Jag sörjer min Michael Jackson...

"Hur kan man sörja en människa man inte kände?" frågar sig många, men för mig är det inte alls svårt. För vare sig man känner någon eller inte så skapar man sig en egen bild av alla människor och det är den bilden man sörjer. Och vare sig det är någon du tror du känner eller inte är det få du lära känna alla sidor hos under din livstid. Och på samma sätt som någon man inte känner kan beröra en med det de gör eller säger, så berör de självklart en när de försvinner.

Idag sörjer jag Michael Jackson. Har precis sett minnesceremonin på TV och tycker den blev väldigt fin och värdig. Vackra ögonblick att bära i hjärtat. Tårarna rann. Men precis som Fredrik Strage upprepade flera gånger så kändes det som om hyllningarna kom försent. Vart var alla hyllningar när han fortfarande levde (förutom från alla fans), de senaste åren när han kanske behövde dem som mest? Det gör extra ont i hjärtat att han inte fick höra alla dessa fina ord. Och att han aldrig fick göra sina planerade konserter i London. Och ceremonins avslutning där kistan rullats ut och strålkastaren riktas mot en tom plats bakom mikrofonen på scenen, var nog den bästa sammanfattningen. Någon saknades där och saknas nu.

Det har gått över en vecka sedan dödbeskedet kom men jag tror det var först idag som jag insåg att Michael Jackson verkligen är död. Med dagarna som gått sedan den 25 juni har också min bild av Michael växt fram eller lättre sagt samlats ihop. Minnen från alla de år han funnits med i mitt liv och påverkat mig, från toppar och dalar. Det är en bild, som kanske inte stämmer överens med den verkliga Michael, men det är min bild och endast min. Och det är den Michael Jackson som jag idag sörjer och skänker all min kärlek.

Jag hoppas att medias griserier kring Michael kan sluta nu, att de kan låta honom vila i frid. Att de håller sig borta från hans barn. Och att folk inte gör allt för att tjäna egna pengar på hans död (vilket tyvärr redan är igång).

Döden är det enda säkra i livet. Och den kan komma när man minst anar det. Så ta vara på er och visa er uppskatting och kärlek till de ni tycker om, innan det är försent! Det är min största lärdom här i livet, som jag försöker leva efter varje dag trots att det kan vara väldigt svårt.