Kärleken övervinner allt (får man hoppas)...

Jag råkade hamna framför en intressant intervju på Go Kväll (SVT2) igår. Den var med två killar som träffades som tjej och kille, gifte sig och skaffade barn. Hon mådde allt sämre och insåg att hon var transexuell och behövde genomgå en könskorrigering. Rekomenderar varmt att se hela intervjun. De berättar också om hur de behandlades av omgivningen och särskillt den frikyrkoförsamling de var med i.

Men det jag ville komma till var en av de saker de berättade om... att de som lyckligt gift par med gemensamma barn och allt blev tvugna att skilja sig när Olivia blev Alexander, bara för att "vi" i Sverige inte tillåter "samkönade äktenskap". Det lät ju i och för sig lite roligt och mysigt när de berättade att de hade haft skilsmässofest, men det är ju egentligen helt sjukt att det ska behöva vara så. Och det är ju ett klart bevis på att våra lagar inom området är helt åt fanders!

Alla ska ha samma rätt att gifta sig med en annan människa när det handlar om kärlek. Jag förstår inte vad som är så svårt! Jag som till och med fått för mig (och inte helt ogrundat) att staten och kyrkan numera var skilda åt, att kyrkans ord inte skulle ha något att säga till om. För visst... vill religiösa samfund och församlingar inte genomföra cermonier/viga homosexuella par så får de väl göra så då, om de tror de gör rätt, att Gud tycker så (vilket många tvivlar på). Vi har ju religions- och yttrande frihet, sen är ju frågan vart lagen om diskriminering går hårfin. Och man får väl välja vart man vill ha sin cermoni. MEN i vilket fall som helst så borde staten inte göra skillnad på människor!

Jag är ju själv inte med i någon förslamlling och har till och med lämnat Svenska kyrkan (med en av många anledningar just hur de har svårt med homoäktenskap) så jag har svårt att sätta mig in de där tron om synd och att homosexualitet kan "botas". Jag kan heller inte förstå de argumenten som de som motsätter sig jämlikhet i möjligheten att gifta sig, för många är så konstiga. Såg Beckman, Ohlson & Can på SVT för några dagar sedan som stallde frågan "Hatar Gud sex?" gäster var Åke Green, Sten Gunnar Hedin, Tuullikki Koivunen och Lars Gårdfeldt. Spännande att höra vad de hade att säga men "homoäktenskapmotståndarna" var ute och cyklade en hel del kan jag lova, vilket också bevisades rätt bra. Åke Green mende att han försökte leva efter Bibeln så mycket det bara gick... efter en flera tusen år gammal bok... det är nästan så att jag tycker synd om honom.

Men kärleken övervinner allt! Frågan är bara när. Tycker i allafall att det är trist att två så hårt kämpande samt till synes mycket lyckliga och förälskade människor som Alexander och Noa var tvugna att skilja sig på grund av korkade lagar. Och hur menar de som använder argumentet "inte barnens bästa" mot homoäktenskap? Att Alexander och Noas barn hade det bättre med en depprimerad mamma och en pappa, än med två lyckliga pappor?

Tack o lov verkar det vara grejer påväg inom politiken och en dag kommer nog när alla har samma rätt vem de än väljer att leva med. Jag hoppas och väntar för allas skull, men särskillt för Noa och Alexander... att de ska få gifta sig igen!