KENT...

Igår var jag på Kent, i Peabhallen, Nyköping. Kände mig ensam utan min älskling... kameran. Jobbade lite sedan förra veckan på att bli "ackriditerad fotograf" (annars fick man inte ta in systemkamera) men jag var lite sent ute för hon som kunde hjälpa mig var på semester. Visserligen kunde jag ju utnyttjat mina personliga kontakter men jag kände mig inte helt pigg på det, så där stod jag igår utan min underbara systemkamera och grämdes lite åt att jag inte kunde ta foton som antagligen kunde blivit riktigt bra. Det var en fantastisk "ljus- och videoshow" de hade, jag blev alldeles lycklig... har en stor svaghet för sånt, särskilt snyggt ljus!

Konserten i övrigt då? Ja, det var ett tag sedan jag såg dem sist, november 2002 i Himmelstalund, Norrköping, har jag för mig. Och mycket har ju hänt sen dess både med mig och med dem. Och jag kände mig lite kluven där jag stod i ett hav av fanatiska 16-20 åringar (ja många var äldre än så men inte just där jag stod). Ena stunden var jag som alla andra helt uppslukad av musiken och tyckte att de är riktigt bra på scenen, att Jocke är rätt cool och Martin Sköld är en grym basist. Men andra stunden slog sig en gnutta verklighet in, deras sjärnstatus flög till månen när jag tänkte på vilka, helt vanliga åldrande män de egentligen är *skratt* (tar ju iofs inte bort att är bra på musik). Igår flög också minnen från gymnasietiden upp i min skalle, för i vissa stunder är Martin extremt lik sin lillebror som jag väldigt förälskad i på gymnasiet. Men det var länge sedan nu. Inte bara kent blir äldre, det blir också jag.

Leverera kan de i allafall och bra låtar har de. Man blir aldrig besviken när man ser kent. Nu längtar jag bara efter en konsert där jag får fotografera, för bättre än så kan det inte bli. Det blir kanske Timo Räisänen i maj. Men allra först blir det konståknings VM nästa helg... kan knappt vänta och då får jag fotografera (utan blixt)! lovely.