söndag 27 juni 2010

Let’s talk about dress baby…

Klänningar. Jag vet inte om det är speciellt många som förknippar mig med just klänningar, och det är nog inte så många som sett mig bära en. Det sker visserligen men inte speciellt ofta. Känns ofta, liksom smink och “tjejskor” inte helt bekvämt. MEN det betyder inte att jag inte gillar klänningar.

Jag tror det är något som sitter kvar sedan jag var liten. Jag tittade på konståkning, dans och allt annat där det kunde förekomma vackra klänningar. Lekte med Barbie och Sindy dockor som hade den ena fina klänningen efter den andra. Blev redan då betagen av en del klänningar och det sitter kvar än idag. Jag ser gärna på när det är dags för konståkning, dans, galor, fina middagar eller som förra helgen - prinsessbröllop.

Förra helgen var ju ett eldorado! Två dagar full av vackra kreationer. Det var svårt att välja vilken jag tyckte allra mest om men “vinnaren” blev tillslut den grekiska prinsessan Tatians klänning från lördagen! Lovely!

När debalt vankades skolavslutning i första klass fick jag en drömklänning! Tyckte det då iallafall och jag minns hur glad jag var. Idag kan jag tycka att den är ganska ful men jag kan ändå förstå känslan. (Hittar konstigt nog ingen bild på mig i den där klänningen). När vi var i Spanien samma år hade jag svår beslutsångest om jag skulle välja ett stor gosedjur eller en flamencoklänning. Det blev dock gosedjuret.

Jag har en del klänningar i garderoben. Den glammigaste är väl den jag hade på studentbalen (bild1). Vi lät en tjej sy upp den till mig, jag valde modell och tyg (men lite ekonomisk tänk). Tycker om den men har bara haft den en gång till sedan dess. Det var på ett bröllop, där jag ändå bytte om till byxor och hockeytröja till själva festen (hade uppdraget att vara fotograf och det var lite besvärligt i långklänning).

studentPå själva studenten hade jag min mosters klänning från 60-talet (bild2). Ni vet 60-tals klänningar är korta så jag hade den som tunika. Gillar den rätt skarpt också. Härlig skarp rosa färg. Har även mammas gamla svart och vit randiga klänning från 70-talet som jag faktiskt haft några gånger.

Min största kärlek bland klänningarna i garderoben är nog ändå den jag hittade på H&M för några år sedan (bild3). Kärlek vid första ögonkastet. Men det fanns ingen i min storlek! Men när jag sedan hittade den på rea tänkte jag att ”vafan, ag köper den cissilia.seändå, kanske går att sy in”. Mamma gjorde ett försök, den blev bättre men sitter fortfarande inte bra. Jag tror jag ska ta den till en sömmerska. Den första månaden hade jag den t.o.m. upphängd på väggen lite som ett konstverk att titta på.

I höst ska jag på bröllop igen. Får se om jag får ordning på någon av de klänningar jag har eller om det blir att hitta en ny. Jag har börjat surfa lite på secondhand shoppar på nätet med klänningar från 30-70-talet. Det finns så sjukt många klänningar som jag skulle vilja ha. Men de flesta är redan sålda och så är det ju det där med att ha rätt storlek, det är ett lotteri!

Och förövrigt jobbar jag på det… att känna mig mer bekväm i klänning alltså. Gäller nog kanske bara att hitta rätt? För egentligen är det ju ett väldigt praktiskt plagg. Tycker nog killar borde inse det också faktiskt.

Inga kommentarer: