså. Kanske får det mig att landa lite på jorden igen, senaste dagarna har jag nämligen varit ute och flugit lite väl mycket. Och jag gillar inte när känslorna far iväg sådär utan att ta med sig hjärnan. Låter det kryptiskt? Ja, möjligen, kanske för att jag verkligen inte borde skriva något alls om det här. Så nu får det vara stopp!

Mitt i molnflygandet dök det upp en känsla som jag tyvärr haft en gång tidigare i livet. Då tog jag den inte på allvar och ibland hatar jag mig för det såhär i efterhand. Därför har jag nu funderat på om jag verkligen ska göra om samma misstag. Än så länge gör jag det men jag hoppas att mitt mod kan få mig att ändra på det imorgon. Bättre att bry sig för mycket än inte alls, eller? Skitsvårt, klumpen i halsen dyker upp så fort jag tänker på det.

Egentligen borde jag använda denna "blogg" till något både viktigare och intressantare än mig själv, som vad vår kära (ironi!) regering håller på med exempelvis. De senaste dagarna har de verkligen fått mig att bli både oerhört ledsen och rent av förbannad! Ibland vill jag till och med säga upp mitt medborgarskap tills det är några vettiga politiker som styr....

1. Inställningen till valjakt! Om det är något jag hatar med mitt favoritland Norge så är det deras valjakt. Att nu Sveriges regering vill medverka till nya regler som lättar upp för denna makabra och totalt onödiga jakt gör mig galen! ALL JAKT BÖR UPPHÖRA! Sverige borde vara ett föregångsland och stå på valarnas och havens sida. Bara jag tänker på detta gör att det koka i mig så jag har verkligen svårt att få ner några bra rader. Men Greenpeace jobbar på (de kunde för mig gärna vara ännu hårdare) och så har ju ju Sea Shepard, visserligen inte helt ok alla gånger om ni frågar mig men de gör ju något! Vill ni ha en lite mer nyanserad bild av valfångst kan ni kolla in denna dokumentär.

2. Regeringens kärnkraftspolitik. Den 17juni kommer riksdagen med största sannolikhet rösta för en helt idiotisk kärnkraftslag som bl.a. innebär att de gamla kärnkraftverken ska kunna ersättas med nya dvs. att Sverige inte alls ska ha som mål att lägga ner sin kärnkraft och istället satsa på andra energilösningar. Jag förstår verkligen inte hur de tänker. Ok, jag förstår att vi inte kan ta bort kärnkraften hux flux eftersom vi tyvärr är så beroende av den el vi får därifrån. Men att acceptera något som på så många sätt är dåligt för människor, djur och natur, inte bara nu utan i flera tusen år är så oerhört egoistiskt och dumt. Det är nästan som att vi skulle "skjuta av de sjukaste" åldringarna på sjukhemmen eftersom vi behöver sängarna för nya. Dvs. det är idiotiskt men praktiskt för då behöver vi inte komma på lösningar om hur vi ska hjälpa folk att bli friskare eller bygga om för att fler ska få plats. Äh, jag vet att min liknelse inte är det bästa men jag undrar vad man ska ta till för att människor ska förstå att kärnkraft är skit! Och sträva för att få bort det! Go Greenpeace! säger jag bara. Deras lilla aktion mot Forsmark var toppen! Och jag måste säga att de hade jobbat fantastiskt med dräkterna. Jag skulle gärna vilja ha en sån... hmm sol, vind eller vatten? Svårt att välja.

Så där ja! Nu har jag skrivit så mycket om regeringens skit att jag inte bara landat på jorden, jag har nästan hamnat under den haha. Men jag antar att det inte kommer ta så lång tid innan jag flyger UPP igen!

Nu ska jag ägna kvällen åt att designa en tröja att ha på mig i Norge i sommar (och tyvärr får jag väl använda den i Sverige under den intensivaste valrörelsen också). Texten blir något i stil med "Love oceans, stop whaling" eller något sånt.

Gråtmusik...

Sitter och deppar. Eller så illa är det väl egentligen inte men jag lyssnar på "blandbandsskivan" jag fick i present idag och den får mig att börja gråta. Det känns som om jag innerst inne väntat på att få göra det nu i några veckor. Jag liksom bara stängde av alla känslorna på en gång och höll skenet uppe. Men idag var det hejdå och det kändes. Nu är det väl i och för sig så att jag accepterat läget och traskat vidare just på den punkten men en viss tomhet kommer det ännu att finnas där. Förskräckligt bra blandskiva förresten. I Love.

De där kläderna...

Tänkte att det var på sin plats att göra som jag lovat och visa bilder på mina älsklingsinköp den sista tiden; tyllklänning, Lambiel tröjan, Lambiel mössan samt de nya skorna. Och vad är smartare än att göra det på en och samma bild? Fint va?! Kan säga att jag längtar till i höst när jag kan börja använda mössan! Kvalitén på bilden är ju inte den bästa men det får ni stå ut med.
Och nej, jag ska inte börja blogga om kläder nu, jag lovar.

Adrian kommer hit...

... eller inte HIT, till mig men till stan. Enligt tidningen ska han och några andra (vilka stod inte) ha träningsläger i ishallen fr.o.m. söndag. Jag ska nog ta en liten cykeltur ;) Förrövrigt älskar jag kurirens bildtext i artikeln " I OS i Vancouver blev han en publikfavorit efter att han iförd en tvångströja klarade en kvadrupel". Nja inte riktigt va? Det var ju ingen riktig tvångströja, men då jävlar hade jag blivit ännu mer impad! bilden ovan fotade jag på Stockholm Ice!

Man ska inte klaga...

Det mesta känns väldigt bra nu, eftersom allt skit lagts långt bak i huvudet. Så många trevliga människor i omgivningen, roliga saker på G, lärt mig en massa nytt senaste tiden, gjort något jag länge tänkt göra och det är mindre än en månad till semestern; nordnorge, skriva på boken, konserter och festivaler! Tjo! Sen måste jag få vara ytlig och erkänna att jag älskar mina nya turkosa skor, de är lovely!

Något som är skit och som är svårt att lägga ifrån sig är dock tanken på att vår praktikant sen tio veckor gör sin sista vecka nu. Fattar inte hur vi ska klara oss utan honom, fattar inte hur JAG ska klara mig utan honom. Min allierade! Men jag ska tvinga honom att komma förbi och hälsa på åtminstone. Och lära mig ett och annat haha.

Nä nu blir det kvällsmat.

PS: Det finns en annan jävla skitsak som ni borde läsa mer om HÄR, det är sånt som får mig att börja grina. Döda INGA valar för fan!

Vad den gångna veckan gav…

För andra natten i rad drömde jag att jag befann mig på en festival, det måste väl ändå betyda något som att jag verkligen längtar till sommarens konserter exempelvis. Eller att jag lyssnat alldeles för mycket på musik kanske? Men bättre än drömmarna tidigare i veckan om matteprov och att en frisör tyckte jag sa att jag ville raka av allt istället för “gör vad du vill bara du inte rakar av allt” iii.!

Festivalen i nattens dröm hade dock två ganska ovanliga gäster (när det gäller den typ av musikfestivaler som detta var), nämligen kungen och drottning Silvia. Haha. Jag tror att jag fått en överdos av kunglig glans den senaste tiden inte minst förra helgen när syrran gick högvakt och vi tillbringade i stort sett två dagar vid slottet. Fick se kungen iallafall, men inte Kronprinsessan och Daniel som på något vis hade varit roligare. Roligast, förutom att vara med “lilla E”, var dock när den beridna högvakten dök upp på söndagen, sjukt fina hästar och jag blev bra sugen att sätta något (typ en korv eller ett äpple) på ryttarnas hattar/hjälmar med den där lilla piggen på. Skulle nog blivit snyggt.

Veckan gick fort, kändes som om jag bara höll på med en sak; en webbsida till en kund. Men i helgen har jag bestämt att inte ägna den en en tanke så. Bort! Har städ och matlagningsdag idag för att i morgon bara ta det extremt lugnt har jag tänkt. Åka till sommarstugan och ligga i gräset, kanske läsa en bok.

Har två boktips att komma med. LÄS:
Mannen i Paradiset av Frippe Nilsson. Frippe (som givit oss den underbara “Jag ska bli rektor när jag blir stor”) har här kommit ut med den bok som väcker många tankar och som vanligt både är rolig och ger en liten klump i magen. Extra jobbigt för mig eftersom jag kände igen mig lite väl mycket ibland. Läs den och du kommer förstå varför jag också funderar på att “ta ner gitarren”.

Halva Liv av Mats Strandberg. Denna bok får du inte missa! Men jag varnar dig för att den är svår att lägga ifrån sig. Jag läste den så fort jag kom åt exempelvis gåendes till och från jobbet. Gå in på länken så får du veta mer om den. Har du inte läst Mats tidigare böcker, gör det med även om “Halva liv” är bäst! Den kan visserligen vara lite förutsägbar men det är skit samma egentligen.

Nya konsertfoton…

Har äntligen fått “arslet ur vagnen” och lagt upp bilderna från Slagsmålsklubbens konsert på UngNT.

Ta en titt! 

PS: Jag HATAR engelska citattecken (“”) i svensk text men jag har inte lyckas hitta hur man ändrar det i detta program. Ska göra nytt försök någon dag.

Att kliva vidare…

Funderar på att sticka in alla knivar på en gång (alltså inte bokstavligt), ta en långpromenad i regnet (vart det regn de lovade nu är?), och sedan se Brokeback Mountain och grina sönder ansiktet för att sedan återuppstå på andra sidan, så som jag brukar ta itu med det. Eller “bryta ihop och komma igen” som Per Elofsson en gång sa. Det konstiga är dock att jag kan känna mig så ledsen och så glad på samma gång, kanske är medicinen haha.

Imorgon har jag dock tänkt åka till Kolmården. Känner att jag behöver träffa lite djur, ska sitta i “barnens lantgård” och klappa minigrisar till någon börjar undra om jag är galen. Sen ska jag sitta i delfinlagunen och insupa lugnet i någon timme… få hoppas att det inte är så många barn på plats. Hade ju hoppas på att det skulle spöregna, det bästa sättet att slippa trängas på Kolmården, men nu ser det tyvärr ut som att det blir sol, nedrans.

Nu ska jag se Sverige mot Danmark i hockey – VM, känner verkligen stämningen idag när jag har 26 grader varmt inne och 21 ute i skuggan! Flytta VM förböveln!

Att skaka av sig…

Måste bara skriva av mig och med tanke på att jag skakar så jävligt samt har ett sår på handen kan jag omöjligt göra det för hand just nu. Vet i och för sig inte vad jag ska skriva eftersom det som rör sig i min hjärna och i hela kroppen (och är stark orsak till skakningarna) just nu inte är något som någon annan behöver veta. Men jag kan ju alltid skriva om något helt annat, typ det vanliga musik och konståkning.

Igår kom nämligen paketet från Schweiz med kläderna jag beställde i från shoppen på Stephane Lambiels webbsida. Sjukt snygg mössa och tröja och de passade perfekt! Tyvärr är det ett bra tag innan det blir väder för mössa. Kanske lägger upp en bild någon dag på hur jag ser ut i det.

Så kanske någon undrar vad jag tycker om The Arks nya skiva? Med tanke på The Arks betydelse i mitt liv. Och vad kan jag då säga om “In full regalia”? Har inte lyssnat på den tokmycket eftersom jag är inne i en period med helt annan typ av musik, men jag tycker om det jag hör. Inte börjat älska det riktigt än men jag antar att det kan komma. Särskilt efter att ha sett/hört det live. Det som slår mig först är att jag till skillnad mot tidigare skivor tycker bäst om de lugna låtarna. “Stay with me” och “Have you ever heard a song” är smått underbara. Men något i närheten av “It takes a fool to remain sane” och “Let your body decide”  finns där inte… men å andra sidan är det skönt när band/artister förändrar sig. Och vi har ju redan de där låtarna…

JAG har redan de där låtarna. Och de finns med mig när jag gör vissa saker. Exempelvis sådant som får mig att skaka.

I love Slagsmålsklubben...

Det ska inte bli något långt inlägg för kl. är snart 2, på natten alltså! Men jag känner att jag måste göra något för att varva ner innan jag går och lägger mig. Att skriva av sig är bra.

Har precis kommit hem från Norrköping (fan jag tror jag börjar bli lite kär i den stan!). Var på ungNTs lilla konsertevenemang på Skandiateatern. Kunde inte låta bli, Slagsmålsklubben skulle ju spela. Vad jag älskar dom, så jävla sköna! Björn är ju nummer ett (av en jävla massa anledningar), Frej spottar ur sig "visdomsord" på sin underbara dialekt, Kim ser så där lagom söt och förvirrad ut som han alltid är(?), och "Beebop", Joni och Hannes är bara stencoola. Haha. Ikväll kom bland annat visheten att "skapa ett band och spela på instrument som ingen annan spelar på, så slipper ni gå i skolan" "...då kan ni bo ihop med kompisar, göra musik, spela tv-spel, spela pingis...". Ja, de får då mig alltid på gott humör vart jag än hör eller ser dem. Och pigg blev jag också..

Har varit fruktansvärt trött idag och haft huvudvärk sedan jag vaknade. Satt på jobbet fram till konserten och ägnade faktiskt någon timme åt att sova (eller mer vila). Gick iväg vid 20 och var jätteseg när de första banden spelade. Jag trodde nästan jag skulle somna. Men sen kom SMK och jag blev pigg... och lite Maskinen musik i bilstereon på vägen hem så gick det strålande att köra bilen. Måste ha en SMK t-shirt tror jag, tyvärr hade jag inte med mig tillräckligt med pengar och jag tror nog att jag kan komma över en mycket billigare på annat sätt, man har ju sina kontakter.

Tänkte skriva lite om att vara 27 och gå på konserter bland - 20 åringar, men ser att klockan tickar på så det blir en annan dag. Sovdags. Puss!

Aldrig ensam...

Längtan efter sommaren och alla konserter har verkligen satt in. Har suttit och spanat in alla band/artister som är klara för "PIP" i år och det känns riktigt bra. Förutom några riktiga favoriter jag lyssnat en hel del på så finns det några som gör mig riktigt nyfiken. Tror det finns stor risk att det beställs en hel del skivor när jag kommer hem därifrån (precis som förra året). Idag har jag förresten beställt (bland annat) Jonathan Johanssons skiva "En hand i himlen". Kan liksom inte släppa hans musik sen jag hörde han på Pop Culture (bilder därifrån). "Aldrig ensam"(videon är snygg!) har fastnat i mig. Har många sådana låtar nu; som jag liksom måste höra hela tiden! Två andra är "Kom igen Tjompa" med City (även "G i Matte A" går varm) samt Hästpojkens "Gitarrer & bas, trummor & hat". Antagligen blir det ju några konserter eller festivaler till, måste ju åtminstone få in en Winnerbäck spelning! Men vad jag känner att jag verkligen vill se live nu är Den Svenska Björnstammen! Hoppas verkligen att någon gör mig tillfreds, KOM IGEN PUTTE! BOKA!

Det finns mycket skit med facebook men en verklig positiv sak är ju när man hittar gamla vänner. Som min "bästis" från högstadiet och en gammal brevvän från ... ja herregud så länge sedan. Det finns så många som man liksom tappat på vägen trots att man inte alltid velat, det bara blivit så, man blir äldre, flyttar, reser, blir olika, utbildar sig, skaffar familj osv. Men ändå finns de ju där någonstans, alla man mött är ju en liten bit av ens liv och har på något litet vis påverkat en att bli den man är.

När hjärnan är kidnappad...

Idag har jag varit fruktansvärt lat. Förutom att jag var hos frisören mellan 9-10 har jag tamifan inte gjort ett skit. Eller det är just skit jag gjort, suttit bakom datorn och kollat upp saker hit och dit men inget viktigt egentligen.

Känns som om min hjärna är kidnappad av utomjordingar, eller nej men jag har massa saker jag borde (och till viss del också vill) göra men jag kommer liksom inte igång med det. Dessutom känner jag mig riktigt dålig på beslut just nu. Exempelvis spelar energigivande "Maskinen" här i stan i kväll. Men inte har jag köpt någon biljett och inte verkar det just nu som om jag tänker gå. Kanske för att mamma sa "de kommer ringa runt till alla ålderdomshem och undra om någon fattas, om du går till Safiren en fredag", eh stämmer förmodligen... 27år och en gamling är jag, haha. Jag tror dock jag hängt på konsertställen med betydligt lägre medelålder, men jag har visserligen aldrig varit på Safiren. Om ingen/inget får mig att ändra mig den närmsta timmen så får jag väl nöja mig med att se Slagsmålsklubben på onsdag (om jag får tag i biljett) och vänta med Maskinen till "Putte i Parken"? Kan ju dansa loss här hemma istället, om jag får bort mig från den här förbannade datorn.

Jag tror jag vet vad min lathet/rastlöshet kommer sig av... jag går faktiskt mest runt och längtar till måndagen... men för det ska jag väl försöka att inte dega bort hela helgen. Något vettigt ska jag väl kunna hitta på, i alla fall spola förhoppningen om att telefonen ska ringa.

Äh, nu är det skärpning. Ska lyssna på CITY, Den Svenska Björnstammen och lite annat samt dansa/städa ordning denna lilla lägenhet. Ja det ska jag!

Att ha det väldigt bra men att vilja ha det bättre…

En hel del saker gick fel på jobbet idag men jag bara tog allt med ett leende… jag har svårt att göra något annat just nu eftersom jag går runt i någon slags trivsam lyckobubbla. Men oj vad jag skulle önska mig ett visst sällskap där i. Orden var på läpparna idag, men jag kom bara halvvägs. Kanske var det bra, kanske var det dåligt. Kanske är jag rädd att lyckobubblan spricker. Men man måste ju våga för att vinna? Varför är vissa saker så svåra. Ord så svåra. Och vad hände med mitt “Let your body decide” mantra?

Men allt löser sig ju oftast, som exempelvis de där felen på jobbet. Och gör det inte det så har jag ju det ändå väldigt bra.

Har dessutom fått reda på att det blir en ny Antony and the Johnsons skiva i höst. Längtar redan <3

Hurra for meg…

Fyllde år igår, så nu är jag 27, men jag kan inte direkt påstå att jag märker någon skillnad. Nu har man ju till och med blivit så gammal att man passerat alla åldersgränser. Eller det finns väl en kvar kvar, pensionsåldern. Känner ju mig lite gammal ibland men mitt fan tycker iallafall inte att jag är tant än… när min syster sa till lilla E att jag fyllde år och blev tant hade hon sagt “Nej Issi inte tant, mamma tant!” haha, det lever jag länge på.

Firandes av familjen i helgen som var, men det var några som kom ihåg mig igår också. På jobbet fick jag t.o.m ett paket så nu sitter jag och smäller i mig choklad om dagarna! Mumsigt. Förutom endel telefonsamtal igår kväll firade jag mig själv med ett käka “färsk” ananas och titta på “Mannen som elsket Yngve”, kändes perfekt. Blev dock en ganska sen kväll så idag var jag trött och tänkte faktiskt ta och sova nu.

Tyvärr var det ingen som sjöng min favorit bland grattissånger för mig, men det finns ju nått som heter youtube, jag fick helt enkelt lyssna på den där.

Hade ju hoppats på sång från en viss person men han är envis med det där. Men jag ska nog lyckas få lite sång ur honom någon gång. Måste ju se om han ska läggas på listan av de som man kan vara avundsjuk på d.v.s. de som är både smarta, attraktiva och kan sjunga.

Nya konsertfoton…

Nya fotografier på www.cissilia.se – Kite, Moto Boy och Jonathan Johansson. Från Pop Culture förra fredagen!

Mål som spricker…

Hade någon tanke för lite drygt en vecka sedan att jag skulle lägga ut alla bilder från Pop Culture redan samma helg. Men så blev det inte och jag har nu skjutit på det från dag till dag. Så nu sitter jag uppe för att verkligen få det gjort!

Är ganska supertrött och det har varit lite stressigt på många sätt, särskilt de senaste dagarna, åkt hem senare från jobbet och idag var det dessutom 3 signalfel för tåget innan vi ens kommit till Åby, så det blev ju en aning försenad hemkomst. Gick visserligen ingen nöd på mig, trots att jag satt i en trappa och trängdes. Jag tittade nämligen på underbara “Lucky Blue” i min mediaspelaren. En bra film på så många sätt.

Trötthet och stress ligger nog till viss del bakom min lätt förvirrade tillvaro just nu, där saker inte blir gjorda, där saker blir fel, där jag pratar lite för mycket, sover för lite osv. men jag tror nog det mesta handlar om de små rosa moln som flugit iväg med mig och fjärilarna som stängt in sig i magen och förvridigt huvudet på mig. Men det känns ändå väldigt bra, jag klagar verkligen inte.

Frågan är bara om jag inte skulle ta skapa ett mål att fullfölja över just det där. Att se till att släppa ut fjärilarna eller ge dem lite extra mat… men å andra sidan är det inte riktigt jag som bestämmer det. Men jag kan ju ta reda på vad som gäller.

Nej, nu ska jag sluta skriva här eftersom jag är så trött att jag svamlar. Och borde verkligen göra klart det där med konsertfotona. Var nästan klar nyss men upptäckte att jag (inte helt oväntat) gjort ett fel, så nu måste jag göra om lite. Sen får jag sova. För målet jag har är att bli klar ikväll! Och det ska inte spricka.

Tvingad av björnar…

Jag är expert på att drömma konstiga saker. I natt/morse drömde jag att jag var ca 10år och i min gamla mellanstadieskola. Jag var sjuk, hade hög feber (måste bero på någon yttre påverkan av värmen från morgonsolen här i lägenheten) och ville gå hem men gick istället in i klassrummet. Där var Den Svenska Björnstammen och hade någon slags show. Ambjörn stod och berättade någon slags saga och sen tvingade de upp mig att dansa och sjunga till “Sista Valsen” tills alla andra också dansade. Det var skitjobbigt eftersom jag hade feber. Jag vaknade helt svettig men känslan var ändå att jag blivit frisk. Tyd den drömmen om ni kan. Kanske var det min hjärna som berättade att jag borde valt att se “Björnstammen” i fredags istället för att varit på Pop Culture? Hoppas på en ny chans snart.

Kan väl passa på att länka till videon som “Björnstammen” gjort till/med Little Marbles.

Äckligt mätt…

Söndagar har en tendens till att ofta bli en matlagnings- och städnings dag, så också idag. Provade ett nytt pajrecept som var helt ok, insåg att filodeg är rätt skoj att jobba med. Det kanske dock blev lite för mycket av just filodeg eftersom jag använde resten till den efterrätt som jag nu sitter och smockar i mig. Kan säga att jag är äckligt mätt. Får nog vänta en stund med att dammsuga.

Sova med spöken, nej tack …

Idag är jag seg, somnande vid två inatt. Var på “Pop Culture” i Norrköping i går kväll och såg Kite, MotoBoy och Jonathan Johansson. Tanken var att jag skulle sova kvar på jobbet om jag kände mig trött, och det gjorde jag… kände mig trött alltså. Sov dock inte kvar. En kollega var där och renoverade med sin hund, när jag kom tillbaka från spelningen. Jag och en annan arbetskamrat brukar alltid skämta om att det spökar i lokalerna (eftersom det sker en och annan mystisk sak ibland), men äh jag är lite skeptisk till spöken. Igår kväll hade dock hunden märkliga beteenden som gjorde mig något misstänksam. Hon kan ju i och för sig bara varit mörkrädd? Men skulle inte jag också blivit det? Så efter att ha ätit lite och busat runt med hunden ett tag kände jag mig tillräckligt pigg för att strunta i madrassen och istället åka hem. Bra val, det var väldigt lite trafik. Men jag kom som sagt i säng lite sent för mitt eget bästa.

PopCulture då? Jodå, det var trevligt. Mitt ev. sällskap uteblev dock.

Kul att se Kite live och jag älskar ju verkligen Nicklas Stenemos röst. Tyvärr kändes konserten lite kort, kanske för att nyss nämnda skulle spela med MelodyClub på annan ort samma kväll.

MotoBoy var riktigt skön, både konserten och hans om person. Jag bara stod där och njöt. Och tog kort såklart! Alla bilder läggs förhoppningsvis ut redan i helgen.

Avslutade kvällen gjorde Jonathan Johansson. Har varken sett honom live eller lyssnat på hans musik tidigare men det var helt ok faktiskt.

Musik är livet! På måndag kommer The Arks nya skiva och underbara City lade ut en ny låt på sin myspace igår “Kom igen Tjompa”. In och lyssna NU!

Nej, dags att ta tag i dagen.

Är så trött men kan ändå inte sluta le…

Min granne säger att det enligt bondepraktikan ska vara tre snöväder i april, det har det varit nu, så vi får hoppas att våren hittar hit på riktigt nu (vet i och för sig inte hur många snöväder det ska bli i maj!). Det var inte speciellt roligt att gå runt som en vandrade snögubbe i morse. Trodde det skulle dra ner mitt humör för dagen men det gick då inte.

Det mesta är för bra för det. Bara går omkring och ler. Har roligt på jobbet; tycker väldigt mycket om allt från kunder, medarbetare, datorn haha ja allt. Och hunden självklart (idag körde vi lite hoppträning, hon är så duktig).

Imorgon blir det konsertdags. Får offra en Björnstammen konsert för de tre andra, går inget annat när det prompt ska vara samtidigt! Men det blir nog bra, hoppas dessutom att jag får trevligt sällskap.

Snark… jag är så sjukt trött, jag ska nog sova nu.

Men jag får väl säga ett litet grattis till världens bästa Ola Salo och hans fru som fått en dotter. Undrar förresten vad hon kommer tycka om sin pappas låt “Father of a son” haha.

Puss och godnatt!

PS: Sedan Stockholm Ice bilderna lades upp har jag ca 71% japanska besök på cissilia.se, roligt men undrar hur bra det går för dem att hitta rätt när allt står på svenska.

Latar mig lite för mycket...

Är lite lat. Det var tänkt att jag skulle blåsa ur datorn och om installera allt för att se om den fungerar lite bättre, men jag har inte kommit längre än till att göra backup. Och nu funderar jag på om jag inte borde städa istället. Äta vore en bra idé dessutom. Under tiden datorn gjorde backup tittade jag på film, en tysk med engelsk text vilket gick förvånansvärt bra. Men det blev lite rörigt i början tycker jag, att lyssna på tyska och läsa på engelska. Men vad gör man när man vill se en film som inte finns med svensk text. Det är ju dessutom bra mycket bättre än dubbad film, haha.

Floating är fantastiskt!

Har varit på floating idag. Det är helt underbart! Denna gång hade jag dessutom med mig egen musik - Antony and the Johnsons, alldeles perfekt. Visserligen tog det lite längre tid att varva ner denna gång än förra (då hade jag fått massage innan) men när lugnet väl sätter in är det så skönt att bara ligga där och flyta i mörkret och försvinna bort. Problemet är bara att man blir så sjukt trött. Gick direkt hem och sov i två timmar, men är fortfarande supertrött vilket inte är så bra eftersom jag tänkt att få lite saker gjorda. Får se hur det blir, vet inte ens om jag vill komma ur detta lugna sköna tillståndet.

Googla strunt men...

Blev glad över att se att det faktiskt är många fler än jag som tycker att Katherine Moennig ska spela Lisbeth Salander i USA versionen av millenniumfilmerna. Egentligen bryr jag mig inte eftersom jag till skillnad från alla andra (?) inte är så förtjust över hela det där spektaklet. Har visserligen bara sett det som visats på TV och inte läst böckerna, men jag tror det får räcka så. Men ok, får världens näst snyggaste kvinna göra rollen som Lisbeth så kanske jag ser den också. Katherine är perfekt för den rollen!

Ja ha, det är sånt här man får sitta och fördriva tiden med (googla och kolla på struntsaker) under tiden som jag försöker få datorn att på något sätt göra om min filmprojektfil till något som går att se någon annanstans än i skitprogrammet moviemaker! Jag är så trött på att det inte fungerar. Någon Movie Maker expert som kan komma med bra tips? Hör av er.

Nu ska jag fortsätta titta på strunt. Och lyssna på CITY (G I Matte A, har seglat upp och blivit en favorit). Förresten, gå in och ge Den Svenska Björnstammen 5 stjärnor på Metro On Stage.

Det som göms i snö kommer upp i tö, bloggen har tinat?

Har varit väldigt inaktiv här och hur det blir i fortsättningen kan jag inte säga "jag lovar ingenting, det är det enda jag kan hålla" som Lars Winnerbäck sjunger. Och kanske spelar det inte så stor roll, det är väl ändå ingen som brukar läsa. Känns som jag bara bloggar för min egen skull. Men om det inte är så kan jag presentera lite nyheter...

På långfredagen var jag på "Stockholm Ice" i Globen. Har ju tjatat en hel del här på bloggen att jag vill ha en konståkningsgala och nu fick jag det - och det med besked! Evenemanget var helt perfekt, kan inte hitta ett enda fel. De medverkade åkarna var fantastiska och jag hade ståpäls hela tiden. Hoppas så att det återkommer nästa år. Min stora favorit Stéphane Lambiel var där och att se honom åka är gudomligt. Dessutom fyllde han 25år och vi fick sjunga för honom. Det är svårt att återberätta något så underbart som "Stockholm Ice" så istället tipsar jag att åka dit nästa år om det blir något och dessutom kan du kolla in mina foton från showen.

På cissilia.se finns också lite nya vinterbilder att beskåda, från den snöiga och mysiga vintern som varit.

Men vintern är över och våren är här! Jag lever livet, våren är den bästa tiden på året. Ljuset, lagom utetemperatur, ännu inga myggor, inget snöslask... och så bygger fjärilarna ofta bon i magen på mig.

Våren, kärlek och musik...
Kan tipsa om att CITY lagt upp ännu fler låtar och snajdat till sin myspace. Dessutom ska de släppa EP i maj. Måste jag säga att jag längtar? Älskar det där men kan inte helt sätta fingret på varför, kanske för att det är dansant, simpla och lättsjugna men underbara texter, eller så är det Tommis röst; vissa partier får mig att le mycket stort ex. "Så här i efterhand är sagan väldigt fin, vi möttes på ett uteställe nånstans i Berlin". Ingen kan sjunga det bättre!

En skiva att längta till där alltså. Dessutom är jag ohyggligt nyfiken på The Arks nya platta. Men än mer sugen på att se dem live.

Har börjat titta en del på sommarens festivaler och vad de har att erbjuda, samt önskat lite band här och där (man måste ju försöka). PIP har slängt in både The Hives och The Ark, och dessutom en massa annat bra så jag är mycket nöjd. Pappa har dessutom gjort ordning en "festivalbil" åt mig så att jag slipper tälta eller leta hotell. Perfekt! Kanske att jag inviger bilen redan nästa helg alt. bor på jobbet eller hos någon. Nästa helg är det nämligen en hel del trevligt i Norrköping. Pop Culture på Kulturkammaren med MotoBoy, Kite och Jonathan Johansson på scen. Och på Skandiateatern spelar bland annat Den svenska Björnstammen. Dessutom är det en hel del annat eftersom det är Norrköping pride. I maj funderar jag även starkt på att åka och se SMK i Norrpan och så kommer Maskinen hit till stan. Musik ska byggas utav glädje... jo kanske det men, glädje byggs av musik.

... och vår och kärlek. Puss!

Veckan som gått...

Vilka sköna OS dagar det har varit! Kalla, Ferry, Pärsson, Haag, Hellner, Olsson har gett mig många härliga stunder. Och det är inte bara medaljörerna som skiner upp kvällar och nätter, många andra bidragit med underbara stunder. Adrian Schultheiss exempelvis, som gjorde sitt livs åk i fria programmet i konståkningen. Lovely! Och Stephane Lambiel, alltid en fröjd att se honom, trist att det inte blev medalj. För övrigt blev jag glad att Lysacek tog guldet framför Plushenko, ryssen är inte lika vass som förr och så irriterar jag mig på att han tror att allt bara avgörs på hoppen. Det heter inte ishoppning!

Kanada får dock IG - i arrangörskap. Vad är det för amatörer? Listan på misstag i arrangemanget och säkerheten har blivit lång och tyvärr bidragit till både sportsliga orättvisor, allvarliga skador och t.o.m. ett dödsfall. Det får bara inte vara så!

Anja är veckan kämpe! Vilken människa, att både fysiskt och psykiskt klara av att ställa sig på start i komben, tagen efter den våldsamma kraschen i störtloppet. Usch, jag har väldigt svårt att titta på fartgrenarna nu efter alla olyckor.

En vecka av OS återstår, känner att det kan bli några medaljer till, kanske redan i afton.
SVT gör för övrigt ett alldeles underbar jobb! I stort sett alla som jobbar för SVT borta i Vancouver är strålande. Och uppvärmingsprogrammet kl 18.00 varje dag på webben är underhållande. Känns som en sportvariant av Wimans eller något. Extra bra är det när Ejeborg kör sina imitationer.

Ska bli spännande att se om jag kommer till jobbet i morgon, det är ju lite tåg och snökaos om man säger så. Så sjukt mycket snö! Jag hade tänkt åka hem från mina föräldrar igår men stannade tills idag, det gick ju inte att gå ut och än mindre köra bil. Jag gillar snö, men nu är det väl tillräckligt? SJ är iallfall lika roliga som vanligt, säger att man ska kolla om tågen går på deras webbsida innan man tar sig till stationen - vore ju bra om sidan då fungerade. Men det kanske är snö på bredbandet och is i servern? Eller helt enkelt överfullt där inne, precis som på alla tåg de senaste månaderna.

OS i skymundan...

Så har OS startat, men jag tycker knappt att det känns. Jag funderar på om det kan ha att göra med att jag inte såg invigningen (har dock spelat in för senare), det är första gången sen 1992 tror jag. Men i helgen var jag bortrest och det var inte läge att sitta uppe mitt i natten. Och kanske tur det för idag är jag så förskräckligt trött.

Var hos syrrans familj över helgen. Lilla E fyllde två år i fredags, tänk vad fort tiden går. Hon fick en hel del roliga saker. Hon gillade antagligen sin springcykel bäst, den gillade jag sämst. Provade nämligen cykeln inomhus och körde rakt in med knät i en dörrpost. Det svartnade för ögonen, så ont gjorde det, är fortfarande öm.

Gjorde shoppingfynd också. Köpte tre par byxor och två tröjor för 406kr i min favoritbutik! Och en stickad tröja på MQ för 99kr. Idag fick jag dessutom ett annat fint tillskott i garderoben eftersom in "Den svenska Björnstammen" t-shirt kom på posten.

Ikväll blir det att de på Charlotte Kalla och övriga. Kanske kan de få igång OS-febern i mig.

WOW...

Ja, bloggen lever. Eller jag ger den konstgjord andning. Det var länge sedan jag skrev och det finns det väl flera anledningar till men mest för att jag inte känt för det och sen har dagarna bara gått. Men nu har jag beslutat att jag ska göra ett nytt försök. Tror visserligen inte att det kommer bli någon större förändring av inläggen, de kommer handla om det vanliga: musik, sport,jobbiga saker i tillvaron, trevliga saker i tillvaron och en hel del tjat om konståkning.

Börjar med det sistnämnda. Stephane Lambiel gjorde comeback och tog hem silvret i EM. Det var så vackert. Snart är det OS. Och det är ju så mycket mer att se fram emot än bara konståkning.

Mycket har hänt sen jag skrev sist, på jobbet, med mig, med min omgivning osv. Nytt år hade blivit dessutom, men egentligen har det väl inte hänt så mycket och jag tänker inte skriva i kapp, utan börja från där jag står. Och det kanske SJ och Banverket ska vara glada över med tanke på hur de gjort min tillvaro surare i över en månad nu.

Puss, vi hörs.

Jag gillar inte tidskillnad...

Jag hade tänkt se JVM matchen i natt mellan Sverige och Ryssland, men jag var lite trött i går och tänkte sova lite innan den började. Satte klockan. Klockan ringde inte. Vaknade någon gång efter 02, då det var tio minuter kvar av matchen, trist. Men roligt att de vann förstås. Tack o lov är nästa match kl 20. Jag fasar för hur det ska bli under OS, kommer ju inte hinna se något. Dessutom jobbar jag ju dagtid, så när ska jag i så fall sova? Tror jag får spela in hela OS och titta på det i efterhand.

God Jul?

Har nu köpt biljetter till Stockholm Ice! Det ska bli helt underbart. När jag klev ut från VM i Scandinavium trodde jag aldrig att jag skulle få se Stephane Lambiel live igen. Men äntligen ska det ske. Mycket trevligt, bästa julklappen tror jag det blir.

Ja nu är det jul snart. Som vanligt ser jag inte direkt fram emot det och i år ännu mindre faktiskt. Det går rykten om att vi ska ha en "inhyrd" tomte, det har vi aldrig haft så länge jag kan minnas. Senaste åren har jag varit "tomte" dvs. delat ut julklapparna (mest för att läsa mina egna rim) men efter förra året när jag tvingades bära skägg sa jag upp mig. Varför ha tomte överhuvudtaget? Lilla E kommer ju ändå bli livrädd, hon vågar ju inte ens gå närheten av icke levande tomtarna i affärerna och alla julklappar får ändå inte rum i någon säck. Nej, länder som har en tomte som kommer om natten har löst det hela mycket bra tycker jag.

En bra sak finns ju dock med själva julafton, att få se "Karl Bertil", det är så jävla bra, alltid något att se fram emot.

Om jag inte hinner skriva mer så önskar jag GOD JUL!

En sumering av Msuikhjälpen...

Igår tog det slut. Mitt största sällskap den senaste veckan - Musikhjälpen! Måste säga att det känns lite tomt, även om jag lyssnat på gårdagens sändning idag (missade ju stora delar pga. att jag var på SM).

Musikhjälpen 2008 var enormt roligt att följa, jag var därför inte helt säker på att årets upplaga skulle kunna överträffa det. Men när jag tidigare höstas fick veta att Christer Lundberg skulle vara en av programledarna kom hoppet åter. Och hur blev det då? Jo, "helt fantastiskt" för att använda Jasons gamla uttryck. Jag bara älskar Musikhjälpen som helhet.

Dryga 5,7 miljoner kronor kom det in till kampen mot Malaria! Och det är ju väldigt bra. Men jag måste säga att jag tycker att Musikhjälpen inte bara hjälper genom att dra in pengar som kan rädda liv i malariadrabbade området. Musikhjälpen gör så mycket annat gott, exempelvis: tar fram människors goda vilja att hjälpa andra, sammanför människor, skapar kreativitet och engagemang, fungerar som sällskap och underhållning, väcker gammal musik till liv, visar upp en blandad kompott av Sveriges fantastiska musiker, skapar lite perspektiv i julhandelshysterin, får människor att tänka till, sprider kärlek osv. En helt underbar kombination helt enkelt!

Jag har lyssnat så mycket jag bara kunnat, bortsett från några nattpass, som jag för övrigt funderar på att lyssna på ur sändningsarkivet i mellandagarna. Och så här när allt är slut tänkte jag sammanfatta lite:

De tre låtönskingarna som gjorde mig "gladast": Hej hej Monika (jag är nog en an få som inte tröttnat på den låten, kanske mest för att den alltid får mig att bli smittad av Nics energi). Fields of Gold med Eva Cassidy (har haft den i hjärnan och på tungan i fler månader utan att veta vad det var för låt eller lyckas ta reda på det, jag blev överlycklig när den dök upp) och så när de spelade Shorline med Broder Daniel till minne av Daniel. Bra val Emmy och det var så fint.

Favoritlyssnare: Måste nog vara Jonas som skänkte hela sin månadslön på dryga 18.000kr för att få höra en Sigur Ros låt Ny Batteri.

Sak jag helst hade velat ha på auktionen: Håkan Hellströms signerade gitarr. Men oj vad många fina saker det fanns där.

Liveuppträdande som berörde mig mest: Lite oväntat, Kultiration. Hade inte hört dem förr och är inte så förtjust i den typen av musik men kära någon så underbart det var när de körde "En timme kvar att leva". Nästan så jag bölade. Och jag liksom slungades iväg till någon mysig festival en varm sommarnatt. Hoppas på att få se dem live någon gång och se om det är lika bra som jag inbillade mig.

Bästa upptäckt: Tahu, vilken kille! Inte sa han mycket man han gjorde desto mer och hade charm som få och jäklar vad den mannens "50 öres låt" satte sig, blev liksom ett mantra.

Sämst: Att de inte spelade någon av de låtar jag önskade, men det är ju sånt man får räkna med. Och musikläggarna gjorde ett bättre jobb i år än i fjol.

Oj, jag skulle kunna fortsätta länge men avslutar med att nämna programledarna. Ametist, Jason och Christer. Stor kärlek till dom.Ok, Ametist kunde bli lite väl galen ibland och sjabbla bort en del saker men man får ju ha förståelse när de knappt äter och sover och ibland var hon faktiskt riktigt bra. Självklart visste jag ju vem Jason var men det känns som man fick "lära känna" honom lite bättre nu och det visade sig ju att killen är en mästare på att klämma ur sig geniala kommentarer! Och så har vi ju då Christer. Vad säger man? Han är BÄST! Han hade redan en stor plats i mitt hjärta pga. saker som som han tidigare gjort och sagt i radio och TV men han växte än mer. Han är verkligen fenomenal på det där med radio och att möta människor. Och även om det kanske inte var så kul för honom mot slutet med hungern och sömnen tyckte jag han blev oerhört charmig. Ett mycket bra val av programledare SR! Tycker framförallt att de hade en bra kombination mellan allvar och underhållning och att de tre var en väldigt bra kombination som personer. Tack!

Ser nu fram mot Musikhjälpen 2010!

Konståknings SM...

Har tillbringat dagen i Cloetta Center på SM i Konståkning (JSM Herr, SM Dam, SM Herr). Så fort jag hörde att SM skulle gå i Linköping i år igen bestämde jag mig för att åka dit, det var så roligt förra året.

Men jag måste erkänna att jag inte var helt pepp i morse. Somnade strax innan två inatt eftersom jag var tvungen att vara vaken till Musikhjälpen fått in 4 miljoner, så var det ju snöigt ute och hela dagen full av Musikhjälpen och sport på TV. Men jag ångrar verkligen inte att jag åkte. Konståkning är så underbart, särskilt att få se de allra bästa i Sverige. Fick tårar i ögonen av Kristoffers och Adrians åk, speciellt av "Koffes" (som förövrigt vann före Adrian och Alexander) Gillar de nya programmen, så underbart! Håll utkik på EM i januari, eller kolla in klippen från videosidan.

Globengalan stod och gjorde reklam för sig, med bla en rollup på Stephane Lambiel som jag gärna snott med mig och haft i hallen. "Det där får du inte missa" sa mannen som stod i montern åt mig. Det kan du skriva upp att jag inte gör. Längtar redan!

Våga vägra julbelsyning...

En kväll när jag åkte genom stan slog det mig vad mycket ljusstakar det var uppsatta. Det verkar som varenda svenska plockar fram en stake eller stjärna nu i jul. Överallt är det ljus och städerna pyntar i träd och vart de kommer åt. Jag bojkottar det helt. SPAR EL TÄNK PÅ MILJÖN. Ha inte en massa onödigt ljus lysande! Det är min åsikt.

MEN... Jag var inne på The Arks studioblogg och läste. De hade lagt upp en länk till ett youtube klipp som jag inte kan motstå att dela med mig av. Det är så sjuk att det är roligt. Hur många kärnkraftverk går det åt?

Önska låtar på musikhjälpen...

Har önskat två låtar till musikhjälpen än så länge. Två till hade jag tänkt mig men vilken? Vill ju inte ta vilken som helst, alltså någon jag har i samlingen eller som ändå spelas jämt. Så blir det....
- Bad Things (signaturen till True Blood) med Jace Everett.
- Love to hate you med Erasure, för att Christer gillar Erasure och jag tänker alltid på honom när jag hör den samt spontandansar vart jag än befinner mig.
- Crazy in love med Antony and The Johnsons, fin version som jag ännu inte har och Forgiveness (låten med Elisa) har jag redan önskat.
- En Slagsmålsklubben låt Smart drag Mr Christer eller Spanska Förhoppningar

Eller? Om jag vore rik hade jag önskat alla. Och så hade jag budat på Håkans gitarr och Henrik Berggrens kostym. Men det känns inte helt bekvämt att göra det nu med den budget jag har. Blir i och för sig galen snart om inte folk budar högre på det som ligger uppe. Håkans gitarr måste över 20 000kr! Och hallå... mer för kostymen och Pop-Lars gitarr/nybörjar kittet! Har du pengar över gå in och bjud här.

Och glöm inte att önska låtar. Det kostar 50kr som minst, det har du råd med. Och kan du inte bestämma dig ta en av mina förslag.

Nu börjar det roliga...

Nu är det igång...
MUSIKHJÄLPEN 2009! Känner på mig att det kommer bli som förra året att det förföljer mig vart jag än går; i tvn när jag kliver upp, i hörlurarna på tåget, i webbradion/tvn på jobbet och hemma. En vecka med Ametist, Jason och världens bästa Christer! Och så alla artister och önskelåtar då förstås. De har redan spelat Winnerbäcks "Solen i ögonen", får se vilka låtar jag ska önska. Det ska bli kul det här.

Och roligt är det också att man nu lagt ut information om konståkningsgalan och Stephane Lambiel kommer! Mitt hjärta slår frivarv!

ÄNTLIGEN!

Hur många gånger har jag inte skrivit här att jag önskar mig en bra konståkningsgala till Sverige (som inte är "Disney on ice")? Och idag ser jag rubriken "Plusjenko till Globen" på svt text och läser sen att det jag så länge eftersökt ska bli av i april! Jag hoppade runt av glädje och tjoade. Har visserligen inte hittat på mycket information om det än, när, pris, åkare osv. men jag ber till högre makt att arrangörerna tar dit Stephane Lambiel! SNÄLLA! Jag ska göra allt i min makt för att ta mig dit.
... och om en vecka ska jag förövrigt på SM i Linköping. Konståkning är fantastiskt!

Beroendeframkallande...

Jag kan liksom inte få nog av Elisa och Antonys "Forgiveness"! Så sjukt fin och Antonys röst är nog bland det vackraste som finns på denna jord.

Några kulturella skatter...

Har inte skrivit något här på ett tag av många anledningar. Men nu måste jag bara flika in några saker. Fick beställning från CDON igår. Bland annat innehöll den konsert DVDn från Håkan Hellströms spelning på Peace & Love i somras! Den var lika vacker som jag minns det, en helt magisk kväll och Håkan och de andra var lysande! Fick till och med gåshud av att se det på tv. Måste ses om man gillar Håkan!

För några dagar sedan införskaffade jag en annan kulturell skatt... "Två nötcreme och en moviebox" som ljudbok. Själva boken som jag köpte och läste precis när den kom är ju underbar i sig men ljudboken är ett antal snäpp bättre, det är nämligen författarna dvs. Filip och Fredrik själva som "läser". Jag lyssnar på den till och från jobbet och folk tittar lite underligt när jag helt plötsligt inte kan hålla mig för skratt. Jag rekommenderar den verkligen! Köpte för övrigt "Tårtgeneralen" idag. Filip och Fredrik var nämligen i stan och signerade så jag smet dit på lunchrasten. Ska bli spännande att läsa. Kanske får det även där blir ljudboken om ett tag.

Med i CDON leveransen var även "Rapport till himlen". Efter år av väntan att SVT skulle skända serien i repris kunde jag inte hålla mig längre så jag köpte den istället. Har egentligen inte många starka minnen av serien men det finns något i mig som säger att jag älskar den serien, så jag var ju tvungen att se om det stämmer. Har sett första avsnittet nu, kan förstå vad det var jag tyckte så mycket om där kring 1994. Och den är inte dålig. Kjell Bergqvist spelar prästen på sitt speciella sett. Stellan Skarsgård är i vissa stunder galet lik sin son Alexander (eller ja det är väl egentligen tvärtom och Alexander är ju alltid lite snyggare!) och så dyker det ju upp lite andra personer här och var som jag då, runt 94, inte hade någon aning om men nu tycker det är roligt att se som ex. en väldigt ung Musse Hasselvall. Men ok, jag tror jag vet vad det var som verkligen gjorde att "Rapport till himlen" har etsat sig fast i mitt minne... Johan Widerberg! Det där leendet är det få som kan slå. Och det är ju spännande att se en så gammal serie, har hunnit glömma hur det slutar.

Köpte Lalehs senaste skiva också, mycket bättre än jag trodde och "Snö" är så fin!